1985 vs 2005, Del 1
1985 års skyttekungar, Billy Lansdowne och Peter Karlsson.

1985 vs 2005, Del 1

Röda Bröder har tagit hjälp av legenderna Billy Lansdowne och Peter Karlsson för att jämföra Kalmar FF:s två bästa årgångar. I första delen av denna artikelserie tittar vi lite närmare på just Billy och PK.

Den allsvenska säsongen 2005 går till historien som Kalmar FF:s näst bästa genom tiderna. Laget slutade förvisso på en tredjeplats även 1977, och med samma poäng (43) omräknat till trepoängssystemet, men årets upplaga vinner på bättre målskillnad. Jämförelsen är lätt då allsvenskan då som nu innehöll 14 lag. Men det hittills bästa resultatet härstammar från 1985 då KFF slutade på andra plats och belönades med det stora silvret. Då det är högaktuellt med en jämförelse mellan årgångarna så här 20 år senare stämde Röda Bröder träff med två av 1985 års klarast lysande stjärnor, skytteligavinnarna Billy Lansdowne och Peter Karlsson.

Röda Bröder presenterar stolt den första delen i vår artikelserie 1985 vs 2005.

DEL 1
Vi har stämt träff på Kalmar FF:s kansli, Billy som kommit i tid grymtar över att Peter inte är på plats. Men när Peter knappt fyra minuter sen äntligen dyker upp ringer plötsligt Billys mobiltelefon och han försvinner ut. Vi stoppar bandspelaren, spolar tillbaka bandet och äter en bulle medan vi snällt får sitta och vänta på Billy.

Billy Lansdowne värvades till Kalmar FF inför säsongen i division 1 södra 1983. Enligt Dåvarande tränaren Bosse Johansson var Billys främsta uppgift att ersätta den till Malmö FF flyktade Thomas Sunesson, och det blev rena lyckokastet.
- Ja, han gjorde ju 1 mål på 22 matcher, säger Billy om Thomas Sunesson. Så det var inte så svårt att ersätta honom, åtminstone inte målmässigt. Men det var en helt annan nivå i division 1.

Billy Lansdowne gjorde 16 mål under sin första säsong i Kalmar och vann med det skytteligan i division 1 södra. Hans tidigare karriär bestod av spel i Englands motsvarighet till Superettan för klubbar som West Ham, Charlton och Gillingham. Men hur kom det sig att det blev Sverige och Kalmar FF?
- De visade mest intresse om man säger så, att ha mig som individ och de visste vad jag kunde prestera som fotbollsspelare. Det var många andra klubbar inblandade men de visste ingenting mer än vad jag hette och hur gammal jag var, och sedan kunde de skicka ett fax där de talade om att de ville se mig i någon match. Men Kalmar visade lite mer intresse och skickade över lite information om staden och Kjell Nyberg kom över för att se mig när jag spelade för Charlton, hösten -82 måste det ha varit. Så de var väldigt ambitiösa i jämförelse med de andra klubbarna. Annars kunde jag ha hamnat var som helst, jag tror att de var 9-10 länder som var intresserade; från Holland och Belgien till Hong Kong, Australien, USA, Finland och Danmark.

Kalmar FF vann division 1 södra 1983 och tog via kval mot Djurgårdens IF åter klivet upp i allsvenskan 1984. Inför återkomsten värvades ytterligare en forward, Åtvidabergs skyttekung Peter Karlsson. Peter kom trea i skytteligan 1983 med 13 mål, endast slagen av IFK Malmös Tommy Hansson med 14 och den blivande klubbkamraten Billy Lansdowne. Billy gjorde allsvensk debut 1984, men Peter hade spelat allsvenskt med Åtvidaberg tidigare?
- Ja, jag hade gjort tre säsonger med Åtvidaberg, men de första två åren handlade det ju inte om tjugotalet matcher per säsong precis.

