Sporting – Valencia 0-3 ”Ny säsong, gamla vanor”
Sporting hade ett gyllene tillfälle att få till en vapen vila med sina supportrar, istället bjöd man dom nästan 50 000 på en dålig repris av dom sista två säsongerna.
Inför matchen
Sporting har varit igång i tre veckor, och man har visat klara tendenser på att det är ett nytt Sporting, i och för sig inget konstigt med 13 nyförvärv, så när man igår spelade presentationsmatchen mot Valencia så lyckades man mer eller mindre fylla José Alvalade, 48 952 satt förväntansfulla på läktarna. Stämningen steg vartefter spelarna ropades ut en och en, Izmailov och Matías var två av dom som fick höra mest jubel, i alla fall tills Domingos ropades in, han fick höra mest jubel av alla igår kväll.
Sent på fredag kvällen började det cirkulera runt Portugal om en överraskning, många hoppades på en spelare, Ricardo Quaresma var nog dom flestas hopp. Men även att Sporting kanske skulle återinföra Lejonet på plats. När alla blivit presenterade så kom överraskningen, det vart ingen Quaresma, ingen Bendtner eller ingen Jeffrén för den delen. Publiken hann knappt reagera innan man körde ut en livs levande lejon för första gången på 25 år. Om stämningen var hög redan innan dess så var det inget emot när man drog bort flagan som ”gömde” lejonet! Lejonet är döpt till ”Sonho”, vilket betyder Dröm eller Drömmen på svenska.
Första halvlek, hur man förstör tre veckors jobb på 45 minuter
Domingos valde att mönstra upp med följande startelva, Rui Patrício i mål, försvaret bestod av João Pereira, Carriço, Onyewu och Evaldo. På mittfältet hittade vi Rinaudo, Schaars, Izmailov och Matías. Som släppande anfallare Postiga och strax bredvid Diego Rubio. Fyra nya ansikte i startelvan med andra ord.
Kanske var det nerverna som spökade, kanske var det så att Valencia var allt för starka för oss, jag vet inte. Det jag vet är att Sporting aldrig kom in i matchen på riktigt allvar under säsongens första 45 minuter på hemmaplan. Det tog bara två minuter och Valencia prickade stolpen genom Hernandez efter att Onyewu missbedömt en boll. Efter ytterligare tre minuter så hade Valencia tagit ledningen, allt började, och detta är en återkommande händelse under matchen igår, med ett inkast åt Valencia. Sportingspelarna stod och dagdrömde, precis som man vant oss senaste två säsongerna, bollen kommer in i målvaktens territorium men Rui Patrício och João Pereira verkade inte kunna komma överens om vems boll det var, medan Bernat i Valencia steg fram och nickade in bollen i ett tomt mål.
Om stämningen hade varit hög på läktarna så var det nu bara dom tre olika klackarna som fortsatte att heja på dom sina, resten av publiken skruvade på sig oroliga på sina stolar. Sporting reagerade inte bra på det tidiga insläppta målet. Spelare som fram till igår visat en mycket intressant fotboll var inte sig lika. Rinaudo tappade flera bollar i situationer där Valencia kom i riktigt bra lägen då man kom i kontringar mot en felvänd försvarslinje. Schaars som fram till igår knappt missat en passning hittade inte rätt med speciellt många under första halvleken. Izmailov var total osynlig, medan Yannick försökte men att förvänta sig att Yannick själv skall lyckas föra fram Sporting till en stormatch är att lura sig själv.
Trots detta så fick man lite hopp mellan den 13:e och den 15:e minuten att Sporting kanske hade vaknat till liv. I ett av många försök hittade Yannick Postiga, denna avancerade med boll någon meter innan han från 25 meter tog ett avslut, bollen fick en märklig bollbana men målvakten i Valencia lyckades styra ut den till hörna. Två minuter senare så hade Diego Rubio hängt kvar i den sista tredjedelen av planet, efter en misslyckad anfallsförsök, när en Valencia back gjorde en dålig brytning och på det sättet isolerade chilenaren. Diego Rubio lyckades sätta målvakten, men då hade han kommit i en taskig vinkel och i obalans så prickade han stolpen.
