Årskrönika 2005 – En fasansfull säsong

Del V – Svenska Cupen

Jag skaffade mig tidigt intresse för Svenska Cupen. Det var spännande genom att inga matcher fick sluta oavgjort. Vinna eller försvinna var det som gällde. Att lag från olika divisioner möttes var också kul och chansen fanns även för lag från lägre divisioner att nå långt. Intresset har gjort att cupen nästan är lika viktig som serien för mig. Med mitt kära ÅFF hade jag dock inte fått uppleva någon stor cupframgång, men nu var det dags!

Vår förening har vunnit Svenska Cupen två gånger 1970 och 1971. Dessutom har ÅFF varit i final även 1946, 1973, 1979 och 2005! Ja, det smått osannolika inträffade detta år. Nog har man hoppats många gånger, speciellt då vi kommit så pass långt som kvartsfinal, under min tid som ÅFF-are 1988 och 2000. Denna gång var dock finaldrömmarna mer än en dröm. Finalplatsen var naturligtvis av ännu större värde då den åter kvalificerade vår klubb för spel i Europa! Under 2006 får vi åter uppleva UEFA-cupspel!

Nedan följer vägen ut i Europa!

Omg: 2 onsdag 20 april
Kinna IF – ÅFF 1–2 e fng 1–1e ft (0–1)
0–1 (38) Sheriff Suma (Yannick Bapupa)
1–1 (66) Tommy Olofsson
1–2 (91) Daniel Johansson (Kristian Bergström)
Domare: Håkan Grahn-Gustavsson, Jönköping.
Publik: 300

Laget
Henrik Gustavsson – Eddie Åhman, Daniel Johansson, Richard Ekunde, Fredrik Elgström – Martin Jönsson, Kristian Bergström, Yannick Bapupa – Tommy Thelin ((Pontus Karlsson 65) Jean Didie Balawo 87), Elvir Spahovic (Arsim Gashi 46), Sheriff Suma.
Ej inbytt ersättare: Ola Svensson.

Kommentarer
Den framgångsrika cupsäsongen kunde ha slutat redan efter en match. För det var först i förlängningen som ÅFF lyckades betvinga division II-laget Kinna IF med 2–1.

ÅFF började ganska bra och Tommy Thelin hade en lobb som tog i överliggaren, men efterhand tappade Åtvid spelet. Innan paus kunde dock de våra vaska fram en målchans och Yannick Bapupa fick på ett jätteskott. Målvakten räddade men Sheriff Suma var framme och kunde pricka in Åtvids ledningsmål fram till 0–1.

I den andra halvleken hade Åtvid ytterligare några chanser att öka på. Bland annat genom Arsim Gashi, som då blivit inbytt, men Kinna kom allt mer in i matchen. I den 66:e minuten kvitterade Tommy Olausson ur friläge, sedan ÅFF-försvaret hade gått bort sig. Något mer mål under ordinarie tid blev det inte utan matchen tvingades till förlängning.

Redan i andra minuten in på denna fick ÅFF en hörna. Kristian Bergström skickade in bollen, Kinnaförsvarare nickade undan, men inte bättre än att Daniel Johansson kunde trycka in 1–2. Efter detta orkade inte hemmalaget resa sig och Åtvid höll ganska lätt undan.


Omg: 3 onsdag 4 maj
Östersunds FK (II) – ÅFF 2–3
0–1 (32) Tommy Thelin (Imad Shhadeh)
0–2 (52) Tommy Thelin
1–2 (70) Alexander Sjöberg
2–2 (84) Jonas Lundmark
2–3 (85) Imad Shhadeh
varning ÅFF: Imad Shhadeh
Domare: Daniel Persson, Uppsala.
Publik: 441

Laget
Ola Svensson – Blaise Mbemba, Daniel Johansson, Eddie Åhman, Fredrik Elgström – Christoffer Karlsson, Kristian Bergström (Richard Ekunde 67), Imad Shhadeh – Tommy Thelin (Sheriff Suma 65), Elvir Spahovic, Pontus Karlsson.
Ej inbytt ersättare: Henrik Gustavsson, Felix Ahlström, Igor Cavkov.

