Stannar Rémi Garde?

Stannar Rémi Garde?

Anton Nottberg är ny på Lyonredaktionen och levererar en krönika till er direkt.

Som spelare lade han grunden till den framgångssaga som Olympique Lyonnais har stått för under den moderna historien i den franska fotbollen. I sin mittfältsroll var han med och tog klubben tillbaka till finrummet. På kuppen fick han en handfull landskamper på meritlistan samt ett medverkande i EM slutspelet -92. Via bland annat en stabil avbytarkarriär som Arsène Wengers första värvning till Arsenal har han sedan 2003 ingått i OLs organisation.
 
Garde är en väldigt uppskattad man som har stigit i graderna sedan sitt inträde. Han har varit coach, assisterande tränare och chef för ungdomsutvecklingen på Centre Tola Vologe innan han tog över tränarjobbet inför säsongen 2011-12. Nu har han inlett det sista året på sitt kontrakt och frågan kring hans vara eller icke vara i klubben har blivit högaktuell, detta som en konsekvens av motsatsförhållandet i att vara en kompetent och uppskattad tränare samtidigt som det ser sämre ut på planen än på mycket länge.
 
Under Gardes ledning har det tillkommit en ny verklighet på Stade Gerland. I takt med genomförandet av ett ekonomiskt stålbad har klubben med sina förtvinande medel också sett en deklination på planen. Man har misslyckats med att kvalificera sig för Champions Leagues gruppspel två säsonger i rad samtidigt som man inledningsvis sladdar i Ligue 1. Förklaringsmodellerna till de dalande prestationerna har varit många. I motgång brukar de ofta kallas för klyschor. Skador, spelarförsäljningar och små medel att förstärka med är de klassiska realiteterna som försvårar en tränares arbete. I Lyon har detta numer blivit praxis.
 
Målsättningen som klubbpresidenten Jean-Michel Aulas satt för tränarrollen är att bibehålla klubbens status fram tills dess att man flyttar in i det nya moderna fotbollsmultiplexet Stade des Lumières. Målsättningen ska alltså uppfyllas trots att maktbalansen i ligan totalt förskjutits tack vare PSG och Monacos miljarder. Aulas själv insåg för några år sedan att den kostym han hade sytt upp åt laget under guldåren var på tok för stor när man inte längre genomförde stora försäljningar. Den senaste bra försäljningen som gjordes var att skeppa iväg Benzema till Madrid för 30 miljoner euro, men att klubben den säsongen ändå gick back 25 miljoner på spelartransfers säger lite om hur stora spenderarbyxorna var.
 
När Garde tillträdde hade Aulas förändrat sin filosofi. Om det var för att det började komma pengastarka qatarier som man omöjligt kunde kapprusta med, eller att man var tvungen att strama åt pengaflödet på grund av planerandet och säkrandet av ekonomi till den nya arenan kan man låta vara osagt. Svart på vitt har det dock inneburit att i det närmaste alla de lönestarka spelarna som fanns i truppen sommaren 2011 nu har försvunnit.
   Utan Champions League-spel har det inte funnits något sätt att lindra dräneringen av klubbens tillgångar. I den ekonomiska årsrapport som släpptes nyligen så kan man läsa att man förra säsongen ”bara” gick 16,5 miljoner euro back på verksamheten, i förhållande till de 33.7 man gick minus året innan.
 
Saneringen i truppen har alltså gett resultat, men denna förbättring i en jakt på grönare siffror har finansierats av att man sålde spelare för sammanlagt 36,2 miljoner. Driften står alltså fortfarande i rejält röda siffror och man kan nog räkna med att det kommer att fortsätta kapas grenar i spelarträdet, varken Gomis eller Gourcuff hade nog varit kvar till den här säsongen ifall någon klubb hade varit beredd att hosta upp deras lön och relativa värde.
 
Gardes jobb ligger alltså i att få ungtupparna Lacazette, Umtiti, Grenier, Benzia och de övriga att leverera så pass att de behåller Lyons moderna status. Det kanske inte är så konstigt att Garde i ett flertal uttalanden nyligen betonat vad spelare som Gomis betyder för honom. Speciellt med tanke på hur balansen i laget ligger: mellan egenfostrade juniorer och ett gäng nyinkomna rutinerade spelare som inte har visat någon vidare spets.
 
Men om detta är förutsättningarna, hur har det gått då? Jo helt ok måste man ändå säga. När man fortfarande kunde mönstra rutinerade spelare med spetskvalitéer så vann Garde Coupe de France under första säsongen, en supercupfinal har det också blivit men den största prestationen måste ändå ha varit förra säsongen där man säkrade en tredjeplats trots att laget inte alltid övertygade på planen.
   I och med förlusten i CL-kvalet mot Real Sociedad så kändes det dock som att laget kollektivt gick in i väggen. Oavsett skador, oavsett spelare som får spela ur position, oavsett vilka klyschor man vill använda, så har det varit tydligt att det saknas bitar i pusslet. Det har också spritt sig till gatorna i Lyon, där den aura som omger laget blir allt mörkare. Läget just nu är långt ifrån den självild man har byggt upp i klubben under det senaste decenniet.
 
Känslan är att framtiden för både Garde och laget står och väger å det grövsta just nu. Kan man fortsätta prestera på en någorlunda hög nivå samtidigt som man fortsätter att göra sig av med nyckelspelare? I nuläget ser det inte ut så. Det ser heller inte ut som att man kommer börja satsa igen inom den närmaste framtiden: utan snarare att fortsätta med att balansera bokföringen fram tills den nya arenan står färdig. Det första spadtaget togs under sommaren och om man ser nyktert på det så kommer man nog inte kunna flytta in där förrän när säsongen 2016-17 sparkar igång.
 
Med tanke på förutsättningarna så kan man argumentera för att Rémi Garde har gjort sitt jobb alldeles utmärkt. Han har annonserat sina intentioner att fortsätta med sin offensiva mentalitet och inte ändra spelsätt på grund av förändrade förutsättningar. Det finns ett antal faktorer som gör att det inte är så långsökt att jämföra honom med en viss Wenger som han en gång i tiden lydde under i Arsenal, en klubb som han även kopplats samman med i media lite till och från under ett par år.
 
Vi har alltså en tränare som under sitt första uppdrag som huvudtränare både tagit titlar och som i viss mån har överpresterat gentemot sina förutsättningar under en stor historisk press. Objektivt vore det inte konstigt om andra klubbar skulle tycka att Rémi Garde var ett intressant namn att knyta till sig.
   Med ett utgående kontrakt så kanske vi aldrig kommer få chansen att se hur bra Garde skulle kunna göra det med l’OL. Sedan sitt tillträde har han har fått spendera dryga 15 miljoner euro på spelare, under de tre åren innan han tillträdde spenderades det dryga 147. Frågan är om han har lust att jobba i motvind under de nästkommande tre åren också?
 
Resurser: The Independent, Caughtoffside, Foot01, OLweb, Footmercato, Le Monde, L’Équipe, Transfermarkt, OL Groupe. 

@AntonNottberg2013-10-25 21:11:00

Fler artiklar om Lyon