Första halvlek: 

 

Började med att Rennes satte in en makalöst hög press som skakade om bortalaget till en början men inte renderade i några farligheter för Rennes som liksom Lille ställde upp med en 4-3-3 uppställning. När Lille lyckats hitta ytorna och spelat förbi första pressen tog man över och förde sedan hela den första halvleken. Bollinnehavet efter första halvleken var förkrossande 64-36 till gästernas fördel. Första chansen lyckades man skapa efter att Lucas Digne tog sig förbi på sin vänsterkant och slog ett inlägg som Nolan Roux klackskarvade rakt på en reflexräddande Benoit Costil. 

 

Nolan Roux som var strålande förra helgen mot Lyon visade att formen höll i sig och såg minst lika bra ut under första halvlek mot Rennes. Förutom klackskarven som inte gick i mål löpte han flertalet gånger i djupled och när han inte fick bollen själv skapade han ytor åt Payet och Mendes. Mot slutet av halvleken dök så den stora chansen upp för Roux som löpt ifrån sin mittback och tagit emot en perfekt passning från Payet, fri med målvakten träffade anfalleren innersidan av stolpen så pass att bollen gick parallellt med mållinjen. 

 

Utöver de två Roux chanserna skapade bortalaget ett par farligheter via skott från Dimitri Payet men utan att resultera. För hemmalaget som kom till matchen med enbart fyra poäng var första halvleken en mardröm. De hade knappt bollen under kontroll på Lilles planhalva. Med det i åtanke var det inte konstigt att man i pausen kände sig relativt lugn vilket man borde förstått inte var ett gott tecken. 

 

Andra halvlek: 

 

Börjar likt den första med att Rennes sätter pressen högt, nu lyckas Lille spela sig ur presen fram till det att Rio Mavuba blir skadad och måste utgå, in kommer Florent Balmont. Efter det vänder matchen och i minut 62 efter att Pitroipa skjutit ett skott från cirka 20 minuter som Landreau måste hålla kan Julien Feret stöta in bollen i mål. På reprisen ser man hur studsen ställer Mikaël som inte får kontroll på bollen. Ett mål som kom från ingenstans likt merparten av de mål Lille släppt in i år. ologiskt, oturligt och onödigt. 

 

Bara minuten efter Hemmalagets ledningsmål är det nästan så att publiken sätter vrålet i halsen när Chedjou tillåts gå upp och nicka helt ostört på en hörna. Nicken går via Costil och ribban ner på mållinjen (?) och sedan sparkas den ut av en Rennes-spelare. Om bollen var inne eller ej låter jag någon anna svara på men att det var hörna är jag 100% säker på men domaren dömer helt oförståeligt inspark. Frustrerande är bara förnamnet. 

 

Efter ribbträffen och det uteblivna målet eller ej går luften ur Lille-spelarna. Frustrationen på bänken från framförallt Rudi Garica går i det här läget inte att ta miste om. När så 2-0 kommer efter ett jätteskott från Romain Alessandrini kommer är det ridå och fokus riktas nu helt och hållet mot domaren. Så pass att Garcia tillslut efter x-antal felbeslut reagerar mot domaren blir uppvisad på läktaren. Det betyder förmodligen att han inte får leda laget från sidan i någon/några matcher. 

 

Summering: En match som Lille måste stänga i första halvleken, får man bara göra mål där är känslan att luften hade gått ur ett Rennes som spelade bedrövlig fotboll på en dålig fotbollsplan. Nu gör lyckas man inte göra det men spelet såg trots allt bra ut i första halvleken och det är alltid något att ta med sig till kommande matcher. 

 

Bästa Lille-spelare: 

 

Nolan Roux, visar i första halvlek upp ett spel som gör att det finns hopp inför framtiden. Löper och visar en grinta vi inte sett tidigare i år från hans sida. Börjar det lossna för honom kan det bli en trevlig höst trots allt.  

 

Hur går man vidare efter den här starten? Glömmer allt vad toppstrid heter och riktar in oss på en match i taget. Nästa anhalt, Valencia i Champions League på tisdag innan det är dags att ta emot första Korsika-laget för säsongen när Ajaccio kommer till Grand Stade kommande lördag. 

 

Allez LOSC!