Inför Europa League: Club Atlético de Madrid – Sporting Clube de Portugal
Sporting ställs emot Atlético de Madrid på tidig torsdag kväll. Det är två klubbar som i mycket känns som tvillingar. Atlético får ses som favoriter, men underskattar dom Sporting så kan dom gå samma öde till mötes som Everton gjorde sist!
Sporting hade för andra gången denna säsong problem med ett flygplan och fick skjuta fram avresan till Madrid, förra gången det skede var när man gästade Berlin. Denna gång är resan betydligt kortare och förseningen mer human också då det var bara på tre timmar. Sporting kommer att ha ett ovanlig stor stöd av sina supportrar, man beräknar att det kommer vara runt fyra till fem tusen tillresta supportrar, något som inte hänt sedan man var i Madrid sist på 90 talet och möte Real Madrid i Uefacupen. Då fyllde man hela en kortsida på Santiago Bernabeu.
Atlético och Sporting tvillingklubbar?
Dessa två klubbar har en historik som i mycket påminner om varandra. Bägge två rankas som tredje största klubb i respektive liga/land (då tänker jag på antal titlar man har i sin prishylla). Atlético kommer efter Real Madrid och Barcelona, medan Sporting har Benfica och FC Porto framför sig. Bägge två har en ärkerival i respektive stad (Real Madrid och Benfica) som supportrarna längtar att komma ikapp och förbi. Atlético de Madrid är en klubb känd för att sparka sina tränare relativt fort, är det någon klubb ute i Europa som kan konkurrera med Madrid klubben så är det vi Sporting. Jämförelserna är rätt många, en till är att Atlético Madrid ligger för närvarande 31 poäng efter Real Madrid och Barcelona som ligger etta och tvåa i Primeira Division. Sporting ligger 20 poäng efter Benfica och 19 efter Braga i Liga Sagres. Här kan inkluderas att i denna säsong så har dessa två klubbar ett försvar som har varit lika ihåligt som en schweiziskt ost.
Ännu en jämförelse kan dras mellan klubbarnas Akademier. För min del så är Sportings en strå vassare, men Atlético de Madrid har också en mycket intressant ungdomsverksamhet som nu börjar skörda sina spelare, t ex målvakten De Gea, backarna Lopez och Dominguez och mittfältaren Camacho som allihop finns i A-truppen. Sporting i sin tur har Rui Patricio, Daniel Carriço, Marco Caneira, Adrien Silva, Bruno Pereirinha, João Moutinho, Miguel Veloso, Carlos Saleiro och Yannick Djálo från sin ungdomsverksamhet i A-truppen.
När vi ändå nämner spelartrupp så är det två lag med relativt samma snitt på längden för engångsskull, Sportings snitt ligger på 180 cm och 75 kg, medan Atléticos ligger på 180 cm och 74 kg. Spanjorernas snittålder ligger på 23,94 medan vårt ligger på 25,12.
Det finns även en del spelare som har spelat i dessa två klubbar, en av dom första om inte den allra första var Paulo Futre. Paulo Futre var en av Sportings första stora namn av klubbens nu ökända Akademi. Även Simão Sabrosa är en spelare som fostrats i Sporting och som numera återfinns i Atlético de Madrid. Minns ni Dani? Ännu en Sporting fostrad spelare som spelat i Atlético de Madrid. Motsatta vägen har vi fransmannen Pongolle, dock är fransmannen ingen produkt av Madrid klubben.
Nästan lite kusligt är det faktiskt att dessa två klubbar har så mycket gemensamt ändå.
"Mind games"
Mind games är rätt normalt i dessa sammanhang, inför denna match är det ingen skillnad. Spanjorerna kör med spelet att dom är en större klubb och att dom är favoriter. Några av ledarna och spelarna har dock visat respekt för Sporting, men generellt sätt så anser alla att Atlético de Madrid kommer att gå vidare utan större problem.
Spanjorerna anser att tack vara Quique Flores så har man ett försprång till denna åttondelsfinal, man säger att han vann två matcher mot Sporting och förlorade lika många under hans tid som Benfica tränare. Delvis så stämmer det, visa anser nog att det stämmer till fullo. Jag däremot anser att Quique Flores förlorade två matcher, vann en och kryssade en. Det är ett kryss som det skiljer sig med andra ord. Krysset för mig är matchen i skandal cupfinalen som Quique Flores vann på straffar.