Sporting har denna försäsong visat upp en imponerande högpress, man har inte gett sina motståndare tid att tänka ut nästa drag, för att få detta och fungera så måste man göra det kollektivt, är det bara en, två eller tre spelare så fungerar inte högpress, i alla fall inte mot ett bra motstånd. Igår så var det ett oorganiserat högpress, vilket gjorde att Valencia lätt kunde ta sig förbi Postiga och Diego Rubio, och i viss mån även Yannick, för när inte Izmailov, Schaars och Rinaudo hjälpte till så försvann Valencias svårighet relativt direkt.
Valencia visade även prov på att man kommit till matchen med hemläxan gjord. Sporting spelar med ett hög försvarslinje, vilket gjorde att Valencia kom till denna match med uppgiften att slå bollar bakom Sportings försvarslinje, och det gjorde man riktigt bra, för varje gång man slog en sådan boll rätt så kunde dom snabba anfallarna i Valencia skapa massor av farligheter. Om Rui Patrício fick ta på sig lite av skulden i det första målet så var det mycket tack vara honom som det inte rann iväg ännu mer. Med bra räddningar i den 18:e, 24:e och 28:e minuten så höll han Sporting kvar i matchen.
Men när resten av laget stod återigen och dagdrömde i den 31:a minuten efter att ha få ut bollen till en Valencia inkast, ja jag sade att ni skulle lägga detta på minne, så lyckades Soldado först ta sig förbi Onyewu och sedan även Carriço innan han kunde utan problem avsluta förbi en utrusande Rui Patrício, 0-2 var ett faktum och nu slutade även större delen av klackarna att sjunga. Det hann knappt gå tio minuter till innan Valencia fick ännu ett inkast i närheten av Sportings straffområde, och tro det eller inte, Sporting hade inte lärt sig ännu att Valencia tar dessa inkast snabbt, Hernandez tog emot bollen, dribblade sig förbi två försvarare innan han slog ett lågt inlägg som Piatti bara behövde touchstyra in i ett tomt mål. Nu hördes säsongens första visslingar på José Alvalade.
På mindre än 45 minuter lyckades Sporting radera allt positivt man byggt upp under denna tre veckor långa försäsong. Man hade ett gyllene tillfälle att försöka behålla vapen vilan man fått av sina supportrar och på det sättet jaga bort José Alvalade spöket en gång för alla. Istället så bjuder man på gamla vanor och skänker bort två mål på ett oacceptabelt sätt. Besvikelsen är stor, inte för att jag var säker inför matchen att vi skulle vinna, det jag förväntade mig att se igår var ett Sporting som skulle fortsätta i samma still som man spelade med Juventus, och inte att man skulle vika ner sig så som man gjorde till slut.
Andra halvleken, uppgiften att rädda tre veckors arbete
Domingos kunde inte vara nöjd med det han sett, och det såg man av Tv bilderna att han inte var. Dock så valde han att inte röra allt för mycket i startelvan, det vart endast tre byten gjorda. Onyewu fick ge sin plats till Rodriguez, Izmailov ersattes av Pereirinha och Diego Rubio bytes ut tillförmån för Wolfswinkel.
Spelet funkade något bättre, spelare som Rinaudo och Schaars kom bättre in i andra halvleken och började sakteligen göra det dom vant oss vid. Sedan får man ha i åtanke också att Valencia var nog rätt nöjda och kanske spelade mer på resultatet än att försöka göra flera mål. Men trots ett något bättre Sporting så hade man oerhörda svårigheter att skapa något framåt.
