Säsongen 08-09 var trots allt en besvikelse!
Detta var säsongen som Sporting skulle äntligen ta klivet högst upp på podiet, men när man började skjuta sig själva i foten gång på gång så fick man nöja sig med sin fjärde raka silver efter omöjliga FC Porto.
Försäsongen
Redan efter förra säsongen så varnade jag att Sporting skulle vara sin största rival inför denna säsong. Med tanke på att FC Porto tvingades spela in en hel del nya spelare i sin startelva och med tanke på att ärkerivalen återigen hade en ny tränare och en mängd nya spelare att spela in, så kändes det som om Sporting kunde ha ett litet försprång.
Med tre starka nyförvärv kändes det verkligen som om Sporting skulle kunna ge FC Porto en riktigt hård match om kampen av ”O escudo”. Marco Caneira, Fábio Rochemback och Hélder Postiga hade den erfarenheten som den annars relativt orutinerade Sportingtrupp hade. Med tanke på att man inte tappade någon av dom viktigaste truppmedlemmarna så kändes det som om Sporting hade en av dom allra starkaste spelartrupper på en herrans massa år.
Men försäsongen var allt annat än lugn hos Sporting. Redan dagen innan försäsongen drog igång så hade vi en spelare (Simon) som hotade med att lämna klubben om han inte fick garanti på en plats i startelvan. Detta gjorde att Simon knappt spelade fram till vintern, detta var den första vådaskott som Sporting sköt på sig själv. När sedan laget åkte ner till Algarve för att spela den sedvanliga sommarcupen Guardiana så chockade lagkaptenen (Moutinho) med att kalla till sig media efter matchen mot Blackburn och berätta att han nu ville lämna Sporting, detta kunde ha fått en större inverkan än vad den hade, då Moutinho fortsatte att spela på samma sätt, men även detta kan räknas in som vådaskott nummer två. Den tredje vådaskott var all tjafs som Veloso stod för under hela säsongen. Själva försäsongen gick relativt bra, man förlorade enbart mot Sunderland, man kryssade hemma mot PSV, man besegrade Blackburn, Benfica och Sampdoria. Efter att säsongen dragit igång åkte man på säsongens första tunga bakslag när man möte Real Madrid och förlorade med 5-3.
Supercupen
Den 16:e augusti drog säsongen igång på allvar, Sporting som vinnare av den portugisiska cupen ställdes mot ligavinnaren FC Porto för andra året i rad. Sporting stod för en bländande insats och vann till slut med 2-0, efter att Yannick gjort bägge Sporting målen. Rui Patricio räddade en straff i ett viktigt skede av matchen och skall därför nämnas.
Liga Sagres
Sporting fick en drömstart av Liga Sagres, även om man bara vann över klubbar som man skall besegra om man vill vinna ligan så var det spelet som man visade upp som imponerade stort. Man besegrade Trofense (3-1), Braga (0-1) och Belenenses (2-0) på dom tre inledande omgångarna. Man åkte till ärkerivalen och en seger där hade man sjunkit den ubåten riktigt hårt, men Benfica gick segrande ur den striden. Inte vart det bättre när FC Porto besegrade Sporting omgången efter på José Alvalade. Från att ha höjts upp till skyarna efter tre matcher så skreks det KRIS efter fem matcher. Än värre skulle det skrikas efter en mållös match borta mot Paços.
Efter tre raka matcher utan vinst så besegrade man Rio Ave borta, men bara för att åka på en tung hemmaförlust mot sensationslaget så långt Leixões. Det följdes av tre raka vinster (Naval, Vitória SC och Amadora), när det kändes som om laget återfått självförtroendet kom en ny mållös drabbning, hemma mot Académica, trots 25 avslut så lyckades man inte sätta in en boll i mål.
