1967: Året då fotbollen skulle bli stor i Nordamerika
En grupp affärsmän fick idén om att försöka göra fotbollen till nästa stora sport i Nordamerika. Det skulle visa sig bli betydligt mer problematiskt än man trott.
I en värld där det just nu inte spelas någon fotboll är det lätt hänt att drömma sig tillbaka till bättre tider. Det är också precis det vi ska göra i den här artikeln. Närmare bestämt till 1967 där vi dessutom ska korsa Atlanten då historien utspelar sig i Nordamerika.
Sommaren 1966 gick VM i fotboll av stapeln i England och för första gången någonsin sändes mästerskapet via satellit-TV. Detta gjorde att folk i USA bänkade sig framför TV-apparaterna för att bevittna sporten som ännu inte fått sitt genomslag i Nordamerika och intresset ökade lavinartat under de drygt tre veckorna mästerskapet pågick.
Fotbollens växande popularitet hos den gemene amerikanen fick en grupp affärsmän att börja fundera på om det fanns pengar att tjäna. Efter ett flertal möten och samtal kom man överens om att man skulle försöka göra fotbollen till ”den nästa stora sporten” i USA och Kanada. Bland dessa affärsmän fanns Alan Rothenberg, som senare skulle ta VM till USA, Lamar Hunt, som 30 år senare var med och grundade MLS, samt sportbaronen Jack Kent Cooke – som under sitt liv ägde klubbarna Los Angeles Lakers, Los Angeles Kings och Washington Redskins.
En ny serie skulle grundas vid namn United Soccer Association (förkortad USA) och intentionen var att premiären skulle gå av stapeln under våren 1968 för att hinna ge liv åt deltagande klubbar och hitta dugliga spelare till att representera de nya lagen. Det skulle dock uppstå ett problem längs vägen – och det ett väldigt stort sådant. Rothenberg, Hunt och Cooke var nämligen inte ensamma om att ha kommit på idén att skapa en ny liga med målsättningen att göra fotbollen stor i Nordamerika. Bill Cox och Robert Hermann hade även de börjat smida storslagna planer och under vägens gång slog de sig samman med en tredje grupp, som leddes av Richard Millen, med exakt samma planer. Detta gav dem ett försprång som gjorde att de var redo att starta upp sin liga redan 1967.
Paniken var total hos upphovsmännen till United Soccer Association och nu var goda råd dyra. Till sin stora fördel hade man sedan tidigare stöd av det amerikanska fotbollsförbundet samt FIFA, och det var med förbundens hjälp som ett oerhört skruvat förslag sedermera blev till verklighet. Nämligen att importera redan existerande klubbar från Europa och Sydamerika för att under en och en halv månads tid spela seriefotboll i Nordamerika.
Eftersom England året dessförinnan vunnit VM på hemmaplan var det engelska lag som stod högst i kurs. Relationen mellan USA och England var på den tiden mycket goda och då FIFA stod bakom initiativet samt att det utlovades ersättning för de deltagande klubbarna var det inga större svårigheter att hitta tolv föreningar som var tillmötesgående. Åtta av dem hade sin hemvist på de brittiska öarna medan de övriga fyra kom från Italien, Holland, Brasilien och Uruguay.
Det anmärkningsvärda var att det inte rörde sig om några dussinklubbar från de lägre divisionerna. Utan nej, bland de deltagande klubbarna fanns Wolverhampton, Sunderland och Stoke City. På andra sidan Atlanten skulle de dock gå under nya namn samt bära helt andra dräkter med ett helt nytt emblem på bröstet.
De tolv klubbarna delades upp i en östlig och en västlig konferens med sex lag i vardera där tio av dem höll till i USA och de andra två i Kanada. Nedanför finns samtliga deltagande klubbar listade.
Western Division
Chicago Mustangs 
– Cagliari Calcio
Dallas Tornado 
– Dundee United
Houston Stars 
– Bangu AC
Los Angeles Wolves 
– Wolverhampton
San Francisco Gales 
– ADO Den Haag
Vancouver Royal Canadians 
– Sunderland
Eastern Division
Boston Rovers 
– Shamrock Rovers
Cleveland Stokers 
– Stoke City
Detroit Cougars 
– Glentoran FC
New York Skyliners 
– Club Atlético Cerro
Toronto City 
– Hibernian
Washington Whips 
– Aberdeen
Den 27 maj hade det så äntligen blivit dags för den efterlängtade seriepremiären – över en månad efter premiären av den konkurrerande ligan vid namn National Professional Soccer League – och intresset var till en början stort. Premiärmatchen mellan Houston och Los Angeles lockade 35 000 åskådare, men nyhetens behag skulle snart lägga sig och med det sjönk publiksnittet i rasande takt. Faktum är att det fanns matcher med mindre är tusen betalande åskådare. I efterhand skulle det dessutom visa sig att majoriteten av de som närvarade på matcherna var fotbollsentusiaster från andra länder, som rest till USA och Kanada för att se om ligan skulle få det förutspådda genomslaget.
Tittarsiffrorna på TV var inte heller något att hurra över, och det var inte så konstigt då United Soccer Association till skillnad från National Professional Soccer League inte lyckats få något TV-bolag att vilja köpa sändningsrättigheterna.
Värt att nämna från gruppspelet var att en av matcherna fick spelas om efter att domaren tillåtit ett tredje spelarbyte trots att det enligt regelboken endast fick göras två.
* * *
Efter att seriespelet avklarats hade det den 14 juli blivit dags för finalen mellan vinnarna från de två konferenserna. Det innebar att Los Angeles Wolves och Washington Whips skulle ställas mot varandra och matchen spelades på de förstnämndas hemmaplan efter att något så trivialt som en klassisk hederlig slantsingling fått avgöra spelorten.
Finalen skulle visa sig bli något utöver det extra som de nästan 18 000 närvarande åskådarna nog sent skulle komma att glömma. Det bjöds nämligen på inte mindre än elva mål och slutresultatet skrev till 6–5 efter att ett självmål i den 122:e minuten avgjort till Los Angeles fördel. I spelaren ovanför kan du se höjdpunkter från den minst sagt händelserika finalen.
* * *
När det blivit dags att konkludera hur den enorma satsningen på att göra fotbollen till den nya stora sporten i Nordamerika gått var missnöjet hos de drivande stort. Varken United Soccer Association eller National Professional Soccer League hade fått det stora genomslag det funnits drömmar och visioner om. Det skulle visa sig att det varit direkt ödesdigert att ha startat upp två ligor samtidigt och till 1968 hade de därför slagit sig samman och blivit till en och samma serie – North American Soccer League.
Sedan dess har fotbollen i Nordamerika fortsatt utvecklats och expanderats och i dag är det bekant MLS som är den största ligan. United Soccer Association kommer dock alltid vara en del av historieböckerna och nog är det en anmärkningsvärd historia som är lätt att fängslas och fascineras av.