Har du Åtvidaberg som moderklubb? 
- Nej, jag kommer från… Kisa (den tog emot).
Billy: BK Kisa, he, he, he…
Peter: Mmm, men det var ju naturligt kanske att gå till Åtvidaberg, det är ju bara 3-4 mil emellan.
Röda Bröder: Precis efter Åtvidabergs storhetstid?
PK: Njaa, den storhetstiden hade de ju de första fem åren under sjuttiotalet.
BL: När de slog Chelsea bland annat.
PK: Men sedan hängde de ju kvar i allsvenskan och var väl kanske bara ur någon gång på sjuttiotalet. Vi åkte ur samtidigt som Kalmar FF -82 och sedan dess har de aldrig tagit sig tillbaka.

Kalmar FF slutade sjua i allsvenskan 1984 och tog sig som ett lag bland de åtta främsta till SM-slutspelet. Billy Lansdowne gjorde två mål under säsongen och Peter Karlsson fem. Totalt mäktade laget med 17 mål på 22 matcher och tog endast fem segrar. Redan då pratades det om ”tråkiga Kalmar”.
BL: Jag spelade på mittfältet nästan hela säsongen bland annat, jag vet inte om det var enbart därför det blev så tråkigt. Men det blir så, vissa lag får stämpeln på sig. Titta på Arsenal till exempel, de har alltid i alla år kallats för ”tråkiga Arsenal”, och det gäller till en viss del även här.
PK: Jag tror att rädslan för att åka ur var alldeles för stor, vi var nykomlingar i allsvenskan och var rädda om platsen. Plus att på den tiden spelade vi 4-4-2, året efter gick vi över till ett offensivare 3-4-3.
BL: Och jag fick man mot man jobb med jämna mellanrum, det var jag som blev tvungen att plocka upp motståndarlagets bästa spelare.

I SM-slutspelet 1984 tog det tvärstopp redan i kvartsfinalen mot Hammarby, visserligen vann KFF den första matchen hemma på Fredriksskans med 3-2 efter att bland annat PK och Billy gjort varsitt mål. Men i returen på Söderstadion blev det 3-0 i baken, Billy Ohlsson hade avgjort matchen redan efter elva minuter med två mål.

Det finns stora likheter mellan dagens Kalmar FF och det för tjugo år sedan. 2003 vann KFF Superettan och tog sig upp i allsvenskan precis som man gjorde 1983. 2004 och framförallt 2005 blev oerhört framgångsrika säsonger precis som 1984 och självklart 1985. Året 1985 ska vi ägna oss betydligt mer åt i nästa artikel, men just jämförelsen årgångarna emellan hoppas vi alla slutar vid 1985.
BL: Nej, vi får hoppas att det slutar där, men det kan vara en fördel att det finns en del kvar i föreningen som kommer ihåg vad vi gjorde för fel -86, och det var mycket som gick fel. Motsvarande scenario skulle vara att Wastå, Bagarn och Fabio går sönder en vecka innan seriepremiären, för det var det som inträffade -86. PK och Martin Holmberg sprang ihop på träning veckan innan och Leif Friberg skadade sig i premiären mot Djurgården och de var borta ett bra tag med. Så vi fick en start som vi aldrig hämtade oss ifrån, av den anledningen att de inte värvade en jävel.
PK: Nej, det är kanske det största misstaget som man kan se det. Man skulle nog ha breddat truppen med några ”färdiga” spelare när man hade chansen.
BL: Dessutom hade vi ganska många duktiga spelare i B-laget; Janne Jansson, Dennis Nilsson, Nicklas Karlström och B-laget vann sin serie överlägset. Så de trodde väl inte att de behövde förstärka något, och det är klart att hade vi inte haft några skador inför premiären så hade vi kanske inte behövt det heller.
RB: Borde man inte ha tänkt på det med tanke på kommande Europacupspel?
BL: Nej, du vet svenska lag vid den tiden tänkte inte på det så. Det var ingenting vi tog på allvar för vi visste att vi inte skulle gå vidare va. Det är bara att konstatera att vi var så jävla långt efter.
PK: Vi hade verkligen behövt i stort sett kanske en spelare i varje lagdel.
BL: Ja, vi var bara två forwards och det var Peter och jag. Henrik Hasselgren var väl den som stod näst i tur, men annars hade vi ingen. Och det är samma sak om man tittar på dagens lag och vilka som spelar i B-laget idag, det är ett jävligt stort steg till allsvenskan.