Kommentarer
Det blev ett division II-lag på bortaplan även i den andra cupmatchen och en långresa till ett svinkallt Östersund. Jag var ändå tacksam för att jag fick följa med flyget upp till Jämtland för att bevittna det fortsatta cupäventyret. Åter var det dock med ett nödrop att vi höll oss kvar i turneringen. En säker 2–0-ledning blev 2–2, men till sist visade de våra vara starkast och vann med 3–2.

Trots vädret gjorde Åtvid en riktigt stark första halvlek. ÅFF trillade boll på den för årstiden fina gräsmattan och chanser radades upp mot jämtarna. Östersunds målvakt Jon Persson storspelade dock och räddade bland annat Imad Shhadehs giftiga frispark mot krysset. Fina räddningar gjorde målvakten på skott från Daniel Johansson, Elvir Spahovic och Kristian Bergström. Det blev ändå en målvaktstabbe som föranledde ÅFF:s ledningsmål. Imad Shhadeh lyfte en hög boll in i straffområdet, målvakten tappade bollen och Tommy Thelin kunde peta in 0–1.

Sju minuter in på andra halvlek gjorde Tommy Thelin 2–0 och Åtvid hade flera gyllene lägen att öka på. ÅFF såg ut att gå mot en säker seger. Kristian Bergström och Tommy Thelin byttes ut för att spara på krafterna till lördagens bortamatch mot Västra Frölunda. Det höll på att straffa sig! Strax efteråt klippte Alexander Sjöberg in 1–2 i krysset och hemmalaget tog faktiskt över matchen.

I den 84:e minuten kvitterade Jonas Lundmark till 2–2 efter passivt försvarsspel av ÅFF. Åtvid replikerade dock omgående och Imad Shhadeh gjorde 2–3. Östersund gav dock inte upp och på övertid slängde sig Alexander Sjöberg fram och prickade stolpen!

ÅFF lyckades dock hålla undan, men det var märkligt att se laget åter tappa efter en till synes bergsäker ledning. Under första timmen hade inte hemmalaget skapat en tillstymmelse till målchans. Tyvärr fick vi vänja oss vid detta!

Vår manager Magnus Pehrsson var nöjd med att laget gick vidare och kommenterar matchen på följande sätt: – Jag är jättenöjd med de första 65 minuterna. Inställningen till matchen var på samma nivå som i seriematcherna. Ett steg i rätt riktning, med tanke på att det är tätt med matcher, lång resa och det dåliga vädret. Däremot var det snöpligt avslut på matchen, då vi glömmer vad vi håller på med, inte tar ansvar, slutar springa och tappar positionerna.


Omg: 4, åttondelsfinal torsdag 30 juni
ÅFF – Trelleborgs FF (SE) 1–0 (1–0)
1–0 (31) Imad Shhadeh (Pontus Karlsson)
Varningar ÅFF: Eddie Åhman, Daniel Johansson, Imad Shhadeh
Domare: Miro Ukalovic, Hisings Kärra.
Publik: 721

Laget
Ola Svensson – Blaise Mbemba, Daniel Johansson, Richard Ekunde, Eddie Åhman (Christoffer Karlsson 75) – Martin Jönsson, Kristian Bergström, Imad Shhadeh – Yannick Bapupa (Arsim Gashi 59), Tommy Thelin (Fredrik Elgström 78), Pontus Karlsson.
Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, Daniel Lundqvist.

Kommentarer
Äntligen fick ÅFF en hemmamatch i Svenska Cupen. Inte sedan 1997 (förlust mot Öster 1–2) hade en match i Svenska Cupen spelats på Kopparvallen, men när det nu var dags kunde inte motståndarna Trelleborgs FF stå emot och ÅFF avancerade till kvartsfinal.

Inledningen på matchen blev trevande, men allteftersom tog ÅFF över. Pontus Karlsson hade en fin möjlighet i den sjunde minuten men sköt tyvärr utanför. Tommy Thelin fick också ett bra läge, men fick ingen bra träff på bollen och Rickard Rickardsson i TFF-målet kunde enkelt rädda.