Nu var man inne i en tradition tuff tid för Sporting, nämligen runt Jul och Ny År, det är under denna tid som Sporting ofta förlorade chansen att strida om ”o escudo”. När det kändes som om man kanske skulle överleva Julen och Ny År på ett bra sätt, man besegrade Vitória FC och Marítimo innan man kryssade ännu en gång, mot Nacional. Just denna match mot Nacional kan ha varit den avgörande matchen till att man inte vann titeln. Man hade chansen att gå upp i serieledning vid en seger. Så kom ännu en djupdykning, denna gång i februari, man följde upp Nacional kryss med ännu en kryss mot Trofense när ligan vände. Som om det inte var illa nog så förlorade man hemma mot Braga. Liga Sagres avgjordes under dessa tre matcher, Sporting tog inte tillvara på chansen när både Benfica och FC Porto visade upp ett skakigt spel.
Man tog sig i kragen, men fick jobba stenhårt för att besegra Belenenses, man vände resultatet under matchens sista tio minuter från 1-0 till 1-2. Man följde upp med att besegra ärkerivalen med 3-2 i vad som kan ha varit Sportings allra bästa match denna säsong. 3-2 var i underkant, Sporting hade mycket väl kunnat förnedra sina ärkerivaler denna kväll.
Omgången efter ställdes man verkligen på prov, man åkte upp till Porto efter en förnedrande 7-1 förlust mot Bayern München i Champions League åttondelsfinalen. Man visade upp en stark moral och trots att man bara fick 0-0 med sig till Lissabon, så var man det bättre laget och var en nickstolpe ifrån att ro hem alla tre pinnar. Nu fick man upp ångan ordentligt och lyckades få till sin allra bästa vinst serie när man besegrade Paços, Rio Ave, Leixões, Naval, Vitória SC och Amadora. Tyvärr så hjälpte dessa sex raka vinster inte till att ta in dom fyra poängen man hade upp till FC Porto, då dom själva vann sina matcher också. Däremot hjälpte det att komma ikapp och förbi ärkerivalerna.
Men när man skulle ta den sjunde raka vinst, så stod man för en blek insats mot Académica och fick bara 0-0, ett resultat som mer eller mindre gav FC Porto titeln. Omgången efter så lyckades man garantera andra platsen när Liedson i den 90:e minuten gjorde 2-1 mot Vitória FC.
Champions League
För tredje säsongen i rad så hade man garanterat en plats direkt i Champions League, tack vara det så fick man också en mer human lottning när grupperna skulle lottas. Man fick Barcelona, Basel och Shakhtar i sin grupp. På förhand så trodde man att det skulle stå mellan Sporting och Shakhtar om vem som skulle följa Barcelona till åttondelsfinalen.
Sporting fick den tuffaste möjligaste öppningen, Barcelona på bortaplan. Utan att ha stått för någon enastående prestation så förlorade man bara med 3-1, jag skriver bara för att man hade faktiskt 2-1 ända fram till tilläggsminuterna då 3-1 kom. Efter denna match så tog man fyra raka segrar och gjorde processen kort för Basel och Shakhtar, man imponerade med att inte släppa in ett enda mål mot dessa två klubbar.
Således stod man inför en gruppfinal i den allra sista gruppmatchen mot Barcelona. Man fick en mardrömsstart och kom i underläge relativt tidigt med 0-2. Men man chockade Barcelona och på en minut gick man upp till 2-2, bara för att minuten senare göra ett självmål, när slutsignalen ljöd så stod det 2-5. Förutom den sista matchen så hade man gjort mer än godkänd i Champions League, man hade klarat av målet att för första gången spela i åttondelsfinalen.
Tyvärr så skulle samma åttondelsfinal bli en riktig mardröm för klubben, ledare, tränare, spelare men även oss supportrar. På två matcher lyckades man förstöra allt det positiva man gjort i Champions League dom sista tre säsongerna. Inte nog med att man slog ett nytt bottenrekord i dom europeiska cuperna när man förlorade hemma med 5-0. Än värre skulle det bli i returen då man åkte på sin största förlust någonsin i München, 7-1.
