Inför IFK Göteborg - Djurgårdens IF FF
Anfallsparet

Inför IFK Göteborg - Djurgårdens IF FF

Seriefinal på Ullevi inför storpublik. Det är nu Allsvenskan 2005 skall avgöras.

Sunt förnuft säger som bekant att alla matcher är värda lika mycket när tabellen räknas ihop efter seriens sista omgång är spelad. Skitsnack, säger jag. Morgondagens match mot blåränderna från Hufvudstaden kommer att avgöra huruvida de fyra sista omgångarna blir en defilering för Djurgården eller en guldstrid värd att minnas. Handen på hjärtat – förlorar vår ögonsten kan vi inrikta oss på att klamra oss fast vid andraplatsen och den eventuella UEFA-cupplats som våra koefficientjagande Allsvenska kollegor förhoppningsvis spelat ihop. Koefficienten fick sig dock en törn av den fruktade svenskdödaren från Irland – Cork City – som för några veckor sedan slog ut just Djurgården ur kvalet till Uefacupen. Förutom de rent matematiska aspekterna har vi alla de ingredienser som kännetecknar en stormatch: Stockholm mot Göteborg, Sill mot Strömming, Mild mot Arneng, Änglar mot Järnkaminer.

Fotbollsmässigt gillar jag när Blåvitt tar sig an Djurgården. De senaste två säsongerna har Blåvitt tre vinster, en oavgjord och två förluster – med två av vinsterna på just Ullevi. Matcherna brukar ofta betraktas som bra – högt tempo, målchanser och rejäla tag i närkamperna. Dessutom är systemstriden 4-3-3 gentemot 4-4-2 alltid intressant. En av styrkorna som jag fruktar mest med Djurgården är att de har hittat två klockrena ytterforwards i Hysén och Jonson. Deras löpstyrka är så bra att spelsystemet i stort sett blir ett 4-5-1 i försvarsläge. Där får Adam Johansson och Ozcar Wendt hålla ett vakande öga.

Djurgården lär få se upp med en rejält revanschsugen Wowoah, rörlige Selakovic och Stenman drömmer förhoppningsvis redan mardrömmar om Alexandersson.

Måndagskvällens match har alla förutsättningar att bli en av Allsvenskan 2005 års bästa – mycket folk, en bortaklack värd namnet, guldstrid och en gräsmatta som inbjuder till annat än enbart jordfräsfotboll.

Smolket i glädjebägaren är Blåvitts många skador och tunna trupp. Den nykomponerade backlinjen har förvisso fungerat bra hittills, men i avstängde Pontus Wernblooms frånvaro saknar Arne Erlandsen ett givet alternativ på innermittfältet bredvid Håkan Mild. Diskussionerna har varit många; Arne sade själv till SVT.se efter söndagens träning att de hetaste kandidaterna är någon av ungtupparna Andres Vasques, Joel Gustafsson eller Marcus Berg – alternativt Martin Ulander som åter är med i truppen efter sina många skador och sjukdomar. Vem är Joel Gustafsson? Han är ytterligare en av dessa unga, lovande spelare från U-truppen, en kraftigt byggd mittback född 1986. Det alternativ som egentligen är det mest självklara är Martin Ulander, men så sent som för en vecka sen sades det att Martins inte var i form för mer än tio minuter i matchtempo. Även om detta säkert förbättrats under veckan är det inte taktiskt gångbart att spela med någon från start som inte förväntas klara jobbet i åtminstone 60 minuter.

Stalltipsen efter veckans träningar pekar för närvarande därför mest på att det blir Andres Vasques som rakt av går in och ersätter Wernbloom. Dessa två unga herrar är i det närmaste varandras motsatser på fotbollsplanen. Där Wernbloom arbetar med fysik, tacklingar och enkla passningar är Vasques liraren som med teknik, kattlik smidighet och ett härligt spelsinne gärna styr mittfältsspelet. Andres nackdelar brukar främst beskrivas som brist på taktisk medvetenhet, positionsspel och jävlaranamma i det fysiska spelet. Däremot skall man ha klart för sig att det är en mycket löpstark yngling med goda lungor. Om det nu blir så att Andres får chansen tror jag det kan gå lite hur som helst. Antingen blir han totalt uppkäkad av Arneng och Arnáson eller så kommer han att ge Blåvitts spel en spännande dimension.

Förutom innermittfältsplatsen lär startelvan se ut som mot Sundsvall. Både Håkan Mild och Niclas Alexandersson har stått över träningar under veckan pga. skada och sjukdom, men lyckligtvis skall bägge två vara klara för spel.

Truppen som tagits ut består av:
Bengt Andersson, Alexander Nadj, Mattias Bjärsmyr, Magnus "Ölme" Johansson, Erkan Saglik, Adam Johansson, Håkan Mild, Martin Ulander, Stefan Selakovic, Niclas Alexandersson, Samuel Wowoah, George Mourad, Marcus Berg, Oscar Wendt, Andres Vasques, Joel Gustafsson.

Det är nu det gäller. Det är denna typ av matcher som de riktiga tävlingsmänniskorna älskar – ”Bengan”, ”Ölme”, ”Alex” och Håkan lär göra detta klart för samtliga närvarande. Allt annat än 110 % inställning är uteslutet.

Att sia om matchbilden är alltid klurigt, mitt tips är att vi får se svängig och trevlig fotboll med ganska mycket chanser. Djurgårdens offensiv mot Göteborgs defensiv. Rutin och vinnarskallar avgör.

Preliminär startelva:
Bengt Andersson
Adam Johansson, Mattias Bjärsmyr, Magnus Johansson, Ozcar Wendt
Niclas Alexandersson, Andres Vaques, Håkan Mild, Samuel Wowoah
George Mourad, Stefan Selakovic

Erik Lupander 2005-09-18 21:25:00

Fler artiklar om IFK Göteborg