Peter Karlsson följde inte med Kalmar FF ner till division 1 södra 1987 utan valde fortsatt allsvenskt spel med Örgryte. Han blev Göteborgslagets bästa målskytt tre år i rad innan han återvände till Kalmar inför säsongen 1990. Billy stannade dock kvar i Kalmar FF, men raset hade bara börjat. KFF sjönk som en sten, slutade näst sist och degraderades tillsammans med Skövde AIK ner till division 2 södra.
BL: Skövde? Är du säker på det? Jag har aldrig spelat mot Skövde i hela mitt liv, men jag kan ju ha varit borta i de matcherna i och för sig. Jag har för mig att Oskarshamn åkte ur, Skövde har jag aldrig spelat mot i alla fall.

Fotnot: Kalmar mötte Skövde hemma i femte omgången och vann med 2-0 inför hela 952 åskådare. Johny Erlandsson och Stefan Alexandersson gjorde målen. I returmötet blev det 1-1, Mikael Marko gjorde Kalmars mål och publiksiffran var faktiskt större, hela 953 personer bevittnade tillställningen. Huruvida Billy spelade eller ej ska vi låta vara osagt för han missade tre av totalt 26 seriematcher under säsongen. Oskarshamn spelade inte i division 1 södra 1987, däremot ramlade Oskarshamn ur tvåan 1988, samma serie som KFF vann.

Men hur kunde det gå så illa?
BL: Det som inträffade då var att det var för många som skulle ha försvunnit va. De hade inget större intresse av att spela på den nivån, och sedan hade vi problem på tränarfronten. Jan Sjöström som tog över blev sjuk och sedan kom Göran Andersson.

Det man annars helst minns från 1987 var finalsegern över GAIS i svenska cupen. Billy Lansdowne sköt in ledningsmålet redan i tredje minuten inför 8740 personer på Råsunda, matchen slutade för övrigt 2-0.

Var det stort att vinna svenska cupen?
BL: Det var många som tyckte det och jag tyckte uppenbarligen att det var störst för jag hade ju FA-cupen att jämföra med. Det är klart att det inte går att jämföra så, men när jag växte upp i West Ham var det hur stort som helst att spela i och titta på FA-cupen. Så det var stort för mig att vinna cupen och det slog stort hemma, du vet när man berättade att man vunnit svenska cupen blev de rätt imponerade.
RB: Men cupen fick väl som vanligt kritik för att ”storlagen” struntade i den?
BL: Det mest anmärkningsvärda var att GAIS slog ut Malmö FF i sin semifinal. Fast det är klart, det var ju ganska anmärkningsvärt att vi mötte Kvarnsveden i vår, det var märkligt. Men trots att det gick så dåligt i serien så slog vi ut ganska bra lag i cupen, vi slog bland annat ut Hammarby i kvarten. När vi spelade bra så var vi ganska hyggliga ändå.

Billy Lansdowne avslutade sin tid i Kalmar FF med att vinna division 2 södra 1988 och PK återkom alltså inte förrän till säsongen -90, men det ska vi återkomma till i kommande artiklar.
BL: Man upplevde så mycket, jag spelade bara sex år i Kalmar FF och var med om att vinna division 1, spela slutspel i allsvenskan, komma tvåa i allsvenskan, åka ur allsvenskan, åka ur division 1 och vinna division 2. Jag vann skytteligan två gånger, och så cupen förstås. Det hände så mycket på de sex åren att det är ofattbart.

Nästa lördag kommer del 2 i denna artikelserie, då tar vi med Billy och Peters hjälp en djupare titt på succéåret 1985 och drar paralleller till årets säsong. Missa nu inte detta.

Stefan Kappers, Martin Petersson2005-10-29 07:00:00

Fler artiklar om Kalmar FF