Forum 1891 betygsätter guldanfallet

Djurgården har under säsongen gjort 60 mål. Av den anledningen är det lätt att förstå att anfallsspelarna får höga betyg när säsongen summeras, exempelvis får Tobbe en femma. Dock ges en etta till Ba.

Tobias Hysén 5
Inledde säsongen bra med ett mål i premiären mot Häcken. Sedan hamnade han i en liten svacka målmässigt men gjorde flera assist då han passade fram till många av Sören Larsens mål. I omgång elva lossnade även målkyttet när Göteborgaren gjorde två mål mot Helsingborg. Efter den matchen gjorde han ytterligare sex mål på de 15 allsvenska matcherna han spelade. Några mål vi minns från Hysén Jr är volleyskottet mot Helsingborg hemma, frisparksmålet mot Assyriska och de två grymt viktiga målen mot Göteborg borta. Utöver de nio målen gjorde Tobbe även tio assist under säsongen. Med det vann han assistligan.

Förra året visade Tobbe att han var ett succéförvärv med sitt kämpande, slit och sin snabbhet. Då var han en av allsvenskans bästa spelare trots att hans inlägg inte direkt höll toppklass och han inte var någon vidare målskytt. I år, främst i höst, har han visat upp inlägg i Europaklass. Hårda, välriktade och skruvade, slagna i fart. Dessutom har han gjort mål på de chanser han fått. En av de bättre allsvenska spelarna har alltså lagt till målskytte och grymma inlägg i sitt register. Med det har han blivit en spelare som på allvar kan konkurrera om en plats i landslaget och en spelare som tyvärr snart är förlorad för DIF. Femman ser jag som självklar och hoppas att Tobbe i utbyte mot det höga betyget stannar i DIF även under Europaspelet 2006. 

Jones Kusi-Asare 4

Ifrågasatt när han värvades, men alltjämt en spelare som tränarna trodde mycket på. I synnerlighet Stefan Rehn som spelade tillsammans med doktorn 2001. Kusi-Asare var också länge Jonevrets val som nia inför säsongen, men fick ändå inleda säsongen som avbytare eftersom Sören Larsen visade att han var tillbaka från sin magmuskelskada. Jones gjorde inledningsvis några lyckade inhopp när han fick hoppa in istället för Ibrahim Ba. Mot Gefle i femte omgången fick han spela från start för första gången och har sedan dess spelat ett tjog matcher i startelvan. På de 20 matcherna plus de fyra inhoppen har han sammanlagt gjort 12 mål. Ett riktigt bra facit (men hur gick det med vadet). Mål man kommer att minnas i efterhand är hans två kassar mot Kalmar borta, 1-1-målet i Råsundamatchen mot Hammarby och 1-1-målet mot MFF borta.

Jones har med sin irrationella spelstil, sina nedtagningar och målkänsla fyllt ut det i somras förmodade tomrummet efter Sören på ett bra sätt. Sedan dansken lämnat har Jones gjort sju mål på elva matcher, ett bevis på att han kan producera även utan Larsen. Jones har i år överträffat mina förväntningar avsevärt med sina tolv mål och sitt spel och får därför en fyra i betyg. Helt klart är det så att vi inte vunnit guld utan Kusi-Asare i laget. Vi supportrar men framför allt media var för tidiga med att döma ut stockholmaren.

Mattias Jonson 3
Inköpt i somras och debuterade i derbyt mot Bajen. Presenterade sig direkt med ett underbart framspel till Jones 1-1-mål och gjorde ytterligare två assist under säsongen. Landslagsmannen fick själv göra det viktiga 1-0-målet mot MFF hemma och gjorde även två mål i 6-1-matchen mot Halmstad. Hans fjärde Allsvenska mål kom i avslutande 8-1-matchen mot Elfsborg.

Jonson var matchotränad när han kom och det märktes. Gjorde trots allt bra arbetsinsatser för laget och har varit en bidragande orsak till att Concha tagit ett kliv framåt då Mattias gör ett starkt hemjobb. Eftersom formen inte riktigt infann sig från start i DIF får Mattias enbart en trea i betyg. Hans insatser på senare tid är dock värda ett högre betyg. Jag tycker att värvningen av den hemvändande landslagsmannen var ypperlig. Han är den perfekte ytteranfallaren i Europaspelet då han även kan ta en mer defensiv roll om det skulle behövas. Tobbe kan detsamma på vänsterkanten. Med de två i DIF kan vi spela ett 4-5-1-spel som kan skrälla oss in i Champions Legue nästa år. Drömma kan man ju alltid... 

Sören Larsen 5
När säsongen började var Sören ett högst osäkert kort och inte förrän i april var han Jonevrets förstaval som center. Sedan hände det mycket. Tio mål på tolv matcher i allsvenskan, kontraktsbråk och flytt till Tyskland. Det första målet kom i Halmstad, den enda ljuspunkten i en riktigt mörk match sett ur blårandigt perspektiv. Efter det fick vi se flera klassmål av dansken. Bland annat ett mot Elfsborg samt ett mot Landskrona. Dessutom bjöd han på några klassframspelningar, till exempel tiil Jones mål mot Hammarby borta då han visade sig vara urstark när han höll bort Schlebrügge. En annan underbar pass var till Tobbes andra mål mot Helsingborg. Främsta insatsen i den blårandiga tröjan måste ändå ha varit Larsens nickmål borta mot MFF, där han kom upp högre än Asper. Nu har Larsen även i landslaget och i Schalke visat upp hur stark han är och vilken otrolig vänsterfot han har. Fem mål i Bundesliga och ett i Champions League har det blivit för dansken som tagit en ordinarie plats i Schalkes anfall.

