Allan Saint-Maximin - Snart namnet på allas läppar
Att diskutera talanger runt om i världen är helt klart ett roligt och intressant ämne tycker jag personligen. Charmen av unga framtida potentiella lirare gör att fansen blir i ett tillstånd av förväntan när plötsligt deras klubb ryktas vara inblandade i en dragkamp om en talang. Kanske är det just den där talangen du hållit extra koll på senaste tiden som din klubb är ute efter?
Frankrike har genom åren blivit en dominerande leverantör av unga talanger och scoutingen av storklubbarna runt om i Europa är stor. Vi har sett flera spelare tagit klivet från Ligue 1 till andra stora ligor runt om i Europa. Hazard gjorde det 2012, Benzema 2009 och Drogba 2004. Hazard och Benzema var båda 21 medan Drogba hade hunnit fylla 26. Drogbas historik i Chelsea talar sitt tydliga språk, Benzema har varit väldigt lyckad i Marängerna medan Hazard blommat ut till en av världens bästa spelare hos Chelsea.
Denna gången tänker jag inte ägna så mycket tid åt att prata om talanger från den franska ligan som gjort succé i en annan liga utan jag tänkte ge er talangen som förmodligen är en av de mest spännande i världen just nu. Detta är historien om Allan Saint-Maximin .
Allan är född i Parisförorten Châtenay-Malabry med föräldrar från Haiti. Han började som 5 åring spela fotboll i den lokala klubben Verrières-le-Buisson. Redan då var tränarna imponerande av Allans bollhantering och livlighet på planen. Efter bara ett halvår i laget började Allan spela fotboll i US Ris-Orangis där han tillbringade fyra år. Vid 10 års ålder började han i ungdomsakademin AC Boulogne Billancourt. Bertrand Rebours, som är ledare för akademin, sa följande om Allan: "Det finns ingenting som är omöjligt för honom. Du kommer aldrig höra honom säga 'Jag kan inte genomföra detta'. Han kan vara omgiven av tre spelare men han kommer ändå försöka sig på något. Han har ingen rädsla. Han håller sig alltid cool och är inte den som skryter." Vanligtvis brukar Boulogne leverera vidare de unga spelarna till den berömda Clairefontaine akademin, där spelare som Thierry Henry, Anelka, Ben Arfa och nu senast Yacine Brahimi (Porto) kommit fram ifrån, men Dominique Fernandez, tidigare ungdomsrekryteringsansvarige för Saint-Étienne, ville annat.
2011 tog han in Saint-Maximin från Boulogne och han var minst sagt positiv. Under sina 20 år som scout hade han aldrig sett en sådan spelare. Han beskrev honom som en liten man som imponerade med sin enkelhet men också med tillslag, speed, dribblingar och vågspel. Han slutade aldrig att springa och sken av glädje och fighting spirit. Hösten 2013 gjorde han Ligue 1 debut mot Bordeaux - endast 16 år gammal. Samma säsong gjorde han även debut i Europa League och Coupe de France och vann även ligan med St. Étiennes U17 samt var en flitig målskytt för Frankrikes U17. Under hans framträdande kunde man se det som Fernandez pratat om, hans livlighet och direkthet att hela tiden våga utmana utan någon som helst tvekan.
Faktum var dock att Allan var så pass het på gröten att manager Galtier valde att svalka av honom lite i reservlaget. Risken för att bli hypad för tidigt fanns och Galtier ville helt enkelt ta det lugnt med honom och inte stressa hans utveckling och därmed riskera karriären. Beslutet var något Allans familj även var nöjda med. De menade på att han alltid varit långt före alla andra i sin ålder i utvecklingen och att hans största rival är ingen mindre än han själv. De hade värnat om att Allan skulle behålla båda fötterna på jorden och vara ödmjuk, då kommer talangen göra resten av arbetet. Pappa Alex förklarar: "Jag märkte att han hade något speciellt när jag såg honom gå för första gången. Han var alltid ett steg före andra barn, när det gäller att tala samt att röra sig."
I somras gick St. Étiennes president ut och sa att de tagit emot bud på Allan från klubbar som Arsenal, Milan och Juventus. Les Verts nekade samtliga erbjudanden och valde istället att låta Allan få mer speltid i förstalaget. Denna säsongen har han både fått starta matcher och agerat inhoppare. I början av säsongen var han matchens lirare mot Bordeaux och stod för kreativiteten i offensiven. Några matcher senare gjorde han sin första poäng för klubben då han borta mot Marseille assisterade Brison (som nästan är dubbelt så gammal!). Efter matchen blev han intervjuad av TV och att döma av intervjun skulle man kan tro att han inte gjort något annat än att bli intervjuad senaste åren. Han var hövlig och klokare än flera andra spelare runt om i fotbollsvärlden - oavsett ålder.
Saint-Maximin är en väldigt unik spelare och påminner egentligen inte direkt om någon annan. Men visst finns det vissa likheter med ex St. Étienne spelaren Pierre-Emerick Aubameyang, som tog klivet till Bundesliga och Dortmund sommaren 2013. Den irrationella spelstilen men också den stökiga tuffa frisyren. Allan kan spela både på en kant och som anfallare, där jag ser honom som mest lämpad på den förstnämnda positionen där han kommer mer till sin rätt. Han är som sagt en modig och tveklös spelare med otrolig teknik, fin bollkontroll och goda dribblingskunskaper som inte är rädd att ta för sig.
Alla i klubben är överens om att Allan har en ljus framtid till mötes. Galtier är lite lugnare och säger: "Han måste fortsätta bevisa sig själv och har en del att jobba på. Men han är en spelare klubben och jag har höga förväntningar på." Vad säger talangen själv då? Jo: "St. Étienne är klubben i mitt hjärta. Det är här jag vill utvecklas." Det låter lovande helt klart och jag hoppas vi får behålla honom ett tag till. Nästa säsong lär han får betydlig mer speltid dock och det kommer bara vara en tidsfråga innan de ena budet avlöser det andra från toppklubbarna.