Wingbro om säsongen 10/11
Lyonredaktionen säger sitt efter säsongen 2010/2011 och först ut, Egil Wingbro.
Vad är dina åsikter och intryck av säsongen?
Herregud, vart ska man starta?
Det som är säkert, är att Lyon har gått/går igenom sin tyngsta period i deras moderna historia.
Sedan ligapremiären mot Monaco i höstas fick tränaren, Claude Puel, inte riktigt fäste i sina planer som påbörjades under försäsongen.
Lyons spelsätt som skulle bli en taktisk blandning, med ett stabilt försvarsspel skulle Lyon fullfölja sin offensiva finfotboll. Det fungerade inte och tråkigt nog insåg Puel inte problemen som smög sig fram från den glömda/otäcka garderoben. Puels svårigheter att komma underfund med problemen pågick hela säsongen och svårigheterna fanns även utanför planen.
Grupperingarna och det bristfälliga samarbetet hos spelarna fanns kvar och det stod väldigt klart att Puel knappt orkade förena gruppen på träningsanläggningen, omklädningsrummet eller planen. Klarar man inte av den biten så fungerar inte mycket och det syntes överallt. Dock ska Puel inte få den totala skällen även om han har en stor del av katastrofsäsongen.
Eftersom att Lyonledningen fortsatte att visa sina brister.
Först av allt fanns det ingen framgångsrik tränare vid tränarsitsen och det är märkligt eftersom Aulas har sparkat tränare även om de har vunnit ligan plus en cuptitel. Ledningens brister visade även sig när man gick emot värvningspolicyn.
Värvningspolicyn; handla billigt eller ersätta med talanger och spara pengar, försvann lika överraskande när Gourcuff köptes från Bordeaux. Under årens gång har Lyonstaben haft svårt med att följa sina beslut och tidigare handlingar. Det har straffat sig tidigare och även gjorde det den här säsongen.
Lyon tydliga brister inom truppen, tränarstaben och ledningen har förklarat den gångna säsongen som en vandring i mörkret. Man har som sagt gått vilse i klubbfotbollens Frankrike. Säsongens summering är helt enkelt en vilseleden vandring i mörkret.
Om man ska ta något positivt från den gångna säsongen är det Champions League platsen som säkrades i den sista omgången i Monaco.
En match att minnas: Den varmaste segern för Lyon den här säsongen är derbysegern mot ”Les Verts”. Efter förlusten på hemmaplan i det första derbyt, tog Lyon en gruvlig revansch på Stade Geoffroy-Guichard och man körde över ärkerivalen.
Säsongens överraskning: Den största överraskningen var att Puel fick sitta kvar på tränarbänken under den mörka hösten. Lyon presterade urusel fotboll och ändå fick Puel finna sig kvar på bänken. Det är definitivt säsongens överraskande händelse.
Säsongens besvikelse: Bortsett tabellplaceringen så har det, återigen, varit försvarets insatser som varit den stora besvikelsen. Likt tidigare årgångar har Lyon fortsatt visa en ostabilitet i sin backlinje där många förändringar gick till. Framförallt fanns det inget bestämt mittbackspar och det räcker bara att titta på antalet kort mittbackarna fått den här säsongen. Framförallt, Pape Diakhaté och Dejan Lovren som tillsammans fick 17 (15 gula + 2 röda) utdelade kort från domaren.
Om man ser över kantspelet i årets backlinje hade Puel inte mycket att bestämma sig för och det var verkligen något som höjde ögonbrynen efter silly season. Om man vill vara ett topplag, som man var en gång i tiden, ska det finnas tillräckligt bra ersättare. Réveillère spelade mest av alla utespelare i truppen och att han blev sliten syntes mycket tydligt. Det gäller även Aly Cissokho.
Puel skulle gjort en rejäl förbättring när han väl fick chansen i januarifönstret och där ska man även skylla på Lyon ledningen.
Säsongens genombrott: Trots väldiga problem bland mittbackarna har säsongens positiva överraskning varit Dejan Lovren i backlinjen. Även om Kroaten har mycket kvar att lära sig, har han blivit bättre och fört vidare ett visst hopp om att lösa försvarsproblemen.
Säsongens mål: 6 dagar efter Wayne Rooneys balja mot City i Manchester Derbyt kom ett liknande mål i den Franska ligan. Briand målade och med lite ”Rooney style” flög bollen otagbart in i mål. Se länk
Säsongens citat:”Vi gömmer oss inte även om vi förbereder oss utanför Lyon” berättade Puel inför matchen mot Brest på bortaplan. Det var en ren lögn.
Säsongens spelare: Det är utan tvivel Hugo Lloris. Utan honom hade Lyon inte ens funnits bland topplagen och det är ingen överdrivelse. Hugo Lloris är en målvakt som har den unika förmågan att hålla sitt lag kvar i en match, i motgång och medgång. En klassmålvakt och rejäl vinnarskalle.
