Inför Djurgården - Elfsborg

Säsongen avslutas återigen med guldfirande, och återigen är Elfsborg inbjudna till föreställningen.

För en gångs skull är Elfsborg i alla fall inte inblandat i den avgörande matchen. Förluster mot Halmstad (2000), Djurgården (2002) och Malmö FF (2004) har resulterat i att motståndarna har säkrat guldet. Att bevittna detta firande gör att man än mer längtar till den dagen Elfsborg vinner guld. Och guldstriden ska man ju vara med i nästa år. Så har det hetat de senaste säsongerna; det är nästa år vi ska vara som bäst.

Och kanske finns det för en gångs skull lite grund att stå på inför nästa säsong. Visst, i år slutar Elfsborg sjua eller åtta, men det är åtminstone ett steg i rätt riktning. I år har spelet sett mycket bättre ut i fler matcher mot föregående säsonger och laget är lite mindre ojämnt. Med något starkt nyförvärv i försvaret kanske det till och med kan bli en topplacering 2006.

Men då krävs ju också att man får behålla sina nyckelspelare. Djurgården har som bekant ryckt i Samuel Holmén och nu uppges även Joakim Sjöhage vara på deras önskelista. På sätt och vis är det väl roligt att våra spelare är intressanta för andra klubbar och än roligare blev det när Verona började rycka i Hasse Berggren.

Hasse är positiv till en flytt söderut och Elfsborg lär inte stoppa honom. Det innebär att söndagens match kan bli Hasses sista i Elfsborgströjan. Om nu så blir fallet får Mathias Svensson chansen att spela till sig en ordinarie plats, och en Mathias Svensson med en rejäl försäsong och matchträning i benen kan kanske axla Hasses mantel.

Det är värdiga mästare Elfsborg ställs emot. Djurgården har spelat den mest positiva fotbollen av alla lag i serien, vilket också speglas av det faktum att man har gjort flest mål. 52 stycken på 25 matcher, det är mer än två mål per match. Det såg dock inte ut som en guldsäsong när man gästade Borås Arena.

Elfsborg ledde med 1-0 i halvtid och hade god kontroll på gästerna, men i andra halvleks ösregn vände Djurgården till seger med 2-1. Efter det har formkurvan pekat stadigt uppåt.

För en dryg månad sedan skrev jag inför match-rapporten för lagens möte i cupsemifinalen. Då hade lagen spelat nio matcher i rad utan att Elfsborg lyckats vinna. Nu är det tio. Elfsborg skrämde bort Helsingborgsspöket i förra omgångens betydelselösa match och det vore väl passande att bryta ytterligare en negativ trend i sista omgångens betydelselösa match.

För att det ska ske krävs lika bra spel som senast. Med Berggren och Holmén tillbaka efter avstängning sker förmodligen en eller två förändringar, men i övrigt bör laget vara ganska oförändrat gentemot senast. Jari Ilola är enda frånvarande spelaren.

0 kommentarer