Reportage del 3: Tobias Hysén inför årets säsong
Förra året gjorde Tobias Hysén 19 poäng varav nio mål i Allsvenskan. Tobbes förväntningar på sig själv är höga inför 2006.
– Jag tycker inte att 15 mål ska vara någon omöjlighet att uppnå ett år utan skador och svackor, säger anfallaren.
Missat tidigare delar? Länk till första och andra delen
Tobbe om säsongen
Tobias Hysén tror på en jämn allsvenska 2006 även om han pekar ut Djurgården, Hammarby och Göteborg som topplag eftersom de lagen har bäst trupper samt har varit bäst under försäsongen. Tobbe spår att Malmö, Elfsborg och Helsingborg kommer sluta precis under. Dessutom tycker ytteranfallaren att det är positivt för Allsvenskan att Henke Larsson flyttar hem.
– Det är en klasspelare som kommer att tillföra Helsingborg fantastiskt mycket i hela spelet, med mål, passningar, löpningar, spelsinne och sin smarthet. Det är bara att gratulera Helsingborg. Jag tror dock att vi slår dem med eller utan Henke. Men vi hoppas att få möta Henke någon gång när han är med. För det kommer nog att bli mycket snack om före och efter Henke. Kan vi slå dem någon match när han är med så finns det inte så mycket för dem att skylla på sen.
Snacket om att Djurgården kommer att springa hem serien gillar inte Hysén. Det gäller att spela Allsvenskan, Malmö 2005 var ett tydligt exempel på det, påpekar han. Tobbe tror därför det blir viktigt att hålla ihop spelet under hela säsongen, vilket Hammarby inte brukar klara av att göra och det Göteborg misslyckades med förra året. De tappade exempelvis flera "onödiga" poäng mot Assyriska.
– Men Champions League måste vara första prioriteringen för oss i år.
Vad krävs för att lyckas där?
– För att få ett svenskt lag till Champions League måste de bästa spelarna i ligan spela i samma lag. Ta allstarteamlaget som tas ut varje år och låt dem spela Champions League efter ett års träning så tror jag de skulle kvala in åtta år av tio. Såpass bra är ändå Allsvenskan. Gör som en journalist och ranka de trettio bästa spelarna så skiljer det inte mycket mellan nummer ett och 30. Felet är snarare att de svenska lagen som fått kvala till Champions League har varit lite ur form och fått kvala in ett år för sent. Titta på Malmö, hade de fått chansen att kvala in till Champions League under sommaren de vann SM-guld kanske de hade klarat av att slå ut Thun. Problemet är dock att många av lagen tappar en del av sina bästa spelare efter guldåret. Vi har dock enbart tappat Fredrik Stenman inför i år. Svenska lag måste även lära sig att slå ur underläge hela tiden.
Djurgården har trots allt tagit sex av de åtta senaste titlarna, är vi inte dominanta?
– Det är dominant och vi ska fortsätta vara det. Vi måste bli som Rosenborg var i Norge och som Blåvitt var under 90-talet. Ta fem raka SM-guld som Göteborg gjorde. Men har man ett lag som Rosenborg. De visste i stort sätt att de skulle vinna ligan, det fanns bara ett par lag som hotade och sju av tio lag visste de att de slog även om de spelade kasst. Så måste det bli i Sverige för då vet man att det bara är två lag man måste ta i mot och se till att vinna de fyra matcherna. Sen kan man tappa några poäng mot något av sketlagen och ändå vinna serien med tio - tolv poäng.
Hur ska man göra för att undgå nederlag likt det mot Cork?
– Får vi möta Cork igen ska vi måla upp dem om favoriter oavsett om de är det eller inte. I Sverige tyckte man det var en superlottning men det tyckte de nog på Irland också. Det målades upp en bild av att vi vinner mot dessa nio gånger av tio. Men de var bättre än vad vi trodde de var och där blev vi nog tagna på sängen på Råsunda. Vi trodde att vi kunde ta det lugnt och se om de var bra eller inte. När vi gjorde det såg de sin chans att komma in i matchen och så small det till bara. Hade vi gjort första målet på Råsunda så hade vi vunnit den matchen med 5-0, tror jag. Och hade vi bara haft ledningen mot dem när vi kom till Irland så hade vi aldrig åkt ur. Om de hade varit tvungna att gå framåt så hade vi kontrat sönder deras lag. Men nu blev de aldrig tvungna att göra det. För nu var det vi som var tvungna att göra mål och de fick försvara sig. Något de gjorde bra. De löpte som djur tills de stupade.
