”Kan vara den mest hatade spelaren” – exklusiv intervju med Oscar Wendt

”Kan vara den mest hatade spelaren” – exklusiv intervju med Oscar Wendt

Oscar Wendt berättar om tiden i landslaget, varför han valde att sluta och hur det var att spela tillsammans med Zlatan Ibrahimovic.

Efter att ha spenderat de senaste femton åren utomlands har Oscar Wendt nu återvänt hem till Sverige och sitt älskade IFK Göteborg, för ett sista uppdrag innan det blivit dags att lägga skorna på hyllan och tacka för sig som fotbollsspelare.

När jag möter upp honom på Kamratgården har han precis avslutat ett träningspass och är märkbart stressad då den stora flytten från Tyskland blivit ett större projekt än han räknat med samtidigt som han ska få vardagspusslet att fungera. Ett tydligt tecken på det är att han har med sig sin femårige son William till träningen, som dock är förvånansvärt självgående.

Så för att inte dra ut på tiden slår Oscar och jag oss ner på varsin stol intill den ståtliga träningsanläggningen och kör i gång intervjun – med fokus på hans tid i landslaget.

I mitten av mars var det exakt fyra år sedan den rutinerade vänsterbacken deklarerade att han gjort sin sista landskamp och det har som bekant inte blivit någon återkomst i den blågula dressen trots att han imponerat stort i klubblaget.

När jag ber honom beskriva sin landslagskarriär är han kortfattad men resolut.
- Jag ser positivt på den tiden jag var med och är stolt över det jag gjorde och de matcher jag spelade. Det var jättekul.

Vilket är ditt bästa minne?
- Oj... Det måste vara första gången jag var med i det riktiga A-landslaget, den första samlingen och allt runt omkring den.

Minns du din debut?
- Nej, själva matchen minns jag inte. Men jag minns första gången jag blev kallad. Det var ganska kort efter att jag varit med på januariturnén och kort efter jag flyttat till Köpenhamn. Jag tror det var den första riktiga landslagssamlingen därefter som jag var med, så det kommer jag ihåg väldigt väl.



Någon specifik landskamp som han är särskilt stolt över har han inte – och samma sak när det kommer till prestationer han är mindre nöjd med. Men när jag påminner honom om den där EM-kvalmatchen mot Ungern för tio år sedan väcks minnena till liv.

Sverige hade hamnat i en på pappret överkomlig kvalgrupp till EM 2012 och i den sjunde matchen väntade Ungern på bortaplan. En match som Sverige förlorade och där Wendt efteråt pekades ut som den stora syndabocken efter en insats som i media beskrevs som ”den sämsta på hela 2000-talet”.

Så här tio år senare är det inget som påverkar 35-åringen, som menar på att det är en del av fotbollen och hela världen inte går under bara för att man gör en dålig match.
- Det handlar om att man blir sågad för en match liksom, det är inte så att jag blev sågad för allt jag gjort och allt jag skulle göra. Utan man får enormt mycket kritik för en match och så klart är det inte kul att bli sågad, men det är bara så det är.

Hur tacklade du det som relativt ung?
- Jag har alltid varit väldigt bra på att välja vad jag tar åt mig och vad jag kan släppa. Sedan är det ju så att jag själv vet med mig om jag gjort något bra eller något dåligt, så det var inte så att jag inte visste att jag hade gjort en dålig match. Jag tror nog det var värre för familjen att jag blev lite uthängd i media, men för mig var det inte den första matchen jag inte var nöjd med och inte heller den sista.

- Fotbollen är en sådan bransch där det svänger så pass fort att du på kvällen kan vara världens bästa och mest uppskattade för att morgonen därefter vara den mest hatade och minst uppskattade. Som tur är var jag länge i en miljö där jag spelade match var tredje eller fjärde dag, så det gick så fort mellan matcherna att du inte hann gräva ner dig. Så jag var nog den som tog den smällen (kritiken efter matchen mot Ungern) bäst skulle jag säga.

Hur bemötte dina lagkamrater dig?
- Nu är det ju ett tag sedan, så om jag ska vara helt ärlig minns jag knappt något från direkt efter matchen. Men vi har alltid haft en väldigt bra laganda i Sverige där vi är kända för att hålla ihop oavsett om det går bra eller dåligt, så jag räknar nog med att jag fick stöd och att det var bra.

Känner du att matchen mot Ungern var en bidragande orsak till att din landslagskarriär blev så brokig som den ändå blev?
- Ingen aning. Det får du fråga de som är ansvariga, om det var så att en enda match spelade stor roll för resterande tid.

Landslagsdebuten genomförde Wendt i januari 2007 mot Venezuela och det blev ytterligare 27 framträdanden innan han tio år senare valde att tacka för sig. I klippet nedan berättar han om beslutet att lägga av i landslaget och varför han aldrig ångrat sig.

