Kim Källström+fyra=?
De är inte många, men de är bra. Djurgårdens mittfält håller hög klass även i år.
Det sägs att det är på spelplanens mitt som många matcher avgörs. Det är förvisso svårt att komma till bra avslut därifrån, men med hungriga bollvinnande och anfallsinriktade spelare kommer man långt. Det är viktigt att sätta stopp för motståndarnas spelmotor.
Djurgårdens spelmotor och hjärna heter Kim Källström. Allsvenskans bästa spelare. Med honom i laget kommer Djurgården att vinna många matcher. I sin något tillbakadragna roll på mittfältet bjuder han anfallarna på delikata passningar som öppnar upp motståndarnas försvar. När han följer med upp i offensiven kommer hans utmärkta vänsterskott till pass. Kim Källström behöver ingen närmare presentation, utan vi kan glatt konstatera att Djurgården har seriens bästa mittfält med honom på planen.
Utlandsspekulationerna lägger vi åt sidan tills vidare. Det är ganska solklart att Kim Källström kommer att försvinna utomlands, men om det är på fredag eller om 15 månader är
ännu inte klart.
Till sin hjälp på mittfältet har Kim Källström den offensiva mittfältaren Andreas Johansson. ”Adde” har knackat på dörren till landslaget och även fått viss speltid, men än så länge har han en bit kvar. Han måste bli jämnare. I dag är Andreas Johansson lagets periodare. Briljant i fyra fem matcher. Därefter är han lika osynlig som Alfons Åbergs kompis Molgan. Medspelarna vet att han finns där, men ingen ser honom.
Med sina härliga djupledslöpningar är Andreas en enorm tillgång för Djurgården. Målchanser skapas nästan jämt och han lyckas även ordna en del straffar när han i sina försök att runda målvakten fälls av/ramlar över målvakten.
Den tredje spelaren på mittfältet blir troligtvis Johan Arneng. Ett helt okänt namn för den breda massan i Sverige. Hämtad från Norska Vålerengen är det tänkt att han skall ersätta Stefan Rehn. Detta är givetvis helt omöjligt. Ingen kan ersätta Stefan Rehn.
Johan Arnengs huvuduppgift blir dock ”bara” att vinna bollar på mitten, samt att lugna ned spelet. En tillräckligt svår uppgift, men att dömma av det han visat upp i försäsongsmatcherna kommer han att klara det utmärkt. Till skillnad från Stefan Rehn så är Johan Arneng riktigt tuff i sitt spel. Här finns en kommande publikfavorit.
De som står utanför de tre startspelarna är Stefan Bergtoft och Yannick Bapupa. Två spelare som kan spela lite varstans på banan. Bapupa har dock mer offensiva kvaliteter än Bergtoft.
Bapupa har alla möjligheter att på sikt utvecklas till en bra spelare. Han har bra teknik och en avig spelstil som gör honom svår att möta. Här har Zoran och Sören en oslipat diamant till sit förfogande. Att han kan användas både offensivt och defensivt gör knappast saken sämre. Dessutom är han ett bra anfallsvapen med sina långa voltinkast.
Tillsammans med Bapupa står även Stefan Bergtoft utanför startuppställningen. Den ettriga mittfältaren har i princip missat två säsonger på grund av skador och sjukdom. I år är det lite av sista chansen för honom. Skulle han på nytt drabbas av mängder av skador är det inte otroligt att detta blir hans sista säsong i Djurgården. Om han lyckas klara sig undan alla olyckor är han dock en mycket användbar truppmedlem. I fjol spelade han på nästan alla positioner. Mittfältare, anfallare, högerback och mittback. Får han välja själv så blir det spel på mittfältet.
Offensivt på mittfältet kan även Makondele användas. Han har vikarierat på Andreas Johanssons position vid ett antal tillfällen med varierat resultat.
Djurgårdens mittfält håller hög klass. Dock känns det aningen tunt, och en skada på Kim Källström kan få spelmässigt förödande effekter. Fast vilket lag är inte beroende av sina bästa spelare?
Mittfältet är Djurgårdens starkaste lagdel. Lite motsägelsefullt, men likväl sant, så är det även lagets svagaste.
Men så länge en hel Kim Källström finns kvar i laget kan vi fortsätta drömma om en säsong likt den förra!
