- -
Lejonet visade klorna och slog ut Everton FC
Ett bespottad och hånad Sporting tog ikväll på sig lejonets utstyrsel och visade att man inte är så dåliga som folk vill tro. Everton ville inte spela fotboll och klarade inte att värja sig från lejonens vassa klor.
David Moyes ställde upp med en rätt väntad startelva. Howard mellan stolparna, Phil Neville fortsatte som högerback då Senderos plockades in som ersättare för avstängda Distin, bredvid sig hade han Yobo, till vänster i försvaret spelade Baines. På mittfältet så ställde han upp med Osman och Bilyaletdinov på flankerna medan Arteta och Pienaar fanns i mitten. Uppe på topp fanns Saha, strax bakom sig hade han Donovan.
Carlos Carvalhal ställde han också upp med en relativ väntad startelva. Han mönstrade upp sitt lag i en 4-2-3-1 formation. Rui Patricio fick fortsatt förtroende mellan stolparna. Abel återfanns ute till höger, i mitten bildade Carriço och Tonel mittlås, Grimi fick fortsatt förtroende ute till vänster. Framför försvaret spelade Mendes och Veloso. Framför dom spelade Yannick till vänster, Moutinho i mitten i nr. 10 rollen, medan Izmailov placerades till höger. Detta innebar att Liedson startade matchen ensam på topp.
Inför matchen så lovade engelsmännen offensiv fotboll, men det skulle visa sig att det var en bluff. Bluffen höll i cirka fem till tio minuter innan Sporting såg genom bluffen och tog över helt. Evertons taktik vart lätt tidigt klar, försvara 2-1 ledningen genom att ha alla spelarna på rätt sida om bollen. För Sportings del så inleddes matchen piggt, det tog bara fyra minuter innan vi kunde sitta och titta på när Moutinho hittade till Yannick och denna sedan passade till Izmailov, som i sin tur vände in och ut på en försvarare och fick iväg ett halvfarligt avslut som Howard kunde rädda.
Sporting fick all tid och ytor i världen ända fram till 25-30 meters avstånd från engelsmännens straffområde. Det innebar att man hade stort bollinnehav men i ärlighetens namn så var det inte så att man skapade klara målchanser. Däremot så kändes det som att för eller senare så skulle den där stora målchansen komma. Mycket riktigt skulle den första och största målchansen komma runt kvarten spelad, Yannick höll på att komma loss från Senderos när denna tvingades fälla anfallaren som började matchen som yttermittfältare. Moutinho, som idag visade sig på sin allra bästa sida, steg fram och avlossade kanonen, Howard räddades dock av ribban. Tonel var inte kylig nog på returen och hans avslut gick en bra bit utanför.
Detta gjorde att den fåtaliga hemmapubliken började tro på att laget kanske skulle kunna ge dom något att fira och började stötta laget mer och mer. Veloso försökte han också tre minuter senare på en frispark, men i ett sämre läge så kunde Howard enkelt plocka in bollen i sin famn. Everton hade knappt mäktat med att komma över egen planhalva med boll under kontroll eller i en anfall värt namnet.
Det är läge att påpeka att alla Sportingspelarna ikväll var taggade till fullo och större delen av startelvan gjorde kanske säsongens bästa match. Rui Patricio hade inget att göra under första delen av matchen, försvaret tappade aldrig koncentrationen helt, mittfältet krigade och kämpade som riktiga lejon och Liedson slet han precis lika mycket där uppe på topp ensam. Yannick hade en riktigt bra match och hans snabbhet och teknik, ja jag vet det hör inte till hans bästa egenskap men ikväll hade han stundtals tekniska uppvisningar, gjorde livet surt för Phil Neville och Baines. Just Yannick spelade fram Izmailov som vände sig snett till höger och kom förbi sin motståndare, tyvärr så vart avslutet tamt och ofarligt.
Under sista kvarten av halvleken så verkade det som om orken började tryta hos hemmalaget, samtidigt som bortalaget började nu kunna behålla bollen längre stunder inom laget. Sanningen är den att utan att skapa en enda avslutningsläge så lyckades Everton få ett slut på Sportings bolltrillande. Senderos nickade in en boll bakom Rui Patricio, men i offside och därför räknades inte det avslutet in i statistiken av första halveken. En statistik som visade att Sporting skjutit sju gånger, medan Everton inte mäktat med ett enda avslut. Sporting vann hörnstatistiken med 6-0. Det är siffror som bevisar att ikväll så fanns det bara ett lag som var intresserade av att vinna matchen.
Tränarna gjorde inga byten i halvtid. Moyes gjorde inga ändringar i lagets attityd heller, taktiken var fortsatt densamma, den att försvara 2-1 ledningen man hade med sig in till kvällens returmatch. Carvalhalk gjorde inga byten han heller, dock så började 4-2-3-1 formationen att ändras sakteligen, framförallt så började Izmailov och Yannick nu att byta positioner med varandra allt mer. Andra halvleken hann knappt börja innan Senderos slog upp någon gammal skada eller möjligtvis drog på sig en ny skada, hur som helst så bytes han ut i den 52:e minuten. In kom matchotränade Jagielka istället.
