Fischbein´s Blues
Som jag väntat på beskedet om att Eric Fischbein skulle förlänga och då inte enbart för att få skriva den här rubriken.
Fisherman´s Blues är en underbar låt med Waterboys (Mike Scott). Eric Fischbein är en spelare som verkar kunna gå över vatten för att nå sina mål. Han har kort och gott rätt inställning för att göra det skitiga jobbet som alltid behöver göras i ett lag. För som alla vet behövs det olika spelartyper för att ett lag ska kunna nå framgång.
Nu meddelar Hammarbys officiella hemsida följande:
”Mittfältaren Eric Fischbein spelar i Hammarby även nästa säsong. Det står klart sedan han och klubben kommit överens om en förlängning om 1+1 år. Hammarby har alltså option på ytterligare ett år”.
Se även länken under bilden.
Samtidigt ser jag i huvudet bilden av när Hammarbys inledde sin försäsongsträning den 3 januari i år. Jag skrev om det samma dag:
---------------
"När jag kom ner ganska exakt klockan 10.30 syntes det inte en levande själ, men jag hade sett fönsterputsarens bil parkerade vid ingången till Årsta IP så han måste vara här. Det rörde sig innanför fönstren hos Börje men det var varken Börje, någon spelare eller fönsterputsaren. Ett par minuter efter mig kom Anders och sekunden efter kom putsaren ut från matsalen. Vi fick veta att alla precis givit sig ut på en löparrunda runt Årstaviken så det fanns egentligen ingen anledning att vara kvar och det skulle göra det enklare för mig eftersom jag inte skulle behöva känna mig tvingad att rapportera något från dagens pass på Årsta. Gick in i matsalen och där fanns F1 och Giganten och det pratades lite om vem det nya ansiktet kunde vara.
- Nya ansiktet...?
Snabbt fick jag veta att alla spelare utom Ante Covic, Pétur Marteinsson och Fjörtoft var ute och löpte runt Årstaviken, men sedan var det också en spelare som ingen kunde placera. Hmmm, nyfikenheten och intresset tog sig gamla kända banor och det verkar som även denna säsongsinledning skulle kunna bli källa för drömmar om kommande topprestationer från nya spelare. Fatta mig rätt nu, givetvis önskar jag att alla spelare i truppen gör en drömsäsong och höjer sig ytterliggare ett par snäpp, detta ingen motsättning.
Giganten, F1 och jag beslöt oss för att genomföra ett promenadpass i motsatt riktning för att om möjligt få en liten skymt av den nye. Vi visste att det skulle bli svårt att identifiera personen eftersom alla spelare hade toppluvor neddragna lågt över öronen och de skulle komma i full kareta mot oss. Men det var värt en chansning.
Men först några ord om underlaget på parkvägarna runt Årsta. Det var inte speciellt roligt att tänka på att värdefulla Hammarbyben ska kuta på detta underlag. Det var isgata på många ställen och vi funderade några sekunder om vi skulle försöka ordna en supporteruppställning så att varje spelare fick ett par löpsagare som sprang bredvid med kuddar ifall olyckan skulle vara framme. Med det föll på sin egen orimlighet. Vilka supportrar skulle orka hänga med i Max och Salles tempo?
Hur som helst så var det en hel del spelare som sprang emot oss och det var ett väldigt glatt bemötande med glada rop och önskningar om god fortsättning. Våra bandyhanskapplåder gjorde säkert sitt till för att vi skulle mötas av varma leenden och positiv energi. Tyvärr tog några spelare en annan väg så vi missade några stycken, men inte det nya ansiktet. Vi hade gått och spekulerat i om det kunde vara någon av de yngre spelarna som flyttats upp, kanske Sebastian Castro-Tello. Men inte var det han som sprang emot oss. Det här var en som inte fanns i klubben förra säsongen. Ett okänt ansikte, men ändå någon som vi tyckte oss känna igen.
Vid Eriksdalsbadet möte vi Lasse Eriksson och Thom Åhlund som i ganska lugnt tempo kom emot oss. Givetvis ville vi veta vem det nya ansiktet var och då fick vi det kryptiska beskedet att spelaren ifråga var från Trelleborg och skulle träna med Hammarby i ett par veckor.
Efter den här träningspromenaden var vi värda lite varm kaffe så det unnade vi oss innan vi skiljdes åt.
F1 skulle snabbt hemma och börja leta bland spelarbilderna på Trelleborgs hemsida för att spåra spelaren. Giganten och jag tog oss till Gamla Stan för att stödköpa matchtröja och pikétröja i Tifobutiken. För ni vet väl att följande gäller denna vecka:
Stöd katastrofoffren i Asien via Bajen Fans. I nästa vecka säljer Bajen Fans ut souvenirer med Söderbusen och Vraket. Alla intäkter kommer oavkortat att gå till offren för Asien- katastrofen.
I Gamla Stan ringer min mobiltelefon och rösten i luren säger bara två ord:
- Eric Fischbein!
Fiskbenet!!! Javisst tusan var det han. Det var Eric Fischbein, född 1976, som hade kommit springande emot oss i Årstaskogen. En gammal Hammarbyspelare som spelat fyra A-lags matcher i klubben åren 96, 97”.
---------------
Nu ges jag chansen att bara ändra ett ord i Mike Scott´s text och samtidigt sända detta tack till Fiskbenet för en väl genomförd säsong. - Tänk så det kan bli!
I wish I was a Fischbein´s
tumbling on the sea
far away from dry land
and its bitter memories
casting out my sweet line
with abandonment and love
no cieling bearing down on me
save the starry sky above
with Light in my head
and you in my arms
I wish I was the brakeman
on a hurtling, fevered train
crashing headlong into the heartland
like a cannon in the rain
with the beating of the sleepers
and the burning of the coal
counting the towns flashing by
in a night that's full of soul
with Light in my head
and you in my arms
Vi syns i Bajenvimlet!