Efter en bortahörna i den 31:a minuten kunde ÅFF kontra snabbt. Imad Shhadeh drev upp bollen och passade till Pontus Karlsson på vänsterkanten. Pontus spelade tillbaka och Imad kunde trycka in matchens enda mål. Tre minuter senare drev Kristian ”Pligg” Bergström elegant in från vänsterkanten, men skottet gick tyvärr strax utanför den bortre stolpen.

Förvisso hade bortalaget ett rätt kraftigt spelövertag i den andra halvleken, men de skapade inga direkt livsfarliga chanser. I stället var det ÅFF som kunde kontra farligt. I inledningen nickade Richard Ekunde över på Pliggs hörna.

Arsim Gashi fick spela den sista halvtimmen och hade inte mindre än tre fina lägen att öka på ledningen. I den 67:e minuten spelade Tommy Thelin fram och Arsim sprang igenom, men avslutet gick strax utanför. I den 75:e minuten väggspelade Gashi med Pligg, men fick inte på något bra avslut. I den 84:e minuten fick Arsim bästa läget, men tyvärr snubblade han på bollen sedan han passerat målvakten och hade öppet mål! Tre minuter senare kunde Pontus Karlsson ha avgjort tillställningen, men målvakten nöp bollen framför fötterna på honom. Nu gjorde det inte så mycket för TFF förmådde inte att kvittera.


Kvartsfinal torsdag 4 augusti
ÅFF – GAIS (SE) 6–5 e str, 1–1 e fng, 0–0 e ft
1–0 (104) Kristian Bergström (Blaise Mbemba)
1–1 (105) Fredrik Lundgren

straffarna:
1–2 Wilton Figuiredo
2–2 Daniel Johansson
2–3 Daniel Nicklasson
3–3 Kristian Bergström
miss Thomas Heed
4–3 Martin Jönsson
4–4 Patrik Elmander
5–4 Imad Shhadeh
5–5 Fredrik Lundgren
6–5 Richard Ekunde
Varningar ÅFF: Blaise Mbemba, Imad Shhadeh, Sheriff Suma.
Domare: Markus Strömbergsson, Gävle.
Publik: 1 230

Laget
Ola Svensson – Blaise Mbemba, Daniel Johansson, Richard Ekunde, Fredrik Elgström (Eddie Åhman 89) – Martin Jönsson, Kristian Bergström, Imad Shhadeh – Tommy Thelin (Christoffer Karlsson 27), Sheriff Suma (Arsim Gashi 100), Pontus Karlsson.
Ej inbytta ersättare: Henrik Gustavsson, André Ghanbari.

Kommentarer
Chansen till hemmaspel var ganska liten innan lottningen av kvartsfinalerna, men om GAIS skulle vinna mot Halmstads BK skulle Göteborgslaget få äran att gästa ”Fotbollens Mecka”. Om HBK skulle ha vunnit väntade dock match på Örjans Vall. Nu vann GAIS och det blev en gastkramande tillställning på Kopparvallen! Först efter straffsparkar kunde matchen avgöras och till vår stora lycka så var det vårt kära ÅFF som stod som slutsegrare med 6–5.

ÅFF började bäst men de där riktigt heta chanserna uteblev. I den 21:a minuten var det dock nära, men Richard Ekunde nickade Kristian ”Pligg” Bergströms frispark precis utanför stolpen. Efterhand stagnerade matchen och ÅFF hade allt svårare att komma igenom GAIS-försvaret. Gästerna hade å andra sidan ännu svårare att ta sig förbi ÅFF-försvaret.

I den andra halvleken skapade ÅFF några halvchanser, men Imad Shhadeh halkade och Pontus Karlsson nådde inte riktigt fram på ett inlägg. GAIS hade också några lägen, men 0–0 efter full tid var inte helt ologiskt, även om Åtvid förde spelet.

