Krönika: Bäst när det gäller
Det har varit många hårda ord mot Derek Boateng från undertecknad. Här kommer dock en ödmjuk bugning och en hyllningskrönika till den stora bollartisten som just nu leder AIK tillbaka mot finrummet.
Det är något speciellt med elljusmatcher. Tisdagens drabbning på Råsunda var inget undantag. När sedan AIK-spelarna gick ut och levererade en högklassig prestation blev kvällen bländande. Den nervositet som fanns innan matchen förbyttes snabbt mot glädje. Årets upplaga av AIK är den mentalt starkaste på länge och det är fantastiskt att se att laget fortsätter att spela fotboll trots en tidig motgång i den andra halvleken.
AIK visade klassen och var bäst när det gällde som mest.
Matchens stora artist var återigen Derek Boateng. Jag har tidigare varit mycket kritisk till honom och skakade på huvudet då det stod klart att han skulle vara kvar i AIK i vintras. Då med hans dåliga attityd och höga lönekostnader som främsta argument. Boateng var knappt välkommen på Karlberg av övriga AIK men hans kontrakt med klubben tvingade lagledningen att ta itu med "problemet".
I dag är förvandlingen total och trollkarlen Rikard Norling har fått Derek Boateng att bli en förstklassig spelfördelare som kan spela såväl offensivt som defensivt. Och dessutom vinna otroligt många nickdueller (vilken spänst Derek uppvisade mot Örebro!).
Att se Dereks bollbehandling är en fröjd. Han har naturbegåvningen att kunna skifta tyngdpunkt mellan benen snabbt så att motståndarna blir alldeles vilsna i pannkakan. Och när de precis tror att de ska kunna få en tå på bollen och bryta så petar Derek bollen vidare och seglar förbi. När han dessutom lärt sig att värdera om han ska slå en lätt pass i sidled eller söka det svåra alternativet i djupled blir det så bra som det var mot Örebro.
Den nivå Derek Boateng ligger på just nu är i klass med Valenciamatchen vi såg 2003 och mycket talar för att det bara är början. AIK har gjort rätt som nobbat de skambud som dykt upp under sommaren och nu måste prislappen på Derek vara minst åttasiffrig.
Boateng – tre poäng.
* * *
Det var förstklassig kontringsfotboll då Kristian Haynes borde ha avgjort matchen i den första halvleken genom att sätta 3-0 från nära håll. Örlunds vakna agerande, Rubarths precisa djupledsboll på vänsterkanten och Tjernströms magiska inspel till Haynes mellan ÖSK:s mittbackar (det är inte lätt att träffa rätt efter en 50 meterslöpning) var stor fotbollskonst. Att mönsteranfall på fem-tio sekunder som borde ha fått Drillo att jubla.
* * *
Jag och mina redaktionskollegor skojade innan matchen om att Rikard Norling måste ha en tombola nere på Karlberg när han tar ut anfallsparet inför matcherna. Den här gången stod det visst Haynes och Östlundh på kulorna.
På förhand kändes det inte helt klockrent men i efterhand var det kanske den bästa forwardsinsatsen hittills i år. Östlundh var stark som targetplayer och Haynes visade hur man löper i djupled som anfallare.
Då dessutom Mats Rubarth fått order om att spela som Fredrik Ljungberg och kliva in mer centralt i banan blev det alldeles för mycket för det rutinerade ÖSK-försvaret att stå emot.
* * *
Nu är det bara att ladda för ny match mot Åtvidaberg i nästa vecka. Mattias Moström är tillbaka efter avstängning och bör väl ta Arash plats, då den sistnämnde inte var något vidare som högerytter. Arash passar bäst till vänster där han mer naturligt kan bryta in i planen och ladda för sin högerfot. Men med tanke på hur Mats Rubarth spelade i går blir det svårt för Arash att ta plats där.
* * *
Nästa söndag kan AIK vara klara för Allsvenskan 2006.
