Malmö FF - AIK 2-0
2001-04-09 inledde MFF sin tredje sejour i allsvenskan. Förväntningarna var höga och de infriades över förväntan.
Dagen inleddes med en bussresa från Malmös ytterområde vid halv fyratiden. När jag äntrade bussen så märkte jag att det var någonting speciellt på gång. En bussresa vid denna tidpunkt på dygnet brukar innebära ett antal pensionärer med tomma matkassar som väntar på påfyllning. Men ett 20-tal välklädda (ljusblått!) herrar (var är alla kvinnor?) satt redan bänkade för färd mot centrum.
Väl inne på puben Glorias så väntade mig en ännu större överraskning: ca 200 supportrar var redan på plats och jobbade hårt på att dricka upp det förråd som var upplagt. 450 flaskor MFF Support-öl gick åt på två timmar, sedan fick vi hålla tillgodo med vad som bjöds. Stämningen blev följaktligen därefter och tvivel vändes till hopp, till och med den gamla klassikern ”SM-Guld” revs av vid några tillfällen. Kl 17:25 bröt partyt upp för samling till marschen. Synen överträffade alla förväntningar, mellan 700 och 800 deltagare hade slutit upp. Med tanke på hur svårflörtad malmöpubliken brukar vara så var detta en anmärkningsvärd siffra. Dock så blev själva marschen snabb och oorganiserad men jag tror att den fyllde sitt syfte, Malmö stad märkte att MFF är tillbaks.
Matchen är svår att referera för en MFF-supporter svältfödd på framgångar, det blir lätt till excesser. Men MFF visade upp ett spel idag som vi måste gå 3 år tillbaka för att hitta dess like. Zlatan var magnifik, men det är långt ifrån hela sanningen bakom segern. D Majstorovic är troligtvis AIK:s värsta mardröm just nu. Han var överallt, bröt uppspel, nickade bort allt som påminde om en farlighet i luften och gav sig ut på offensiva äventyr som ledde till offensiva farligheter. Elanga rev upp svåra sår i AIK:s högerförsvar. Sörensen och Ohlsson jobbade oförtrutet på i det fördolda som spelförstörare.
Annars började AIK bäst och hade ett par riktigt feta chanser i början. Bland annat så hade Andreas Andersson ett friläge som Fedel föredömligt gick ut och täckte. Man kan med fog erkänna att hade inte Fedel storspelat så kunde matchen slutat annorlunda. Om en av de tre heta chanserna för AIK i första halvlek resulterat så hade MFF:s spel inte flutit på som det gjorde. Men ju längre första halvlek led desto mer övertog MFF kommandot. Inte med bländande teknisk skicklighet men med en ytterst effektiv defensiv. AIK:s manövrar för att överlista försvaret blev mer och mer desperata och MFF:s snabba uppspel i det närmaste chockade deras försvar. Lilienberg blev mållös men hade ett antal halvchanser som med rätt förutsättningar kunde resulterat i farligheter. I andra halvlek styrde MFF spelet föredömligt. Inte så att AIK var utan initiativ men försvaret och mittfältet styrde bort anfallen på ett ytterst effektivt sätt.
Kvällens behållning blev dock Zlatan Ibrahimovic! Från att ha varit tämligen anonym i början så växte han ut till dagens segerherre. Första målet var en djupledspassning som förvaltades på sant Lilienbergvis. Han dök upp bakom försvararna, löpte fint och gjorde vad han skulle. Inget som någon annan anfallare skulle gjort annorlunda. Däremot hans andramål avslöjar killens storhet! Zlatan gör en löpning på högerkanten och har egentligen bara ett alternativ, att slå ett inlägg. Över 17.000 åskådare inklusive AIK:s målvakt Daniel Andersson förväntade sig just det. Men Zlatan är den han är och drar på ett skott mot Daniel som blir omöjligt att rädda då han är på väg ut i banan. En sann stjärna har visat sitt kunnande! Kanske kan suckarna om att Ibrahimovic är överskattad tystna nu? Lagerbäck satt på läktaren men valde enligt DN att berömma Andreas Andersson istället för planens snidare. Man kan bara konstatera att vi har det landslag vi förtjänar!
Det blev mycket MFF i detta referat men så är det när nykomlingen, en mycket ovan kommentar vill jag tillägga, vinner mot en tippad seriesegrare. Men som jag i en tidigare artikel låtit meddela så växer MFF:s kunnande i takt med motståndet. I ett års tid så har MFF mött spelförstörande lag som endast haft ett mål i sikte, att hålla siffrorna nere eller att spela oavgjort. Nu mötte MFF ett spelande AIK och då blir resultatet ett helt annat. AIK bjöd upp till spel och MFF hängde med, resultatet blev en vinst till den sistnämnde. Om matchen utvecklat sig annorlunda i början så hade kanske utgången blivit den omvända.
En stor eloge skall delas ut till bortasektionens supportrar som trots motgångarna höll en hög nivå. Det var härligt att höra sångerna trots 0 – 2.
PS: Idag spelade inte Peter Ijeh på grund av byråkratiska bekymmer. När han är klar så kommer MFF:s anfall att höjas minst en nivå! Vad kan det bli av detta?