Precis som i första cupmatchen mot Kinna, blev det alltså förlängning och i denna kom också chanserna – och målen! Stort jubel utbröt när Kristian Bergström klippte in 1–0 med högern (!) en minut innan första förlängningskvartens slut. Blaise Mbemba var den som serverade. Glädjen blev dock kortvarig, för innan paus kunde Fredrik Lundgren nicka in 1–1 efter frispark. Tyvärr var inte markeringen den bästa.

I slutet av den andra förlängningskvarten hade ÅFF bra tryck mot GAIS-målet, men bortalaget kunde reda ut anstormningen. Därför var matchen tvungen att avgöras på ett sätt som vi många fruktat – på straffsparkar!

Detta hade faktiskt inte inträffat på Kopparvallen sedan Europacupmatchen mot Bayern München 1973! Då drog Bayern det längsta strået, men 2004:s första match i Svenska Cupen mot Luleå SK prickade våra spelare in samtliga straffar. Kanske var det med tanke på detta som ÅFF-spelarna åter visade stor kyla i det nervpirrande avgörandet?

GAIS började dock straffsparkstävlingen och Wilton Figuiredo prickade in den första, likaså gjorde Daniel Johansson, Daniel Nicklasson och Kristian ”Pligg” Bergström. Även om Conny Månsson var på Pliggs straff.

Thomas Heed inledde den tredje omgången och Ola Svensson var inte bara på straffen, utan han räddade! Den var rätt så välplacerad också intill Olas vänstra stolpe. Detta gjorde att ÅFF fick ett övertag. Martin Jönsson satte nästa straff, men det gjorde också Patrik Elmander. Imad Shhadeh prickade in sin och Fredrik Lundgren likaså. Men i den femte omgången kunde Richard Ekunde avgöra och jublet steg i högan skyn när vår stabile mittback kyligt sköt oss till den största cupframgången sedan 1979! Lite märkligt att han som sänkte GAIS, Richard Ekunde, 2006 spelar för Göteborgslaget och naturligtvis väldigt tråkigt.

Den här matchen slet våra spelare på, och vi gladdes naturligtvis oerhört mycket över den här framgången. Synd bara att vi inte fick se mera av den varan i seriespelet.

Efter att det mesta av segerruset hade lagt sig väntade jag kvar i klubbstugan för att följa lottningen av semifinalerna på radion. Med stor spänning hörde vi att Djurgården skulle möta Elfsborg i den första. Då visste vi naturligtvis att vi skulle få möta IFK Norrköping, men det skulle ju vara så oerhört viktigt att få spela på Kopparvallen. När Åtvidaberg lästes upp utbröt ett stort jubel i klubbhuset! Härligt, härligt! Det betydde att ÅFF skulle få favören av hemmaplan i semifinalen.


Semifinal torsdag 8 september
ÅFF – IFK Norrköping (SE) 1–0 (0–0)
1–0 (56) Yannick Bapupa (Sheriff Suma)
Varning ÅFF: Daniel Johansson.
Domare: Markus Strömbergsson, Gävle.
Publik: 4 525

Laget
Henrik Gustavsson – Eddie Åhman, Daniel Johansson, Richard Ekunde, Fredrik Elgström – Martin Jönsson, Kristian Bergström, Imad Shhadeh – Yannick Bapupa, Sheriff Suma, Pontus Karlsson (Tommy Thelin 73).
Ej inbytta ersättare: Ola Svensson, Christoffer Karlsson, Daniel Lundqvist, Arsim Gashi.

Kommentarer
Inför semifinalen var det oerhört nervöst. En seger skulle alltså innebära final och om Djurgården senare också skulle ta sig till final och ta hem SM-guldet, så skulle vinnaren av denna semifinal få spela i UEFA-cupen 2006. Den chansen ville vi naturligtvis inte ge vår största fiende, utan den framgången ville vi själva nå!

Matchen började precis som väntat med tufft och tätt spel. Skönliret fick vi se betydligt mindre av, men det var vackrare att se ÅFF anfalla. IFK:s anfallsspel tycktes det dock vara mer kraft i och anfallarna Bruno Santos och Grant Igesund var ständigt på språng. Några direkt jätteheta chanser skapade dock inte bortalaget under den första halvleken. I det avseendet låg ÅFF närmare ett ledningsmål. I den 22:a minuten fick Kristian Bergström halvöppet mål, men sköt på den halva som inte var öppen, utan där var en IFK-spelare i vägen.