I den 58:e minuten hittade dock holländaren Schaars Postiga med en snygg boll, dock så gjorde anfallaren det han vant oss vid, skjuta över ribban och undra om den inte även gick vid sidan om. Minuten senare valde Domingos att byta ut några spelare, Rinaudo, Schaars och Postiga gick ut, in kom André Santos och André Martins, men även Luis Aguiar. Domingos valde då att byta spelsystem från 4-1-3-2 till en 4-2-3-1.
Matchen hade ingen större intresse vid detta läge, Sporting bättrade på statistiken och gjorde att den biten såg något bättre ut, men denna nakna sanningen var nog den att Valencia alltid var närmare fyran än att vi kom nära reduceringen. Domingos fortsatte att byta ut spelare, i den 66:e minuten gick Rui Patrício, Carriço och Yannick ut, in kom Marcelo, Polga och Capel. Matchbilden fortsatte på samma spår, Sporting rullade boll utan att vinna speciellt mycket mark, Valencia kom på livsfarliga kontringar.
Med åtta minuter kvar fick även André Carrillo visa upp sig inför sina nya supportrar, ja dom få som nu var kvar för i runt den 75:e minuten var det många som hade gett upp hoppet, peruanen ersatte João Pereira, vilket i sin tur innebar att Pereirinha tog ett kliv ner som högerback. Peruanen hann i alla fall visa lite intressanta aspekter, gav spelet en annan rytm under den korta tiden han var inne, visade även att han är teknisk och extrem högerfotad. Han fick en bra chans men medan han försökte hitta sin högerfot för att avsluta så var chansen borta.
Sporting hade faktiskt en boll inne, men Carrillo stod i offside när han slog inlägget till Capel så domartrion gjorde rätt som vinkade av spelet. Capel hade en nick mot mål som matchens allra sista händelse i den 90+3:e minuten.
Summering
Som jag redan skrivit så är besvikelsen stor, inte för förlusten i säg, ja 0-3 hemma är aldrig rolig, men det som jag vart mest besviken över var att man var tillbaka till ruta ett när man redan gjort det svåra, och då syftar jag på att man lyckades dra nästan 50 000 till José Alvalade, det var inte många som trodde det var möjligt efter bara tre veckors försäsongsträning, inklusive jag själv.
Man kan skylla på nervositet, eller ner tränade denna vecka eller ja vad som helst, dock är dålig koncentration ingen bra ursäkt i min värld i alla fall. Som Domingos sade efter förlusten igår, ”vi var inte bäst i världen för att vi slog Juventus, precis som vi nu inte är sämst efter denna förlust”.
Något som är säkert är att Sporting behöver en vänsterback till, och det är en som går rakt in i startelvan vi behöver. Evaldo har nu fått tillräckligt med chanser enligt mig! Rodriguez är just nu utan tvekan vår bästa mittback, och man blir orolig när Polga placerar sig som nummer två, nu tänker jag enbart på denna match. Sedan så anser jag att vi behöver en yttermittfältare till, Izmailov är en gåta som man inte har råd med att chansa om han skall hålla sig frisk eller inte, Yannick inger inte någon större hopp.
Arena: José Alvalade, i Lissabon
Publik: 48 952
Domare: Pedro Proença (Lissabon)
Sporting: Rui Patrício (Marcelo Boeck, 64 m), João Pereira (Carrillo, 81 m), Daniel Carriço (Polga, 64 m), Onyewu (Rodriguez, 45 m), Evaldo; Rinaudo (André Santos, 58 m), Schaars (Luís Aguiar, 58 m), Izmailov (Bruno Pereirinha, 45 m), Yannick Djaló (Diego Capel, 64 m), Hélder Postiga ( André Martins, 58 m) e Diego Rubio (Ricky van Wolfswinkel, 45 m).
Valencia: Diego Alves; Bruno, Rami, Ricardo Costa e Jordi Alba; David Albelda e Mehmet Topal; Pablo Hernandez, Pablo Piatti e Bernat; Roberto Soldado.
0-1 Bernat (5 min)
0-2 Soldado (30 min)
0-3 Piatti (42 min)