Oscar Wendt: Kände inte det jag ville känna


Hur många gånger har Janne Andersson försökt övertala dig om att komma tillbaka?
- Inte en enda gång faktiskt. När vi pratade om det berättade jag hur jag tycker, tänker och känner och han frågade om jag var säker och om det verkligen var det jag ville. Men han respekterade mitt beslut fullt ut, så det är väl därför han inte hört av sig. Dels för att han respekterar mitt beslut, dels för att det ju också gått väldigt bra för landslaget.

Hur ser du på Janne jämfört med de andra förbundskaptenerna du haft?
- Jag gillar honom skarpt, det är en ”go’ gubbe” som vi säger här uppe. Han är en fantastisk tränare som är tydlig och rak, men framför allt en fantastisk människa som är enkelt att prata och ha att göra med.

Under Erik Hamréns tid som förbundskapten var det sällan som Wendt fick chansen i landslaget och det pratades med jämna mellanrum om att relationen mellan dem var frostig. Men försvararen menar på att det inte fanns någon konflikt.
- Man kan väl säga att det inte fanns någon relation. Alla tränare är olika där vissa har jättemycket relation till sina spelare medan vissa vill ha distans och visa att man är chef, och det är inget konstigt på så sätt. Så bara för att vi inte hade någon bra relation kan jag inte heller säga att den var dålig.

Det var många som anmärkte på att du ytterst sällan fick chansen, kunde du inte känna en bitterhet gentemot Hamrén de gånger du ratades?
- Nej, jag är inte den typ av person. Jag tror att jag var ganska rak och tydlig med att jag borde varit med och spelat mer, men i hans ögon tyckte han inte samma sak och då finns det inte mycket för mig att göra. Jag var inte den som grävde ner mig för det, utan jag körde bara på och jag har alltid haft det så fantastiskt i klubblagen att jag aldrig grämt mig över att det inte blivit mer i landslaget.

Hade du inte önskat att du fått chansen oftare?
- Absolut, men samtidigt har jag fått spela fler landskamper än många andra. Jag har varit tio år i Tyskland, fem år i Danmark och är nu tillbaka i IFK Göteborg. Jag är 35 år gammal och spelar fortfarande fotboll, så att sitta här och gräma mig när jag fått vara med om så mycket fint och positivt känns inte rätt.

Fick du någonsin en motivering till varför du inte blev uttagen?
- Motiveringen var att han tyckte de andra var bättre än mig, det var inte mer än så. Om han tycker så är det bara att acceptera läget, det går inte att göra något åt det.  

Kände du dig aldrig underskattad som spelare?
- Nej, det kan jag inte säga. Jag fick varje vecka bekräftelse på vem jag är som spelare i Mönchengladbach, så bara för jag inte fick det i landslaget var det inget jag mådde dåligt över.



Du hann ändå spela med en hel del spelare, vem håller du högst?
- Är det ens en seriös fråga eller? Zlatan givetvis, hundra procent.

Hur var det att spela med honom?
- Fantastiskt. Kan du spela på den nivån han spelat på så länge som han gjort är du magisk. Han har väl gjort ett mål per varannan landskamp tror jag, så han är fantastisk på alla sätt och vis.

Hur var han att ha att göra med utanför planen?
- Lugn, skön. Han gjorde sitt liksom och tog väl mer plats på planen än utanför den.

Delar du kritiken som riktats mot honom om att skapa en otrygg stämning i omklädningsrummet och behandla sina lagkamrater illa?
- Jag har inte sett eller hört något som skulle vara över gränsen. Sedan ska man väl veta att när adrenalinet är som högst och blodet pumpar som snabbast kan det diskuteras högt och vilt. Det hände vissa gånger att folk uttryckte vad de tänkte och tyckte i paus eller efter matchen, men jag var aldrig med om något som jag inte tyckte var inom ramarna för vad åtminstone jag tycker är okej.

- Men det är inget som bara händer i landslaget, utan jag var med om det i ”Blåvitt” när jag kom upp som ung. När man inte gjorde det man skulle fick man reda på det gånger hundra av de äldsta och bästa. Samma sak var det i Danmark och Tyskland där det var rak och direkt kritik.

* * * 
Läs även:
Spelschema för fotbolls-EM 
TV-tider för fotbolls-EM

* * * 
Alltid schyssta odds på EM hos Unibet. Åldersgräns 18 år | Regler och villkor gäller | stödlinjen.se | spelpaus.se | Spela ansvarsfullt.

Filip Wollinfilip.wollin@svenskafans.com@W0llin2021-07-09 09:00:00
Author

Fler artiklar om Sverige