Gästkrönika: Polisen måste jobba på sin attityd och kommunikation
Gästkrönikören Carl-Adam Ameln reagerade på flera saker när regionala insatsledaren från Polisen, Mikael Berkesand, gästade FanTV:s program 08 Fotboll i veckan.
Fotbollssupportrar och ordningsmakten har en lång historia av bristande kommunikation. Relationen har varit minst sagt kylig och fel har gjorts från båda sidor. Det finns ett grundproblem i dagens samhälle där en liten procent av en större massa förstör för resten av medmänniskorna, detta går inte att komma ifrån. Problemen blir tyvärr inte mindre av att samma symtom uppstår inom den organisation som har som arbetsuppgifter att sköta lag och ordning. När dessutom problemen sitter så ingjutna att det blivit en kultur och personer med högt uppsatta maktpositioner kontinuerligt motarbetar de goda krafterna som finns inom båda läger ser chansen till en lösning allt mer avlägsen ut.
I onsdags (24/2 2016) satt en representant från Polisen i fotbollsprogrammet 08 Fotboll, för att svara på många av de frågor och tankar som vi fotbollssupportrar länge försökt få svar på. I studion satt Mikael Berkesand (regional insatsledare) med över 20 års erfarenhet av polisyrket och har under de senaste tre åren jobbat med högriskmatcher (Stockholmsderbyn t.ex.), men också andra större insatser (politiska besök, grova kriminella brott etc.).
I studion satt också tre supporterprofiler som representanter för de tre största Stockholmsklubbarna, Martin Lundgren för Djurgården, John Holmström för Hammarby och Anna Pierre för AIK. Laddade med frågor ställdes Mikael duktigt mot väggen dock utan att ge några svar med djupare substans. Meningar som ”det där känner inte jag igen” och ”kan inte identifiera mig med det där” upprepades flera gånger. Dock kan man sammanfatta hans svar inom några punkter som jag skulle vilja ge min reflektion på.
1. Det finns ingen kultur inom polisen att hålla varandra om ryggen eller rädsla för att kritisera en kollega.
2. Det finns ingen kultur i att bruka omotiverat våld, mot supportrar eller andra grupper.
3. De anmälningar som kommer in mot polisen utreds opartiskt och ytterst noggrant.
4. Dialogen har blivit bättre mellan supportrar, klubbar och polis.
5. De senaste 10 åren har det blivit lugnare på och kring fotbollsarenor, dock finns det mycket kvar att jobba på.
Trots att flera hundra JO-anmälningar har lämnats in till polisen de senaste åren har ingen polis blivit fälld för något brottsligt. Martin Lundgren har själv både varit vittne och blivit utsatt för omotiverat våld men fick sin anmälan avslagen utan att åklagaren begärt att få se det videomaterial som finns på händelsen, ej heller har åklagaren bemödat sig att intervjua Mikael, den anmälde eller någon av de 40 vittnen som finns. Trots detta påstår Mikael Berkesand att varje anmälan utreds noggrant och det finns ingen som helst kultur inom polisen där omotiverat våld främjas.
Diskussionen om pyroteknik kom såklart också upp, där jag personligen kan förstå att man har långa avbrott i matcherna för att röken stannar kvar länge och man vill vara 100 % säker på att man kan garantera säkerheten överallt på arenan. Dock känns det lite som att Polisen har en bestämd åsikt att jobba mot pyroteknik, då man stort sett ignorerat dom tester som visar att själva röken är ofarlig samtidigt som man har utfärdat egna tester i s.k. ”ventilerade containrar”. De flesta kan nog förstå att det är ganska stora miljöskillnader mellan en container och en arena med plats för 30.000-50.000 åskådare. Man har heller inte försökt komma till någon sorts överenskommelse eller sträcka ut en hand för att godkänna tester på vad som skulle kunna vara legal pyroteknik
Mikael verkar dock inte ligga på samma linje som några av hans kollegor.
Per Engström (sektionschef för samordning hos Polisen) har delat med sig av några olyckliga citat i media senaste tiden. Han har buntat ihop supportrar med narkotikamissbruk och att klubbarna själva inte vill ta tag i de problem som finns. Uttalanden som fått stor kritik från SVFF, SFSU och svenska fotbollsklubbar. Mikael personligen känner inte heller att det finns några fakta eller sanning att backa upp dessa kommentarer med.
Mikael ville dock gärna framhålla att det är inte är speciellt farligt för den vanliga besökaren att gå på fotbollsmatcher idag och att det har blivit mycket säkrare kring och på matcherna de senaste tio åren. Vilket vi alla som följer Allsvenskan och går på matcherna redan vet men som tyvärr inte gör lika stora rubriker i media. Tyvärr visade Polisen upp bristande kommunikation ännu en gång då kollegan och supporterpolisen Fredrik Gårdare bara några timmar senare samma dag i programmet Brottscentralen pratade om 2016 som ”ett år som kommer sticka ut” med våld och huliganbråk, och därav spär på dom förutfattade meningarna.
Vi har alltså två poliser inom samma område som säger mot varandra på samma dag med bara några timmars mellanrum. Det är ganska tydligt att det finns ett kommunikationsproblem inom Polisen idag, citat som tyvärr är väldigt olyckliga och skadar den relation som faktiskt vissa supportrar och poliser jobbar på för att göra bättre. Bristen på självinsikt, konstruktiv kritik och kommunikation är förödande för att en vettig diskussion ska föras. Jag är fullständigt övertygade om att det finns poliser som vill och försöker förändra klimatet mot det positivare hållet, men som för oss supportrar får vi hela tiden kämpa i motvind på grund att några få individer. Det tycks som att Polisens långa arm har blivit så lång att den högra inte vet vad den vänstra armen gör längre.
Vad Polisen måste jobba på är sin attityd och kommunikation till supportrar. Man måste kunna möta kritik utifrån på ett professionellt sätt och inte bara skjuta ifrån sig ansvaret som är så lätt att göra. Vara noggranna och eftertänksamma när man uttalar sig i media. Men kanske det viktigaste, jobba med sin machokultur som så uppenbart sitter djupt ingraverat i deras DNA. Jag vill avsluta med ett citat från den nationella samordnaren Agneta Blom som sammanfattade sin formulering om Polisen och maskulina normer väldigt bra.
”Polisen behöver bli mer medvetna om detta, och våga lära och diskutera hur de kan uppträda för att inte trigga igång destruktivt maskulint handlande hos sig själva och supportrar. Att skrämmas och att visa kraft och styrka är en metod för att uppnå lydnad, och Polisens agerande riskerar då att stärka de aggressiva supportrarna. På så underlättas i värsta fall nyrekrytering av destruktiva supportrar, eftersom Polisen blir en tydlig ”Fiende”.