Hur borde Lyon agera under sommarmercaton?
Lyons Silly Season kommer förmodligen bli ett av de mest intressanta på väldigt länge och enligt mig bör Lyon, så snabbt som möjligt, förlänga kontraktet med Hugo Lloris innan man kan fortsätta planerna inför kommande säsong. Hugo Lloris är helt enkelt en av världens bästa målvakter.
Om man går bort från målvaktsämnet Lloris är det backlinjen som verkligen behöver förstärkning.
Även om Kolodziejczak och Gassama finns tillgängliga, är den unga duon inga ersättningsspelare för en hel säsong. De behöver 1 år till i utvecklingen och dessutom är Gassama på ett utgående kontrakt i sommar. Så i själva verket behövs det en eller två ytterbackar. Så varför inte satsa på Benoît Trémoulinas (Bordeaux) och Garry Bocaly (Montpellier)?
I mittförsvaret, där många förändringar kom till under säsongen, behövs det en mittback. En mittback som är beredd på att nöta bänk emellanåt medan Cris lär ut sina kunskaper till Lovren och förmodligen gör Cris sin sista säsong som ordinarie. Bra köp vore Damien Perquis (Sochaux) eller Raphaël Varane (Lens).
På mittfältet riskerar man att förlora Toulalan till Malaga och om han försvinner finns det ingen spelare som kan ersätta honom fullt ut. Aningarna säger att Gonalons kommer få fullt förtroende av Lyonledningen och det kan oroa en del människor eftersom han är fortfarande i full utveckling. Gonalons är ingen fullämpad ersättare just nu och därför behöver truppen en riktigt skicklig defensiv mittfältare. Hur Lyons ledning reagerar är en ren gåta, dock kommer nog stort ansvar läggas på Gonalons. Om det ska värvas in en ersättare vore Mahamadou Diarra ett effektivt val.
När det gäller Källström, som kanske väljer bort Champions League spel och spelar i Turkiet nästa säsong, så kommer det inte påverka Lyon alltför mycket om han nu lämnar. Svenskens ersättare kommer antingen bli en spelare från de yngre leden eller billig värvning. Även om Källström fick otroligt mycket speltid i ligaspelet är förlusten av honom inte lika stor om man jämför med Toulalan.
När man ser över de offensiva mittfältarna finns det redan gott om dessa och nya köp av den här sorten av spelare känns bara onödigt. Gourcuff är förmodligen revanschsugen och om Pjanic är tillräckligt kall kommer bosniern få betydligt mer speltid än tidigare. Frågan är hur han och klubben vill.
I anfallet behövs det förstärkning eftersom Lisandro Lopez var alltför ensam den här säsongen.
Gomis var ojämn under stora delar av säsongen och är ingen målspottare av stor klass. Därför behövs det en värdig kompanjon till Lisandro Lopez.
Goda alternativ vore Hulk (FC Porto), Garra Dembélé (Levski Sofia), Moussa Sow (Lille) eller Youssef El-Arabi (SM Caen).
Vem tränar Lyon i höst?
Rémi Garde vore ett utmärkt val som Lyons tränare. Han vet vad och hur Lyon är som förening. Han kan den utantill, har erfarenhet inom flera områden när det gäller fotboll och har god kontakt med många i laget. Från staben ner till spelarna. Garde skulle ge lugnet som Lyon behöver och om man satsar på en annan tränare vore det dåligt. Lyon går igenom en mycket stor förändring och att få in Garde som huvudtränare hade varit mycket hälsosamt för en klubb som Lyon just nu.
Så går säsongen 2011/2012:
Lyon kommer, med all säkerhet, inte vara det Lyon som de flesta lärt känna då Puel varit huvudtränare. Man förbereder sig inför en ”ekonomisk rensning” och bygger nu upp ett lag från grunden. Lloris, Cris, Gourcuff plus Lisandro är de förväntade pelarna och byggandet av laget kan faktiskt sluta bra.
Väljer man rätt spelare under Silly Season och tror på rätt talanger kan detta gå vägen.
Lyons ungdomsakademi är inte heller dålig, problemet har bara varit misstron på sina egna talanger, goda exempel är Loïc Rémy och Anthony Mounier. Om man exempelvis behållit dessa två hade Lyon varit framgångsrikare.
Jag tror på en mycket tuff start på säsongen innan allt biter sig fast i lagbygget och efter den tunga hösten väntar en ljusare vårtermin. En termin som kommer att ge en topplacering i tabellen. Dock blir det ingen ligatitel eftersom ett lagbygge tar tid att bygga upp. Men man ska aldrig misstro Aulas.