– Vi gjorde alltså felet att vi gick ut med tanken att detta är 180 minuter. För på hemmaplan mot ett lag som vi är bättre än så ska vi gå ut och tokköra i 20 minuter. Hellre då att det står 2-1 än att det står 0-0. Låta dem kuta sig trötta i 20 minuter medan vi tokkör. Lyft in bollar bakom deras backlinje som alla andra lag gör på hemmaplan. Forcera. Skulle det stå 0-0, ta det lugnt i tio minuter och kör sedan på igen. Men det kan lika gärna stå 2-0. Sen kan man stänga den matchen sen och ha 2-0 med sig till bortaplan för att kontra där.
Tobias Hysén mot Corks ytterback Horgan
Hur passar lagets spelsystem dig?
– Jag har alltid trivts bra i 4-3-3 eftersom jag är en offensiv spelare som vill ha lite frihet framåt. Det blir nu lite mindre ansvar hemåt än i ett 4-4-2. Sen kanske man ska ta lite mer ansvar defensivt än vad jag gör ibland. Samtidigt är inte min starka sida att springa ner och vinna boll utan att komma runt på kanten och slå inlägg. Därför är det bättre att jag är fräsch när jag får bollen framåt. Sen är det inte alltid tränarna håller med. Men jag får försöka övertyga dem om att det är så det ska vara. För om jag är trött när jag får bollen så gör jag egentligen ingen nytta, då kan du sätta vem som helst där.
Utveckla gärna det sista...
– Med åren har jag lärt mig att disponera krafterna bättre och bättre. Gör jag en 40-metersrusch hem så kan jag inte göra detsamma framåt igen och därför jag kanske vilar det anfallet. Men när jag ser att lägena finns så går jag. Då har jag inte gjort det defensiva jobbet och då känner jag mig fräsch. Oftast när jag gör mina löpningar så har deras lag varit på väg framåt när vinner vi bollen. Då ska dem kuta tillbaka och är trötta medan jag står där och har tjuvat lite. När jag får börja springa, då vet jag att det inte finns någon som tar mig.
Du har alltså förändrat ditt spelsätt sen 2004?
– Ja, till en början så kutade jag på nästan allting. Som ny blir det lätt så, jag ville så gärna visa upp mig och göra så gott jag kunde. Då blev det att jag tog alla löpningar till slut. Det berodde lite på den Ouden som inte var en rörlig nia. När vi 2004 inte riktigt fick spelet att funka måste vi kunna lägga in bollar bakom backlinjen. Men då sprang han inte vilket gjorde det svårt för resten av laget. Det var där jag som ny tog på mig för mycket av hans jobb. När jag väl fick chansen var jag helt slut och hafsade bara iväg avsluten. Jag fortsatte på samma bana att kämpa, springa och slita under början av 2005. Men jag kände att det inte funkade.
den Ouden och Tobbe i samspråk.
Vad var problemet?
– Jag kan inte komma fram till mål och vara färdig för att sedan missa. Det var vad jag förbättrade under sista delen av säsongen. Jag var fräsch när jag kom fram till mål. Jag gjorde en löpning på 20 meter och kanske till och med tog ett djupt andetag innan jag avslutade. Sen satt bollarna. Och det betyder mycket att få göra ett mål. Gör man det flyter det bara på. Till slut behöver man inte tänka. Då gör man det av sig själv. Till en början såg jag bara målvakten. I slutet bara målet. Under inledningen av säsongen vet jag inte vad jag gjorde egentligen. Då sköt jag bara och hoppades på det bästa. Mot slutet tittade bara vart målvakten var, men istället för att titta på honom tittar man nu vart luckorna finns. Sen försöker man bara passa bollen dit. Lite som första målet mot Göteborg. Kommer fri, vart finns luckorna? Vid första stolpen, jaha då passar jag bara bollen bredvid stolpen, så går den in. Mycket svårare än så är det inte men det gäller att tänka så när man missar hela tiden och det är inte riktigt lika lätt då.