Precis innan paus sköt Daniel Johansson en bra frispark, som tog på någon i röran framför mål och Pontus Karlsson fick foten på bollen, men IFK-målvakten Andreas Lindberg svarade för en fantastisk räddning.

Sju minuter in på andra halvlek fick Andreas Alm ett läge fri i ÅFF:s straffområde, men han fick ingen ordning på den höga luftpastejen och sköt högt över. Några minuter senare spelade
Sheriff Suma fram till Yannick Bapupa, som från mitten av bortalagets planhalva dribblade förbi flera motståndare, såg ut att komma lite för långt till vänster, men lyckades få på ett riktigt fint skott in i det bortre hörnet. Glädjen visste inga gränser!

Den ofta kritiserade kongolesen hade skjutit oss till cupfinal! Och kanske också till UEFA-cupen!


Den 22 september kvalificerade sig Djurgården för cupfinalen genom seger hemma mot Elfsborg med 2–1. Djurgården ledde också allsvenskan och naturligtvis borde man ha varit överlycklig över detta. Men någon lycka var svår att finna efter de fruktansvärda nyheter man hade nåtts av denna dag. Det var handlade naturligtvis om vansinnesplanerna som skulle äventyra hela föreningens fortlevnad.

Måndag den 17 oktober vände Hammarby underläge mot IFK Göteborg 1–2 till seger med 3–2 och därmed var ÅFF klart för UEFA-cupen! Djurgården vara klara svenska mästare och även vid förlust i finalen skulle vi få UEFA-cupplatsen.


Final lördag 29 oktober
Djurgårdens IF (A) – ÅFF 2–0 (1–0)
1–0 (36) Toni Kuivasto
2–0 (89) Tobias Hysén
Varning ÅFF: inga
Domare: Martin Hansson, Holmsjö
Publik: 11 613

Laget
Henrik Gustavsson – Eddie Åhman, Daniel Johansson, Richard Ekunde, Fredrik Elgström (Arsim Gashi 87) – Yannick Bapupa, Martin Jönsson, Pontus Karlsson, Imad Shhadeh, Kristian Bergström – Sheriff Suma, (Tommy Thelin 80).
Ej inbytta ersättare: Ola Svensson, Christoffer Karlsson, Daniel Lundqvist.

