Gästkrönika: Laddade uppgörelser (5/5)
Och?
Vilka slutsatser kan man då dra av denna europeiska sammanställning? Jag är slutligen av den övertygelsen att vi aldrig kommer att kunna jämföra våra derbyn med de sammandrabbningar som andra länder uppvisar. Om detta är att beklaga eller hylla är upp till var och en att debattera om och syftet med denna krönika är inte att på något sätt propagera för någonting, endast relatera.
Jag har i alla fall kommit fram till att fotbollen i andra länder uppvisar några tydliga skillnader jämfört den verklighet vi vant oss vid i Sverige.
Jag vill påstå att Allsvenskan saknar förutsättningar för att bjuda på ett möte som tål att jämföras med vissa av de matcher som spelas nere på kontinenten. Detta trots en match mellan DIF och AIK. I Sverige finns det inte några tydliga sociala klyftor som delar befolkningen på mitten. Inte heller finns det geografiska skillnader supportrarna emellan utan i Sverige verkar det spela mera roll vad farsan håller på än var du bor. Politiken har inte spelat den roll i idrotten som andra länder varit föremål för. Vi har visserligen en lång tradition av föreningsliv som alltid haft makthavarnas stöd men politikerna har ändå låtit idrotten sköta sig själv utan att aktivt ta del av hur den sköts.
Kyrkan har heller aldrig aktivt försökt påverka idrotten på det sätt som skett i till exempel Spanien. Visserligen finns det exempel på föreningar som ställt upp till seriespel i kyrkans namn men trots varierande framgångar har dessa punktinsatser endast skett på lokal nivå. Näringslivet kan trots sin stora sponsring av idrotten i Sverige ändå inte påverka de beslut som fattas på klubbarnas årsmöten. Föreningslivet har alltid lyckats bibehålla sin självständighet gentemot marknadens krafter och under vissa perioder i Sveriges historia har det till och med varit lite fult för idrottsklubbar att befatta sig med marknadskrafter. Våra föreningar har alltid sköts på idéelt basis och konflikten gentemot kommersiella intressen är uppenbar. Där har (hittills) det idéela arbetet alltid gått segrande ur striden.
Det tydligaste exemplet på detta är den riksbekanta klubben Panos Ljungskile där företaget Panos Emporio köpte till sig klubbnamnet; men längre än så har inte samarbetet gått. Panos Ljungskile bedriver ju ändå fortfarande idéelt föreningsliv. En stor skillnad gentemot de privatägda konsortierna nere på kontinenten som ju har allt att vinna på en bibehållen rivalitet klubbarna emellan.
Framförallt verkar fotbollen i andra länder präglas av tydliga sociala skillnader där mycket mer än klubbfärgerna står på spel. I många fall är det fråga om en social match där det nog mera är fråga om klass mot klass än bara 22 man på en gräsmatta. Och att dessa förutsättningar kan sätta hjärtan i brand finns det otaliga exempel på. Trosfrågor kan också ge sig uttryck på fotbollsplanen. Nog vet vi vad detta kan betyda om det ena laget mestadels har sina anhängare i ett läger och motståndaren i ett annat. Sverige tillhör de mest sekulariserade länderna i världen och det finns inga exempel på att religionsskillnader har gett sig till känna i svenskt seriespel.
Jämförelser kan göras i det oändliga. Som tidigare skrivet, om vi har det bättre eller sämre i Sverige på grund av dessa skillnader är en helt annan fråga. Men man kan tydligt påstå att det i Sverige råder förhållanden som på ett påtagligt sätt har utjämnat de skillnader som kännetecknar andra ligor och klubbar. Jag tror helt enkelt att det blir svårt för oss att någonsin kunna jämföra oss med de stora drakarna i andra länder. Och därmed kommer våran lilla liga att ständigt föra en ganska tynande tillvaro långt uppe i norr utan möjlighet att kunna locka till sig något större intresse utanför landets gränser. Men det kanske inte är fel det heller. Allsvenskan håller (tycker jag) en ganska bra nivå och trots att vårat derby inte tillhör de allra vassaste i idrottsvärlden finns det nog inget som får mig att glädjas så mycket som en vinst mot ärkerivalerna från Solna. Och ska jag vara ärlig så tror jag nog att Solnabefolkningen tycker detsamma…
Så åk iväg och se en av dessa stora matcher om du har möjlighet, du lär inte ångra dig! Det är enorma tilldragelser som inte lämnar någon oberörd, vare sig du håller på det ena laget eller inte. Har du inte valt sida innan domarens pipa ljuder lär du bli tvingad att göra det under tiden matchen pågår. Men när du väl kommer tillbaka och åter förirrar dig i Råsundas betongtunnlar, var inte för hård i din dom av vårat seriespel; vi gör trots allt så gott vi kan…