Sören Larsen var en perfekt targetplayer i vårt 4-3-3-system. En bättre center, i samma målform kommer vi aldrig få se i Djurgården igen. Därför kan kan han inte få något annat än en femma i betyg. Det var tråkigt att vi aldrig fick se ett anfall med Tobbe-Larsen-Jonson. Jag tror inte heller vi får se Sören Larsen i Djurgården igen. Får vi det så är det ändå inte samma spelare eftersom han då kommer att ha tappat sin magi i målskyttet. Så länge den giriga dansken har kvar den kommer han vara het på den europeiska marknaden. Det var en underbar tid med Sören som nia, men underbart är som alla vet kort... Alldeles för kort...

Ibrahim Ba 1
Fick spela från start i de inledande matcherna i år. Gjorde dock inte något större väsen av sig även om man såg att kvaliteerna fanns. Verkade inte riktigt vilja jobba så hårt som man behöver göra på en fotbollsplan. Började dock komma igång lite efter några matcher och gjorde ett mål mot Gefle hemma. Efter det förpassades dock Ibou till bänken eller läktaren och har enbart fått göra några inhopp som tia. Det har gått rätt bra eftersom Ba där fått nytta av sin unika spelförståelse och sitt precisa passningspel. Men på den positionen vill han själv inte spela.

Ba får nu en svensk guldmedalj till sitt prisskåp då han medverkat i 14 matcher under året. Frågan är om bara om vi sett avslutningen för Ba i Djurgården. Han lär nog i vilket fall inte vilja spela ytterligare en säsong i DIF:s B-lag. Det var nog inte riktigt vad Ibrahim hade räknat med när han kom till Djurgården. Eftersom han sägs ha skaffat en svensk flickvän och verkar ha funnit två vänner i Eldin och Jones kanske det talar för att han stannar ytterligare ett år i Sverige och i sitt hus på Värmdö. Kontraktet med DIF sträcker sig ju över 2006 (med option på ytterligare ett år). Det blir dock Ba en etta i betyg för 2005 års insats. Jag hade väntat mig mycket mer av den föredetta världsspelaren.

Siyabonga Nomvethe 2
Har enbart fått göra fem framträdanden i serien och mestadels korta sådana. Har trots allt visat upp vilken fin teknik han har även om han ibland dribblat lite för mycket. Något han troligtvis gjort eftersom han velat visa vad han kan när han väl fått spela. I hemmamatchen mot MFF blev han inbytt med en kvart kvar. Han höll sedan på göra ett spektakulärt mål efter att ha dribblat igenom hela Malmö. Visade upp sin fina teknik på nytt när han elegant klackframspelade fram Amoah i Svenska Cupenfinalen. Det var även Nomvethe som gjorde det grymt viktiga 2-1-målet samt en viktig assist till 3-1-målet i bortamatchen mot Göteborg. Det känns svårt att ge ett betyg till Bele, men eftersom han enbart är ett lån och troligtvis återvänder till Udinese i vinter hade jag väntat mig att han skulle få en mer betydande roll under denna tid. Man lånas väl inte direkt ut av en klubb för att få sitta på bänken? Visserligen har Nomvethe inte riktigt fått chansen men jag hade väntat mig mer av en sydafrikansk landslagsman och tillika Serie A-spelare. Med den motiveringen får Siyabonga enbart en tvåa i betyg.
 
Som jag ovan nämnt går lånekontraktet med Udinese ut i vinter, sedan är det väl ytterst osäkert om Nomvethe blir kvar i Djurgården. Jag skulle inte tro att 28-åringen är jättesugen på att sitta på bänken något mer, kommer han hit permanent vill han med all säkerhet vara tänkt som en man för startelvan. Kanske kan ersätta Tobbe om göteborgaren lämnar?

Patrick Amoah
Det känns som att Amoah jämfört med 2004 hamnat längre ifrån spel och startelvan. Visserligen blev det 17 stycken framträdanden i årets serie och det ger honom en guldmedalj. Men man ska tänka på att han mestadels har gjort kortare inhopp i år. Därför är det svårt att ge talangen ett betyg. Roligt dock att han fick göra mål - sitt enda för säsongen - i avslutningsmatchen mot Elfsborg. Amoah gjorde utöver det två assist i Allsvenskan. Om inte Amoahs situation förbättras under nästa år anser jag att vi bör låna ut honom. Vi måste låta Amoah få speltid för att han ska kunna utvecklas. Nu är han en ung talang men det kommer han inte vara förevigt, han måste få spela för att ta det sista (svåra) steget och bli en stabil allsvensk spelare. Just nu får han tyvärr inte tillräckligt med speltid för att han ska kunna göra det. Jag tror mycket på Patrick och det vore tråkigt att låta en sån supertalang ruttna bort på bänken i Djurgården. Personligen anser jag att en utlåning till samarbetsklubben Åtvidaberg under 2006 kan vara en lösning. Då får han även spela UEFA-cupspel och skulle troligen vara en viktig kugge för dem i jakten på en allsvensk plats.

Malcolm Svensson Rothmaier 2005-11-02 04:00:00

Fler artiklar om Djurgården