Helsingborg - Varbergs BoIS1 - 3
Basel - Saint-Étienne 2-1
Ord kan inte beskriva.
Någon timme har gått sedan slutsignalen. Fortfarande är man helt tom.
När Bayal gör 1-1 i 89:e tar känslorna över. Tröjan åkte av, jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Det var eufori. Jag kunde visualisera spelarnas firande i omklädningsrummet efter matchen. Vid det här läget var det tio mot tio. Eysseric och Emobolo hade nyligen blivit utvisade. Först ut var Eysseric och då såg det riktigt svart ut. Sen kom deras också, och hoppet tändes igen. Kvitteringen kom och vi var vidare, kunde det inte bara få sluta såhär lyckligt? Men nä.
Istället direkt efter målet, i 91:a minuten, gör Basel mål. 2-1 och lågan släcktes. Från att ha varit i extas, till att bli helt mållös. Målet? Monnet-Paquet tar inte jobbet hela vägen hem och lämnar Lang helt fri på bortre, som omarkerad nickpassar bollen in till Zuffi som placerar dit sitt andra mål i matchen. Galtier hade knappt hunnit tillbaka från målfirandet vid hörnflaggan med spelarna och bortafansen, istället var det nu Basels tränare Fischer som var i lyckorus.
Det slutar 4-4 totalt, Basel vidare på fler gjorda bortamål. ASSE gör överlag två suveräna insatser mot de schweiziska ligaledarna. Det är inte orättvist att Basel avancerar, men det hade nog varit mer rättvist om det var vi, och det säger jag utan att på nåt sätt vara färgad. Men vi har inte riktigt marginalerna på vår sida. Och lite som den engelska kommentatorn sa, det är synd att nåt av lagen måste åka ur.
Vad hände då innan målen i slutminuterna? Jo, Zuffi gör 1-0 på en mycket vacker frispark efter en kvart. Dessförinnan hade båda lagen missat ett varsitt friläge. Monnet-Paquet var först ut för ASSE efter att ha fått en mycket fin genomskärare av Tannane, men det saknades lite skärpa i avslutet, dock var räddningen av Vaclik riktigt bra. Friläget för Basel tillhörde Bjarnason som inte riktigt fick till avslutet, men om det inte vore för Ruffiers fantastiska enhandsräddning hade det varit mål.
Precis som förra mötet var det en mycket underhållande match och utan att ha sett övriga sextondelsfinaler vågar jag nog säga att detta var den mest spännande. ASSE vinner bollinnehavet och för spelet nästan hela matchen, förutom sista 10-15 då Basel växlar upp och tar över. Vi saknar absolut inte chanserna, men samtidigt som vi inte gör tillräckligt bra ifrån oss i sista tredjedelen är Vaclik mycket solid i målet. Vi tar inte heller vara på de fasta situationerna vi får, vilket var ganska många. I första halvlek söker vi tyvärr inlägg för ofta, helt meningslöst då Bahebeck är chanslös i luften. Istället borde inspelen ha kommit mer längs marken.
I backlinjen ska Tabanou men framförallt Pogba ha mycket beröm. Så sent som för cirka 6 veckor sen var Pogba ett stort frågetecken och hade stora bekymmer, han var alldeles för riskabel i sitt försvarsspel och uppspelen var bedrövliga. På sistone har han dock tagit sig i kragen ordentligt och mognat, han har börjat spela mer på säkerhet och har nog äntligen insett att han inte är lika teknisk som sin lillebror Paul i Juventus. Nu går han från klarhet till klarhet (peppa, peppa) och ikväll gör han en grym insats, matchens lirare utan tvekan i min bok. Kort om Tabanou så har han verkligen varit ett riktigt bra tillskott för oss sedan han kom tillbaka från Swansea nu i januari, tillför mycket både defensivt och offensivt.
På mittfältet var Lemoine och Cohade riktigt bra, briljanta passningsspelare, och när de har bollen kan man va lugn. Lemoine är Mr Consistent.
Eysseric? Ja du, han inledde säsongen bra, sen hände nåt. Han var under isen ett tag, Galtier gav honom ledigt för att samla ihop sig, han har nu kommit tillbaka och börjat bli uttagen i truppen igen, sett okej ut. Nu byts han in i 75:e minuten med ett enda syfte: hjälp laget vända matchen. 7 minuter senare får han rött kort. Först kapar han Steffen som höll på kontra, ett taktiskt gult kort, det var okej faktiskt. Men sen i samma situation blir han irriterad på Steffen och skallar honom, knappt så det är kontakt, men visst är det rött, och han lyckas alltså få två varningar på bara några sekunder. Tack vare Embolos röda kort bara två minuter därefter så blir inte utvisningen helt avgörande för matchen och kommer därför inte diskuteras på samma sätt, men en omgång med Galtier slipper han nog inte undan.
Det var ungefär 2000 ASSE fans på plats. All heder!
Till sist så får vi inte glömma nämna den holländske domaren Danny Makkelie som tappade matchen lite. Hans nivå var väldigt ojämn och oftast dömde han till Basels fördel. Tillexempel så gjorde Embolo en elak spark på Tabanou, och det blev bara frispark. Lite senare i en annan duell träffar Tannane solklart på bollen, det ska inte vara nånting men blir frispark - och dessutom gult kort. Där gav man liksom upp lite.
På söndag väntar Caen på hemmaplan. Förhoppningsvis kan spelarna skaka av sig denna deprimerande förlusten i alla fall nästan helt och ta tre poäng och i så fall kanske gå upp på en tredjeplats.
Våra hjärtan är fortfarande gröna.
Allez!