En annan fördel som spanjorerna anser sig ha är att man har i sin spelartrupp spelare som Simão, Assunção, Reyes och Tiago. Alla dessa har spelat i den portugisiska ligan och känner till Sporting relativt bra. Sporting kan kontra med fransmannen Pongolle, som kan vara en informatör, då han inte kan spela mot sin gamla klubb, till denna match, även den nyutnämnda sportdirektören Costinha har ett förflutet i Atlético de Madrid. Nu kan varken Tiago i Atlético de Madrid och Pongolle spela i Europa League då dom är cup tied.
Från Sporting så har det inte varit på tal om Mind games, då man helt enkelt inte uttalar sig alls till media så är det ingen möjlighet till detta. Sedan Costinha utnämndes till sportdirektör så har Sporting gått in i en Blackout period och dom gångerna man pratar är när man tvingas av regelverket.
Hur spelar klubbarna?
Jag kan direkt avslöja att jag denna säsong knappt sett en hel Atlético match, såg bitar av matchen dom vann mot Barcelona och såg nästan hela matchen mot Galatasaray på bortaplan. Så vad gör man då? Ju man tar hjälp av den utmärkta Atlético redaktionen här på SvenskaFans för att skaffa sig en uppfattning. Men innan dess så är min förutfattade mening den att Atlético är ett lag som har ett rätt dålig försvarsspel och som räddas ofta av en desto mer namnkunnig offensiv spelartrupp med spelare som Simão, Aguero och Forlan. Det är en klubb som denna säsong, kanske inte enbart denna säsong, som har förmågan att besegra dom riktigt stora klubbarna som t ex Barcelona men sedan kan förlora mot dom mindre klubbarna på samma vecka.
Atlético de Madrid spelade 1-1 senast mot Real Zaragoza, Quique Flores ställde upp med en 4-4-2 uppställning. De Gea verkar ha petat Asenjo i målet, något överraskande för undertecknad som trodde att Ansejo skulle vara lysande i sin nya klubb. I försvaret hittade vi Varela till höger och Dominguez till vänster, medan Perea och Ujfalusi bildade mittlås. På mittfältet spelade Assunção och Tiago i mitten och Simão och Reyes på varsin flank. Då Tiago inte kan spela mot oss så borde det stå mellan Juarado och Garcia. Längst fram spelade Aguero och Forlan. Dessa två herrar måste bilda en av Europas mest fruktade anfallspar, när dom är i toppform bägge två samtidigt. Något som hittills denna säsong inte hänt och vi får hoppas att det fortsätter så i dessa två matcher mot Sporting.
Det kan hända att Quique Flores ändrar sin 4-4-2 till en 4-5-1 formation, men jag tror inte det sker på hemmaplan. Av att döma av matchrapporter från Atléticos redaktion så pendlar Quique Flores lite mellan dessa två formationer. Quique Flores garanterade idag under presskonferensen att man kommer att gå in med allt till denna match och det tyder jag som om att han går in till matchen med en 4-4-2 formation.
Sporting har sedan Carlos Carvalhal tagit över efter Paulo Bento testat fram och tillbaka mellan olika formationer. Han är en tränare som gillar att spela i en 4-3-3 formation. Men det har inte varit speciellt likad, så han har fått gå ner till en 4-1-3-2 formation där man vann sju raka matcher med, för att sedan inte vinna en enda match på åtta spelade. Under den mörka sviten ändrade han på formationen fram och tillbaka och först när han satsade på en 4-2-3-1 formation började saker att ske, bland annat besegrades Everton och FC Porto med 3-0. Men nu i helgen fick han ändra till en 4-1-3-2 formation när det stod 0-0 i halvtid, efter 90 spelade minuter så hade Sporting gjort fyra mål, alla av Liedson.