Tobias Hysén har precis gjort sitt första mål i höstens match mot IFK.
Du använder oftast utsidan, varför?
– Det kommer sig naturligt. Den största luckan finns alltid vid bortre stolpen. Skjuter jag med insidan mot bortre så skruvar sig bollen bort mot mål och då går den oftast utanför. För man måste ha en hyfsad marginal till foten som målvakten kommer att sträcka ut. Därför försöker jag dra yttersida istället då kan jag skruva den runt hans fot och sen in mot mål igen. Det har jag gjort en del mål på dels i Häcken, dels som junior. Sen har det visat sig vara svårare i Allsvenskan men det kommer att komma flera lägen och jag kommer att försöka ännu mer.
Hellre den än högerfoten?
– Jag använder nog hellre yttersidan än högerfoten eftersom jag inte är riktigt lika säker med den. Jag börjar dock få hyfsad vristträff och kan placera, så jag kommer säkert att försöka skjuta med högern i vissa lägen. Gör man ett mål med den kommer man att våga använda den mer sen också.
Ser du dig själv som enbent?
– Jag kan använda min höger mer än vad folk tror men det handlar om att vara smart och göra vad som är bäst för laget också. Jag ska inte försöka mig på att slå en krossboll med högern bara för att jag kan det sex gånger av tio. Tar jag det istället lugnt och slår en enkel bredsida till Arneng får han slå bollen med högern istället som sätter den nio gånger av tio.
Hur många poäng blev det den förra säsongen?
– Nio mål och tio assist blev det. Visserligen gjorde jag en assist till i matchen mot Elfsborg men den räknades inte med i statistiken så det blev bara 19 poäng under förra året.
Ett mål från två drömgränser...
– Ja, ett mål till hade inte gjort något. Men nu har jag något att förbättra i år.
Du är inte rädd för att bli punktmarkerad under 2006?
– Inför Göteborgsmatchen i höstas hade någon tidning ett helt uppslag om hur de skulle få stopp på mig. Men de får gärna sätta tre gubbar på mig. Det skulle betyda att vi då får två andra som är ensamma och kan göra mål. Det gäller dock för mig att utnyttja det på rätt sätt och lära mig att hantera det så att jag kan bli en bättre fotbollsspelare.
– Samtidigt är det lite tråkigt att bli punktmarkerad och det är klart att det är lättare att spela annars. Men att jag blir det betyder bara att jag är en bra fotbollsspelare. Och titta på de stora fotbollsspelarna. Ronaldinho har två gubbar på sig varje match men lyckas på nåt jävla vänster dribbla förbi dem varenda gång i varje fall. Så det gäller att jag lär mig att spela trots att jag har bevakning på mig.
Hur många mål tror du att du kan göra i år?
– Jag har alltid sagt att jag vill göra fler mål än året innan så förhoppningsvis blir det mer än nio. Jag hoppas inte jag får mindre chanser i år och jag tycker inte att 15 mål ska vara någon omöjlighet att uppnå ett år utan skador och svackor. Sen är kanske det att sätta press på sig själv. För jag gör hellre åtta mål och 15 ass än 15 mål och två assist. Framspelningarna är lika viktiga då det inte blir några mål utan dem. Visst kan man ta bollen på halva plan och dribbla igenom, men det händer inte så ofta, de allsvenska lagen är för bra. Jag tror inte heller Ronaldinho hade gjort det för det finns spelare överallt. Det är bara islänningen i Halmstad som lyckats, du kan väl fråga Mackan om han har stängt benen någon gång. Det var ett sjukt mål. Men Stefan Bergtofts mål mot AIK var väl det häftigaste jag har sett. När han snurrade med tre- fyra man ute på kanten.
Vågar du slå vad om något?
– (En stunds tystnad) Jag kan slå vad om att jag i alla fall inte kommer att missa lika mycket som förra året. Sen vad det innebär, det får vi se. Men det ska inte bli så att motståndarlagen ska kunna tänka "nu får han bollen, nu kan vi backa hem". Sen kan man aldrig lova att man inte hamnar i en period med missflyt, men det ska inte behöva hända egentligen, säger Tobbe säkert med en handsskakning som följd.
Räkna med fler mål från Hyséns fötter under 2006...