Kommentarer
Det var säkert många som trodde att vårt Åtvidabergs FF inte skulle ha någon chans i cupfinalen mot Djurgårdens IF. De nykorade svenska mästarna vann också planenligt men nog satt det hårt åt. Djurgårdens halvtidsledning med 1–0 var på intet sätt säker i den andra halvleken. ÅFF missade bland annat en straff, men till slut kunde DIF vinna med 2–0 inför 11 613 personer på Råsunda.
Jämfört med senaste seriematchen mot Brommapojkarna var Richard Ekunde och Fredrik Elgström tillbaka i backlinjen och nog behövdes det för i matchinledningen fick ÅFF slita hårt för att hålla ställningarna, men så värst många klara chanser skapade dock inte Djurgården. Tobias Hysén och Abgar Barsom sköt två bra skott men utanför.
Det dröjde till mitten av första halvlek innan Åtvid fick något att säga till om i anfallsväg. Ett par hörnor blev besvärliga för Djurgårdsförsvaret och i den 35:e minuten vann Kristian Bergström en boll och spelade fram till Sheriff Suma. Skottet från 18-åringen blev dock väl löst och Oskar Wahlström kunde rädda.
Typiskt nog när ÅFF började komma in i matchen, så gjorde Djurgården 1–0 i den 36:e minuten. Johan Arneng slog en hörna från vänster som Toni Kuivasto nådde högst på och kunde nicka in i bortre hörnet. Precis i slutet av halvleken var det sedan nära 2–0 då Jones Kusi Asare sköt ett skott som strök stolpens utsida.
Att Djurgården ledde med 1–0 i halvtid var klart rättvist och nog kändes det som att det skulle bli svårt för ÅFF att komma igen. Speciellt många chanser för ett kvitteringsmål skulle laget säkert inte få, men de som kom var riktigt fina möjligheter.
Kristian ”Pligg” Bergström och Pontus Karlsson bytte plats i slutet av första halvlek. Pligg intog sin vanliga position som spets på mittfältet och Pontus breddade till vänster. Det gav resultat och Bergström hittade en yta mellan Djurgårdens mittfält och backlinje.
ÅFF rivstartade den andra halvleken och Kristian Bergström frispelade Yannick Bapupa, som dock hade väl bråttom och förvaltade jätteläget illa genom att skjuta utanför. Kort senare fick Pontus Karlsson bra fart från sin vänsterkant och Matias Concha fann ingen annan väg än att riva ner honom i straffområdet. Straff naturligtvis och nog borde det ha varit målchansutvisning, men den vågade inte domaren Martin Hansson från Holmsjö ta framför Djurgårdsklacken.
Nåväl ÅFF fick ju straff, men den slog Imad Shhadeh över! Vid samma mål missade Imad öppet mål från en meter i bortamatchen mot AIK i somras. En Kristian Bergström i fin form hade nog varit att föredra som straffskytt mot Imad vars formkurva varit dalande under hösten.
Trots de två jättemissarna fortsatte Åtvid och hade ett klart övertag mot de svenska mästarna. Pligg tvingade Djurgårdsmålvakten till en bra räddning på ett långskott och på den efterföljande hörnan nickade Yannick Bapupa, men Wahlström stod åter i vägen. DIF stack sedan upp och Johan Arneng prickade stolpen.
Nästa jätteläge till ÅFF-kvittering var i den 79:e minuten då Yannick Bapupa spelade in till Sheriff Suma som hade helt öppet läge i straffområdet, men sköt utanför! Åtvid försökte att trycka fram allt mer folk, men då blev det öppet hemåt och i den 89:e minuten kunde DIF rulla upp Åtvidförsvaret och Tobias Hysén kunde sätta dit 2–0. Pontus Karlsson hade sedan ett rykande volleyskott strax utanför krysset, men något Åtvidmål blev det inte.
Sett till den andra halvleken var ÅFF det klart bättre laget, men som vanligt denna säsong så var målskyttet det stora problemet.
Djurgårdstränaren Kjell Jonevret var nöjd med matchinledningen. – Men i slutet av första halvlek går vi ner oss lite och i början av andra halvlek släpper vi till ett par lägen direkt som vi inte borde, men med lite tur och vår duktige målvakt Oskar Wahlström grejade vi det här sade Kjell.
– I slutet av första halvleken fick vi tag i spelet lite bättre och kände att vi verkligen hade möjligheten sade ÅFF-managern Magnus Pehrsson, som spelmässigt var jättenöjd med den andra halvleken, men naturligtvis inte över de sumpade målchanserna.
Trots förlusten visade verkligen ÅFF att de kan spela bra fotboll och att det finns framtidshopp. Förhoppningsvis fortsätter Kristian Bergström i klubben för han är fortfarande en mycket god fotbollsspelare, vilket han visade mot riktigt kvalificerat motstånd. Daniel Johansson, Richard Ekunde, Eddie Åhman och Martin Jönsson gjorde också mycket fina insatser, men hela ÅFF-laget gjorde ett förtjänstfullt arbete.
Att A-landslagsmannen Mattias Jonsson inte skapade en målchans på hela matchen är ytterligare ett bevis på att ÅFF ändå föll med flaggan i topp och vi var dryga tusen tillresta åtvidabergare som hyllade laget efter matchen. 

Torbjörn Nilsson

Almer Ljutika2006-01-05 09:00:00

Fler artiklar om Åtvidaberg

Benjamin Tannus om tiden i Åtvidaberg, genombrottet i Högaborgs BK och åren i juniorlandslaget