En av dem sexton bästa i Europa
Äntligen var vad dem flesta Sportingsupportrarna sade den 4:e november när Alain Hamer blåste i sin visselpippa och blåste av matchen. För första gången i detta Champions League format så klarade Sporting att ta sig förbi gruppspelet och vara en av dem sexton bästa klubbar i Europa.
Som vi längtat efter detta, vi som alltid retas av våra rivaler för aldrig lyckas ta oss vidare från gruppspelet. Rivaler som tagit sig mödan att göra halsdukar med ”roliga” kommentarer mot oss. Denna säsong så blir vi i alla fall inte retade för detta. I det femte försöket lyckades vi äntligen ta oss förbi gruppspelet.
Vi var nära att lyckas ta oss vidare redan under första försöket, men man hade otur att stötta på två unga anfallstalanger i Monaco. Jag tänker på Henry och Trezeguet, som satte stopp för Sporting den gången. Andra försöket började så bra, vi lede med 2-0 över Real Madrid i paus, men släppte in dem i matchen så det slutade 2-2. I tre av sex matcherna tog Sporting ledningen men lyckades inte knyta ihop säcken. Sporting fick betala ett högt pris i Champions League den säsongen. Ingen hade glömt landslagets beteende i EM 2000 och om jag inte minns galet fick vi en man utvisad i alla dessa matcher vi tog ledningen.
Det tredje försöket var för tre år sedan. Vi började bra genom att besegra Inter i första matchen. Men vi lyckades inte vinna någon mer match. Vi gjorde två bra matcher mot Bayern München men dem tog fyra poäng mot oss. Vi skulle hamna sist i gruppen efter att ha förlorat hemma mot Spartak Moskva när vi behövde bara en poäng för att ta oss till Uefacupen.
Det fjärde försöket kändes redan på förhand lycka omöjligt som försöket innan. I samma grupp som Manchester United och AS Roma så var det redan på förhand klart att vi inte skulle klara av detta. Så vart det också, men vi gör fyra bra matcher mot huvudkonkurrenterna och trots att vi bara tog en ynklig poäng av 12 möjliga så var vi oerhört nära att ta ytterligare fyra, vilket hade gett oss avancemang. Vi lyckades ta oss till Uefacupen då vi besegrade Dynamo Kiev två gånger om. Just ukrainarna var även den första bortamatchen som Sporting vann i den nuvarande Champions League format.
I det femte försöket så lyckades vi alltså äntligen se våra hjältar klara av det som alla supportrar, men även spelarna naturligtvis, längtat efter. Sporting lyckades hamna i den andra seedinggruppen vilket gav oss en mer överkomlig lottning. Barcelona, Shakhtar och FC Basel skulle stå för motståndet. Barcelona startade som solklara favoriter medan dem resterande klubbarna skulle få göra upp om den andra platsen.
Det var inte många som trodde på Sporting. Jag vill minnas att även Erik Niva tippade Sporting som trea i gruppen. Shakhtar hade en större budget och om jag inte minns galet så tyckte Erik Niva att det var för oroligt i Sporting. Något som han visserligen hade rätt i men som turligt nog inte påverkade utgången av gruppspelet.
Sporting slog ett par rekord denna säsong i Champions League. Låt oss börja med det dåliga rekordet som ingen vill ha men som man får acceptera. När man förlorade hemma mot Barcelona med 2-5 skulle det vara klubbens största hemmaförlust i dem europeiska cuperna någonsin.
Men om vi ser över det positiva är att man för första gången spelade ihop 12 poäng, för första gången vann man två bortamatcher. Något annat som också är rekord för Sporting är att man lyckades göra mål i alla sex matcherna. Ifjol gjorde man mål i fem av sex matcher, så man ser en klar förbättring säsong efter säsong.
Man kammade noll poäng visserligen mot Barcelona, men man tog hand om dem resterande tolv poängen i matcherna mot sina direkta konkurrenter om andra platsen. Om inte det var bra nog så kan man se på siffrorna att Sporting inte bara vann matcherna mot sina konkurrenter, men man gjorde det utan att släppa in ett enda mål.
Paulo Bento sade igår kväll att han tror att Sporting kommer att bli respekterad av sin nästa motståndare. Jag tror att det kommer mer att handla om att klubbarna på denna nivå sällan underskattar sina motståndare. För jag tvivlar inte på att dem resterande femton lagen ser i Sporting en drömlottning. Detta gäller supportrarna också, Sporting kommer alla vilja få som motståndare nu. Det är upp till Sporting nu att visa att man kan stå upp mot vilket lag som helst man får i åttondelsfinalen.
En av mina värsta mardrömmar är att se mitt Sporting åka på en storförlust, 2-5 mot Barcelona är den värsta hittills och det är inte det att jag anser att den är illa nog. Men mardrömscenariot har alltid varit att förlora med en 7-0 eller 8-0 eller värre. Jag kan erkänna att denna rädsla var större för tre år och två år sedan. Ett ungt lag som dessutom inte hade någon erfarenhet av spel i Champions League kunde lätt ha resulterat i dessa mardrömsresultat som funnits överhängande i mina tankar.
Rädslan har inte försvunnit, men efter att ha sett Sporting klara sig med hedern i behåll men även gjort bra matcher på arenor som Allianz Arena (0-0), San Siro (2-0), Old Trafford (2-1) och Stadio Olimpico (2-1) så har man känt sig lugnare. Jag valde medvetet att inte ta med matchen på Nou Camp av en enda anledning. Det är ingen skam att förlora mot Barcelona på bortaplan med 3-1, men det som jag saknade i den matchen var respektlösheten som man kom ut på dem ovanpå nämnda arenorna.
Varför den stora respekten för Barcelona? Visst dem är för stunden det lag som spelar den mest positiva fotbollen, men när vi möte dem på Nou Camp så var dem inte i samma grymma form. Detsamma hände på José Alvalade, alltså för storrespekt, och då slutade det som det slutade. Den 19:e december är det dags för lottning och chanserna är enorma att vi för mäta krafter med ett storlag och då hoppas jag verkligen att vi inte visar upp denna överdrivna respekt.