Vad är då skillnaden på pappret i en 4-2-3-1 formation till en 4-1-3-2 formation kan man fråga sig. Som jag ser det på så blir Sporting mer starka defensivt av en 4-2-3-1 formation då Pedro Mendes och Veloso hjälps åt och alternerar den defensiva mittfältsrollen med varandra. Offensivt så blir Liedson mer ensam och mer i behov av understöd från trion bakom sig. Denna trio är det inte alltid som den har funkat och därför har Carlos Carvalhal tvingats ändra till en 4-1-3-2 formation. Då blir Pedro Mendes ensam framför försvaret och Liedson får en anfallskollega bredvid sig. Detta gör att Sporting blir starkare i offensiven men mer bräcklig i defensiven.
Uttagna spelartrupper
Club Atlético de Madrid
Guarda-redes - Asenjo e De Gea;
Defesas - Valera, Antonio López, Pernía, Juanito, Ujfalusi, Álvaro Domínguez e Perea;
Médios - Ignacio Camacho, Raúl García, Jurado, Paulo Assunção e Salvio;
Avançados - Reyes, Simao, Forlán, Kun Agüero.
Sporting Clube de Portugal
Då klubben har Blackout så finns det ingen officiell uttagen trupp till denna match. Det vi däremot vet är att Sporting kommer sakna Carriço, Yannick och Caneira på grund av skador.
Hur kom klubbarna till denna åttondelsfinalen?
Hemmalaget kom till Europa League efter en misslyckad Champions League gruppspel, medan Sporting kom till Europa League efter en tuff sorti från Champions League tredjekvalomgång. Atlético de Madrid hamnade i samma grupp som FC Porto, Chelsea och Apoel. Man lyckades inte bli bättre än trea i denna grupp och det i sig var rätt turligt för ett tag såg det ut som om Apoel skulle snuva dom på tredje platsen också. Som trea fick man fortsätta i Europa League istället, man ställdes mot Galatasaray. Man fick bara 1-1 hemma och länge såg det ut som om det skulle sluta även 1-1 i returmatchen, men ett sent mål av Forlan gjorde att man slapp förlängning och gick vidare till åttondelsfinalen.
Sporting slogs ut ut Champions League tredjekvalomgången som sagt, på ett liknande sätt som Fiorentina nu slogs ut av Bayern, dock så är det ingen som påminner Viola supportrarna om det och även om Sporting och Fiorentinas klackar är bröder så kan jag inte påstå att jag lider med italienarna, dom fick helt enkelt smaka på andra sidan av samma mynt som tog dom in till Champions League. I Europa League så hamnade Sporting i samma grupp som Hertha Berlin, Heerenveen och Ventspils. Man inledde med tre raka vinster, kryssade sedan två och förlorade en betydelselös match i sista omgången. Sedan fick man Everton och trots en 2-1 förlust borta stod man till slut som vinnare med totalt 4-2 efter en bragdmatch på José Alvalade.
Statistik
Det finns ingen officiell match spelad klubbarna emellan. Däremot så har klubbarna stött på varandra i minst fyra träningsmatcher, eventuellt fem. Tyvärr så är min vanligtvis super bra källa ZeroZero inte riktigt uppdaterad i dessa träningsmatcher. På ZeroZero så hittar jag bara två av dessa fyra eller fem matcher som faktiskt finns mellan klubbarna.
Jag har själv bevittnat två stycken på gamla José Alvalade, en på sent 80 talet eller tidigt 90 talet, då det var första gången som Paulo Futre återvände till José Alvalade. En träningsmatch som drog över 50 000 till José Alvalade, däribland jag själv. Helt ärligt kan jag inte minnas slutresultatet men jag tror Sporting vann med 1-0. En annan match på José Alvalade som garanterat måste ha varit på sent 90 talet är en 1-1 match där Atléticos mål gjordes av holländaren Jimmy Hasselbaink. Även denna match såg jag på plats.
Men som sagt dom två enda resultat som jag kan bevisa slutresultat och att dom faktiskt ens spelats är följande:
1951: Club Atlético de Madrid – Sporting Clube de Portugal 3-1
2005: Club Atlético de Madrid – Sporting Clube de Portugal 3-1
Arena: Vicente Calderon, i Madrid
Domare: Pieter Vink (Holland)
TV & tid: Sport TV 1 kl 19 torsdag den 11:e mars
Stream: www.rojadirecta.com
Källa: Sporting.pt, ZeroZero, Club Atlético de Madrid redaktionen på Svenskfans.com