Turkiet: 0 - Estland: 0
Miserabel insats av Turkiet och VM slutspelet i Sydafrika känns riktigt långt borta.
Historien upprepar sig. Turkiet som bara för några månader sedan tog Europa med storm i Tyskland/Österrike, går och förlorar mot ett gäng fotbollspelare som inte ens hade fått ihop det i Svenska Superettan.
Vad är det som gör att vi turkar får det så himla svårt mot lag som Estland? Är det spelarnas inställning till matchen? Var det tränarens inkompetens? Eller en hel nations illvilja av att inte inse det faktum att vi inte är tillräckligt bra?
Svaret är nog det vi kallade oss själva i sommar, vi är dem GALNA TURKARNA!
Turkiet kan trotsa alla naturlagar, flera gånger om, på gott och ont. Vi kan slå ur underlägen, spela magiskt, visa briljans och magi. Vi kan uträtta mirakel, det fick vi bevis på under sommarens EM slutspel. Vi kan senare trotsa dessa naturlagar genom att spela oinspirerat, odisciplinerat, värdelöst och hopplöst, mot lag av Estlands kaliber.
Igår kväll fanns det tusen anledningar till att vinna matchen. Men vi saknade en spelare som skulle göra det där lilla extra. Vi saknade en ledare, en spelfördelare och viktigast av allt, vi saknade en måltjuv.
Redan i inledningen av matchen märktes det att det var ett oinspirerat och trött Turkiet på plan. En frusen Terim gäspandes vid sidan av plan som följde uppvärmnings passet på plan. Matchen startade i ett riktigt lågt tempo, Estland hade fått som dem ville och spelade tätt intill våra spelare. Arda Turan var ständigt punktmarkerad och Halil isolerad på topp. Terim insåg att han gjort fel i att spela med ensam anfallare och bytte ut Nuri Sahin i matchens 35:e minut i förmån för anfallaren Mevlüt. Detta förändrade inte matchbilden märkbart och det fanns under ett tag bara ett kämpande lag på plan, Estland. Turkiet kom inte upp i 30 % av sin kapacitet.
Estlands försvar hade inga som helst problem med höjdbollarna som gång på gång skickades in mot straffområdet. Visst, med lite tur så skulle vi ha tagit ledningen i första halvlek, Baltas stolpträff etc. Men vi förtjänade inte det.
Estland som inriktat sig på försvar, fick sina chanser, med lite otur för så hade vi kunnat ligga under efter en halvlek. Min tanke efter första var att vi skulle greja detta med hjälp av en rytande Terim i omklädningsrummet.
I andra halvlek spelade vi ut som ett lag, då med tanke på omständigheterna. Arda flyttade in lite mer centralt. Yusuf Simsek fick avlösa Ayhan, som kämpade kopiöst utan att uträtta något. Det kändes som att vi skulle fixa detta. Turkiet skapade flertalet lägen som bara skulle ha resulterat i mål och utklassning. Men tyvärr, så var vi på "slösafrilägen" humör denna afton. Samtidigt skall man inte sticka understol med att matchens spelare vaktade Estlands mål.
Gårdagens Turkiet var inte mycket sämre än den mot Armenien, Belgien och Bosnien. Det är det som är det mest oroväckande, att kritiken från oss sk. fans borde vara lika svidande när vi kryssade mot belgarna och vann mot Bosnien. Igår kväll hade vi bara lite mer otur, thats it...
Ibland kan miraklen utebli, nu får vi hoppas på nya sådana mot Spanien.
Matchstatistik:
Stadion: A Le Coq Arena, Estland
Domare: Robert Malek (Polen)
Estland: Londak, Sisov, Barengrub, Piiroja, Kruglov, Vunk (77’ Puri), Dmitrijev, Klavan, Vassiljev, Oper, Voskoboinikov (63’ Zenjov)
Turkiet: Volkan, Servet, Hakan Balta, Ibrahim Kas, Sabri, Arda, Aurelio, Kazim (70’ Ugur), Halil, Ayhan (60’ Yusuf), Nuri (35’ Mevlüt)
Gula kort: 84’ Arda (Turkiet)