Taca de Portugal
Under dom två senaste säsongerna hade man stått som vinnare av den inhemska cupen, först genom att besegra Belenenses, sedan genom att besegra FC Porto. Denna säsong hann man slå ut Leiria i den tredje omgången innan man fick mardrömslottningen FC Porto. Trots att man gör en fantastiskt första halvlek så lyckades FC Porto föra matchen till straffar, som man tidigt insåg var deras mål. Som ni säkert vet så är Sporting och straffar något som inte går ihop och FC Porto fick sin hämnd och vann straffdramat.
Carlsberg Cup
Hatten av för Paulo Bento som sade direkt att detta var en cup som alla andra och målet var densamma, nämligen att vinna. Till skillnad från sina rivaler så har Sporting tagit denna cup på fullaste allvar och ställt upp alltid med ett starkt lag. Ifjol nåde man finalen, där man förlorade på straffar till Vitória FC.
Denna säsong så tog man sig återigen ända fram till finalen, efter att ha besegrat Marítimo, Rio Ave och Paços Ferreira. I semifinalen fick man chansen att ta revansch på FC Porto, ett FC Porto som dagarna innan hotat att antingen lämna WO eller skicka ett juniorlag dök upp med ett reservlag. Sporting utan fem –sex ordinarie spelare besegrade FC Porto med 4-1 och säkrade en ny finalplats.
En final där man rånades på en titel när domaren blåste straff för en händelse som a) skede utanför straffområde b) som inte ens var hands. Benfica kvitterade på straff och skulle sedan vinna straffdramat. Sporting förlorade återigen en Carlsberg Cupfinal på straffar.
Summering
En supercup vinst, en andra plats i ligan och en cupfinal förlust kan inte ses som en positiv säsong. Klubbens största mål för säsongen var att vinna ligan, man kom tvåa. Andra stora målet för säsongen var vidare avancemang till Champions Leagues åttondelsfinal lyckades man med, men det enda som vi kommer minnas är dom 12-1 mot Bayern München. Målet att vinna portugisiska cupen och Carlsberg cupen misslyckades man med genom att förlora två straffsparksläggningar.
Det är bara att lyfta på hatten för FC Porto, dom lyckades vara klubben som var jämnast under säsongen och därför vann man ligan. Orsaken till att Sporting kom bara tvåa är många, men den stora skillnaden är avsaknaden av vinna mentaliteten, trots alla cupsegrar dom sista fyra åren så är man ljusår från FC Porto.
Även om jag som supporter är långt ifrån nöjd med ännu en andra plats bakom FC Porto så kan jag inte låta bli att känna mig rätt stolt över min klubb. På dessa fyra år så har vi visat att i matcher mellan oss och FC Porto att vi inte är ett dugg sämre än dom. Under dessa fyra åren har vi möt FC Porto 14 gånger, av dessa 14 matcher har sex slutat med ett kryss, av dessa sex kryss så har FC Porto vunnit två straffsparksslagningar, medan Sporting vunnit en match på förlängningen. FC Porto har vunnit tre matcher under 90 minuter, medan Sporting vunnit fyra. Med tanke på hur det såg ut mellan dessa två klubbar under 80 och 90 talet så är detta ett steg åt rätt riktning i alla fall.
Jag kan inte låta bli att vara stolt att Sporting har under Paulo Bentos tid som tränare verkligen gjort en satsning på sina ungdomar, denna säsong har vi kunnat ställa upp med sju till åtta egna produkter i startelvan. Vi är också den klubben som satsar mest på inhemska spelare, inte så märkligt då vi har i truppen åtta egna produkter. Sedan skall vi inte glömma bort att Sporting är klubben som har den minsta budget av dom tre storklubbarna. FC Porto har en budget som är nästan tre gånger större än vår och Benfica har en budget som är två gånger så stor som vår. Trots detta så har vi gett FC Porto en hård kamp i tre av fyra ligatitlar, och vi har inte gett Benfica en chans att snuva oss på andra platsen. För att inte glömma bort att vi har en del cupvinster som vi bör glädjas över, trots att dom flesta av oss hade säkert bytt dom fyra cupsegrar mot en liga titel utan att tveka.
