GIF Sundsvall-AIK 2-1

Ett taktiskt och fysiskt klart bättre GIF Sundsvall tog tre välförtjänta poäng av vårt AIK.

Den ovanliga – men kanske för dem som ser träningar ej oväntade – uppställningen kändes överambitiös och onödig. Richard Money hade sett matchen i Halmstad och fäste uppenbarligen mycket vikt vid att kunna matcha Øyvind Svennings huvudspel. Per Nilsson skötte den uppgiften väl på högerbacken, men det fanns mycket annat i hemmalagets spel som AIK inte lyckades störa. Att ändra om 75% av en backlinje är inte alls bra. Nu skulle det visa sig att det inte alls var där vi förlorade matchen, men som (för övrigt ypperlige) expertkommentatorn Michael Brundin sade i pausen: -Det kan bli så att man mentalt omfokuserar och tänker mer på motståndarna än sitt eget spel.

Själv vill jag gå ytterligare ett steg och säga att AIK antingen missade eller misslyckades med att störa motståndarna på rätt sätt. Att GIF Sundsvall har ett mer inarbetat och i svensk fotboll något udda sätt att spela visste vi på förhand. Ny tränare och många skador på försäsongen för vår del gav dem givetvis en fördel, men att Moneys mannar inte satte större press på deras uppspelande backar kan väl inte enbart tillskrivas fysisk status?

Tidiga mål
Vår egen backlinje utsattes för mycket närgången uppvaktning, vilket gjorde att uppspelen inledningsvis endast gick genom luften till en samlad blå backlinje som i lugn och ro fick spela upp efter egna behov. De förväntade ytorna bakom giffarnas backlinje fanns under i stort sett hela första halvleken men AIK var dåliga på att utnyttja dessa. Bollen var inte på marken långa sekvenser under den första kvarten, under vilken hemmalaget även hann ta ledningen. 1-0 kom efter en barkemofrispark till vänster en bit in på vår planhalva. Skottet täcks och hamnar hos U21-landslagsmannen Stefan Ålander, som klippte till. Ett inte alltför märkvärdigt skott som på mållinjen ändrade riktning, men inte tillräckligt, på en felplacerad och i den lösa jorden halkandes Håkan Svensson.

Under de första tjugo minuterna var giffarna klart mer fysiska (de vågade till och med sätat emot hårt och fult mot Krister Nordin!) och AIK fick överlägset flest frisparkar. På en sådan kvitterade vi också i den sextonde minuten, när Gary Sundgren lyfte bollen mot en av Kalle Ståhl frisläppt Nordin som nickskarvade mot Sundfors. Denne skyfflade ut bollen slarvigt till Alm som dunkade den mellan målvaktens ben och in.

Andreas med i spelet
Efter målet lyckas AIK få till fler kortare sekvenser av eget spel där man försöker att hålla bollen på marken. Andreas Andersson kommer med alltmer i spelet och är under resten av halvleken planens bäste spelare. Även Karl Corneliusson spelar vårdat och klokt, medan Hoch inte märks lika mycket och Ishizaki är rent dålig. Andersson håller i boll och ligger bakom de få chanser AIK skapar. Det bästa läget i minut 20 då ”Adde” fastnar efter att ha utmanat in i straffområdet från vänster, bollen dock vidare till Corneliusson som slår den hårt parallellt med mållinjen. Vid bortre är Alm mycket nära att glida in bollen men han är hårt uppvaktad av en alert sundsvallsback och bollen passerar de båda och det öppna målet.

Hemmalagets närmaste chans kommer fem minuter senare när Barkemos distansskott går strax över högra krysset. Ändå är det GIF som fortsatt är det bättre laget. De tar sig fram bra på kanterna där de ofta hittar två-mot-en-lägen mot våra ytterbackar. Särskilt till vänster där Barkemo, Bergersen och Svenning kommer fram till inlägg och avslut från distans. Inga större farligheter noteras dock, trots att GIF Sundsvall är mycket bättre än AIK på att snabbt fylla på med spelare in i boxen.

Ishizaki och Hoch har nu växlat position med den senare till vänster. Inga större skillnader mer än att Ishizaki oftare slår bort bollar men också får en del frisparkar med sig. Gary Sundgren drar på sig en onödig varning när han försöker stoppa Garba – utan att lyckas. Där ska vi vara glada att domaren inte valde att ge fördel. En till synes horribel offsideavblåsning ökar frustrationen i 37:e minuten, efter att en försvarare häver offside på en djupledsboll till ”Adde” i högerläge.

Första halvlek kan summeras med att det är ganska högt tempo, hyfsat spel med tanke på den svårbemästrade planen. Hemmalaget har ett knappt men klart övertag i spelet. Andreas Alm tycker att anfallsspelet är ”mediokert” och att om vi fortsätter att ligga fel i positionerna utan att störa deras uppspel, så förlorar vi. Han efterlyser också längre anfall: -Vi är ruskigt bra i den sista tredjedelen, men då måste vi vara där. Uppenbart trött på frågor om skador och i sedvanlig stil ovillig att få det att låta som att han skyller på det onda, svarar han ”Jag är helfrisk nu. Jag kommer aldrig mer att känna nå´t…” på frågan om hur det känns.

Del 2 finner du här

Igor M Hedman2003-04-13 18:40:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan