Inför: Då var det dags... (Uppdaterat)
Dagen som kommer att bänka 70 miljoner turkar framför TV sofforna i ett fotbollstokigt land. 70 miljoner hjärtan som klappar i takt! Dagen då rivaliteten övergår till broderskap, flaggan blir vår symbol och dem ”Galna Turkarna” åter tågar in i Europas hjärta!
När grupplottningen inför EM2008 var klar tog man en lättnadens suck. Det kunde ju ha blivit värre, vi kunde ha hamnat i ”dödens grupp” med motståndare som Italien, Frankrike och Holland.
Portugal, Tjeckien och Schweiz som hemmanation var ju aningen ”lättare” gruppmotståndare. Detta resonemang är inte mina tankar, det är tankarna på vad ca 75 % av befolkningen kände efter lottningen
Själv, var jag orolig. Orolig, över hur vi skulle ens kunna ta en poäng från dessa tre matcher. Portugal med ett dussin spelare som på egen hand kan avgöra matcher på denna nivå. Tjeckien som dem senaste 10 åren varit ett av Europas sportsligt bästa lag, med en cocktail-mix av fysik, snabbhet och teknik. Schweiz, detta Schweiz som snuvade oss på VM-biljetten i två matcher som gick till historien som en av dem osportsligaste sedan mannaminne.
Vi då? Vi, som i kvalet till EM, chockade en hel fotbollsvärld genom att kryssa mot Malta och Moldavien…
Vi turkar kan gång på gång sätta krokben på oss själva genom att underskatta motståndet och förlora matchen pga psykologiska brister. Vi kan gång på gång prestera i nivå (eller lägre än så) med dem s.k. ”blåbärsnationerna”, om det nu finns några sådana kvar. Vi är bra på att överskatta oss själva, vilket lätt kan bli vår undergång i matcherna.
Men nu är vi inte favoriter, vi möter inte Bosnien, Ungern och Malta i EM (med all respekt för dem). Vi skall slå ur underläge i år och det kära läsare är vi riktigt farliga på. VM 2002 är ett bra exempel på vad vi ”Galna Turkar” kan mäkta med. Grekland, 4-1 i Athen 2007, är ett annat exempel på vad våra motståndare då och då kan få utstå. Inte minst då Turkiet varit hungriga på framgångar, framgångar som vi i början på 2000 talet hade i en massa olika sporter. Därför tror jag inte att stödet till det turkiska landslaget har varit större än vad den är i år.
Jag säger som den gamla snubben i STAR WARS filmerna,
”Do not underestimate the power of the Turks (Dark Side)”.
MOTSTÅNDET
Portugal kommer till EM med en trupp som kan få vilken fotbollsälskare som helst att drägla. En fantastisk uppsättning spelare som kan avgöra saker och ting på egen hand. Tyvärr, så var Portugal inte lika övertygande på plan under kvalet som på pappret. Det var nästan så att man fick säga godnatt pga Finlands och Serbiens framfart, men ordande biljetten strax innan slutet. Tränaren Scolari har redan tippat Portugal som gruppsegrare före Schweiz vilket är fullt normalt med en sådan bred trupp av världsstjärnor.
Portugisernas svaghet är likt dem andra medelhavs-lagen, humöret. Skulle otåligheten och aggressiviteten få onormalt höga värden hos spelarna så kan det faktiskt, likt en hjärnpropp få ödesdigra konsekvenser.
Matchen mot Portugal kommer att bli en tuff nöt, men den kommer att bli minst lika tuff för dem.
TURKIET
Fatih Terim har varit hårt kritiserad under kvalet till EM. Katastrofala resultat och en massa experimenterande av startuppställningar kostade honom nästan jobbet. Det hela redde ut sig då Turkiet tog två raka segrar i dem sista två matcherna. Det Terim saknade var en grund idé, en stomme i startelvan och ett spelsystem som passade våra uttagna landslagsmän. Bättre sent än aldrig, så verkar han ha räknat ut detta självmant.
Idag har Terim implementerat ett spelsystem som passar den turkiska spelstilen, nämligen offensiv och aggressiv fotboll. Stommen i laget består numera av Volkan, Servet Cetin, Aurelio, Emre och Nihat. Likt en ryggrad, så kan man dra en rak linje från Volkan i mål till Nihat i anfallet. Sen får man rita dit lite armar och ben med. Utöver detta har vi ett dussin spelare, som alla visat sig vara värdiga i startelvan.
Största avbräcket kom när det nya stjärnskottet Gökhan Gönül (Fenerbahce) fick lämna återbud pga en elak skada mitt under landslagslägret. Stämningen i truppen verkar vara i topp och koncentrationen på Portugal-matchen har varit i det absoluta toppskiktet.
HUR SLUTAR DET?
Många av mina turkiska vänner säger att vi inte borde ha för stora förhoppningar på Turket i EM, ”Vi kan vara glada om vi går till kvartsfinal, bara vi förlorar med flaggan i topp, så…”
Det är verkligen inte det våra killar i Schweiz behöver just nu, dvs landsmän som tvivlar på dem. Vi måste tro. Tro, hoppas och stötta, då dem kommer att ge allt, för att göra oss stolta över Ay-Yildiz.
Jag minns när Servet Cetin skadade sig i Galatasarays guld match i ligan. Hela laget firade medan Servet var, trots ligaguldet, förkrossad över att han nu inte kunde representera sitt land i EM. Det var då jag förstod hur dessa killar måste känna för vårt land. Därför får vi inte tvivla på dem.
Oavsett hur det slutar så återstår det ytterliggare två matcher till. En förlust är illa, men man kan alltid reda ut den i dem återstående matcherna. Ett oavgjort resultat kan faktiskt vara guld värt i slutändan. Turkiet måste spela ut sitt eget spel, backar man hem och låter Portugal hålla i taktpinnen så kommer det att straffa sig. Vid en vinst har vi ”halva inne” och vi har chockat fotbollsvärlden ännu en gång!
ANCA BERABER! KANCA BERABER!
*************************************************
Kvalgrupp A EURO2008
PORTUGAL-TURKIET
Plats:
Genève/Schweiz
Start:
20:45
Stadion:
Stade de Genève (30,084)
Domare:
Herbert Fandel (Tys) Carsten Kadach - Volker Wezel (Tys)
Live sändning:
ATV & Lig TV (Turkisk TV)
Tv4 & Canal + (Sverige)
Preliminära startelvor:
Turkiet: Volkan Demirel - Sabri Sarioglu, Servet Çetin, Gökhan Zan, Hakan Balta - Hamit Altintop, Mehmet Aurelio, Emre Belözoglu, Tuncay Şanli - Mevlüt Erdinç, Nihat Kahveci
Portugal: Ricardo - Bosingwa, Carvalho, Pepe, Ferreira - Petit, Moutinho, Deco, Ronaldo, Simão - Nuno Gomes