Sporting inledde andra halvleken lika bra som man inledde den första halvleken. Men precis som i den första halvleken så var det inte så att det skapades massor av målchanser, snarare bra intentioner och den allmänna känslan var att chansen skulle komma till slut. Liedson försökte klacka in en frispark slagen av Veloso, men bollen gick högt över. Yannick fortsatte att skapa oro för Phil Neville, men veteranen lyckades på ett eller annat sätt alltid stå i vägen. Men i den 60:e minuten så lyckades Yannick komma förbi sin man och inlägget hittade Moutinho som stötte till bollen direkt och tvingade Howard till kvällens räddning. Minuten senare så höll Abel på att slå in en inlägg direkt i mål, men Howard kunde tippa ut den till hörna.
I detta stund sade undertecknad till sin far, dags att satsa allt på ett kort nu, ut med Grimi och in med en anfallare till. Det var som om Carvalhal hörde mig för i den 62:a minuten var det precis vad som hände. Medan laget höll på att anpassa sig till den nya formationen som nu var en 4-1-3-2 höll Pienaar att straffa oss direkt. Minuten efter bytet Grimi mot Saleiro höll sydafrikanen på att snurra in bollen bakom Rui Patricio, men tack gode Gud att den gick precis utanför.
Med hjärtat i halsgropen kunde man följa Sportings anfall direkt efter denna stora chans för Everton. Sporting anföll på vänsterflanken och efter ett fint samarbete mellan Saleiro och Veloso kom den sistnämnda helt ensam mot Howard snett till vänster om straffområdet. Veloso visade kyla och kunde skjuta bollen mellan målvakten och hans vänstra stolpe, 1-0 var inte bara ett faktum men så otroligt rättvist. Everton spelarna såg lite smått chockade ut på plan, men det var inget mot vad deras ca 5 000 tillresta supportrar såg ut på läktarna. Även Moyes såg lätt irriterad ut.
Sex minuter efter ledningsmålet tillätts Liedson hoppa omarkerad men nicken hamnade hos Howards famn. Moyes gjorde ett byte i samma veva, han tog in Yakubu och amerikanen Donovan fick utgå. Med kvarten kvar att spela så skulle Saha få bortalagets klart hetaste målchans, han kunde plocka ner ett långt inlägg på bröstet och stressad av Tonel fick han iväg ett avslut som Rui Patricio gick ut och täckte med kroppen alternativt händerna. Det finns ett ordspråk som heter den som inte gör mål riskerar att släppa in ett, det var precis vad som hände för andra gången ikväll. Anfallet efter så började det hela med att Yannick fick på ett bra avslut som Howard tvingades lämna retur på. Izmailov plockade upp avslutet och precis när man tror att han skall tappa bort bollen hittade han Mendes. Nyförvärvet gick på avslut, bollen tog på Rodwell och styrdes bort från Howard in i mål.
Everton försökte få igång ett anfallsspel men det är inte alltid så enkelt när man har legat på försvar under större delen av matchen. Man började nu försöka med ett rakare spel som innebar långbollar på Saha och Yakubu. Men Sportings försvar visade styrka och i viss mån även trygghet och man kunde enkelt slå ifrån sig denna press försök av engelsmännen. Detta gav Sporting ypperliga kontringslägen och Yannick lyckades slå bort ett fyra mot ett läge med tre minuter kvar. Carvalhal gjorde sitt andra byte i den 90:e minuten, Izmailov gick ut och mötes av stående ovationer samtidigt som han applåderade mot hemmapubliken i vad som kan ha varit ett farväl, då allt tyder på att han återvänder hem till Ryssland nu. In kom chilenaren Matías. Domaren lade till tre minuter, i den andra så gjorde Carvalhal sitt tredje och sista byte, ut gick Liedson och in kom Polga.
När matchuret stod på 90+3 minuter så kontrade Sporting in 3-0 målet. Yannick drev upp bollen och denna gång så slog han en kanon passning till Matías, denna bjöd helt enkelt på detta. Det finns inga ord för att beskriva detta tekniska nummer av chilenaren! 3-0 var ett faktum och nu väntar spanska Club Atlético de Madrid i åttondelsfinalen. Vi tackar Everton för en god match och visade återigen att traditionens makt är stor i fotboll. Sporting har endast förlorad en gång på hemmaplan mot ett engelsk lag. Vilket framöver borde få folk att inse att vi inte är något skitlag som vi ibland kan bli bemötta som.
Alon Yefet gör en okej match. Missade en hörna till Evertons fördel, missade även en solklar frispark i slutet av matchen då Abel fällde en motståndare snett till höger om straffområdet. Saha klagade på en straff, men TV reprisen visade att han snubblade över sig själv.
Arena: José Alvalade, i Lissabon
Publik: ca 17 000
Domare: Alon Yefet (Israel)
SPORTING: Rui Patrício; Abel, Tonel, Carriço, Grimi; Pedro Mendes, Miguel Veloso; Izmailov, João Moutinho, Djaló; Liedson.
Tränare: Carlos Carvalhal
EVERTON: Howard; Neville, Yobo, Senderos, Baines; Bilyaletdinov, Osman, Arteta, Pienaar; Donovan och Saha.
Tränare: David Moyes
Varningar: Arteta, Abel
1-0 Miguel Veloso (63);
2-0 Pedro Mendes (75);
3-0 Matías Fernandez (90+3)
