På safari med Hasse: Del I
Nyss framme i Sydafrika och här kommer första rapporten från Himmelrikets man på plats.
Hej!
Äntligen på plats i Thanda, Sydafrika. Rekordresa hit!
Började med att vi samlades på Stadion lördag 12.45. Gick runt o hälsade på alla. Emil, islänningen, var där förståss. Joseph hade tittat ner för att ta farväl av laget. Han känner mycket för Malmö och vi för honom - han kommer att vara saknad o han kommer nog sakna oss också. Lycka till Joseph!
Buffalo var där, Bo Malmquist, Affe, Anders Johansson såklart, Borg i senaste Pumaskorna, Åkeby, Richie o Greg, Folkesson hördes och så klart reseledaren Bo Nilsson i ny Terry Venablesfrisyr.
Alla spelare utom Sammy, Raoul, Ofere o Afonso var där. Afonso kom efter en stund - det blev inget med shejkens lag. De andra ansluter i Sydafrika.
Dr Ian Eilenberg var också med. Han tog initiativet i bussen på Öresundsbron. Han skulle bara se till så att alla fick var sitt paket med malariapiller. En om dagen under resan och sedan fortsatta en vecka till när vi kommit hem. Han tyckte även att det var lämpligt att införskaffa saltlakrits om vi nu skulle ha godis med oss. Saltet binder vatten och det är viktigt i värmen där nere.
Kastrup ja, gott om tid. Blev lite pölser o shopping. Bo Malmquist var smakråd till mig, Olle o Danne vid solglasögonaffären. Några danska fotboldstidningar och en flaska vatten, sen var man redo för gaten.
Flyget till Paris var utmärkt. Det blev dock inte lika muntert när vi skulle gå vidare till gaten mot Sydafrika. Vi möttes av ett meddelande att flyget var försenat och skulle avgå 23.00 istället för planerade 19.50.
Någon sa då att då missar vi nog flyget ifrån Johannesburg till Richards Bay på söndag förmiddag. Då säger Buffalo: Ring Dan! (Olofsson) han får hålla flyget imorgon.
Så här i efterhand vet vi att Dan och hans anställda lyckades att efter ett mödosamt jobb faktiskt hålla kvar flighten tills vi kommit fram. Annars hade vi fått flyga till Durban och sedan åka buss i 4-5 timmar extra. Skönt att vi slapp det.
Tillbaka till långflygningen Paris - Johannesburg. Vi kom iväg vid halvtolvtiden i en Airbus 340-200. Man sitter 2 - 4 - 2 där och man hade ju önskat fönsterplats långt fram. Vad jag fick var förvisso fönster men absolut längst bak. Jag och Bosse Nilsson parkerade oss där bak och vi hade Jari o Rawes framför oss. Hela truppen var i stort sett samlad där bak.
Vi blev ganska omgående serverade dricka o mat. Det blev någon sorts köttbitar med stekt potatis. Efter det var klart gjorde man sig i ordning för att sova. Hittills hade planet uppträtt enligt förväntan men det skulle bli annorlunda.
Under nästan hela natten var det turbulens och planet krängde upp och ner, till höger o vänster. Alltså inte i 10-15 minuter utan i flera timmar. Inte bara jag som har lite problem vid flygresor utan även de mer flygvana och oberörda kände lite obehag. Då blir man lack på piloten. Tycker han kan flyga där det är lugnare. Förmodligen kan han inte det och det är ju inte hans\deras fel. Bara en reaktion och man vill ju att skakandet ska sluta. Nåja, fram på morgontimmarna blev det riktigt behagligt att flyga igen och man fick ett par timmars sömn i alla fall.
Två man hade knappt känt av skakningarna. Visst, det var snackebror Skoog, samt Pode. De hade turats om med något datorspel och var så inne i det så de märkte inget, sa de.
Inne på Johannesburgs flygplats strax efter elva. Bosse Nilsson letade efter Ofere o Sammy direkt. Hittade inte dem. Han visste att Eddie skulle vara där någonstans men med Sammy var han mer tveksam. Raouls flyg var inställt så han kommer nog under måndagen. Precis innan vi skulle smita förbi säkerhetsvakterna för att komma med flyget till Richards Bay dök Eddie upp. Fortfarande ingen Sammy.
Olofsson hade lyckats hålla planet till oss och vi trängde in oss i propellerkärran o tog oss till Richards Bay på 1.5 tim.
Där regnade det och blåste rejält. Bagaget hade inte kommit med och jag hade tappat bort min mobiltelefon. Katastrof! Måste hitta mobilen men den är spårlöst försvunnen. Bagaget får vi under söndagkvällen.
Drygt en timmes bussresa till fantastiska Thanda. Välkomnas vid grinden in till Safariparken av Dan, hans fru Christine, dotter och pojkvän samt hela personalen. De sjunger och spelar trummor o riktigt lyser av glädje att se oss. Ett riktigt varmt mottagande. Vi går runt och hälsar, först på familjen Olofsson och sedan på personalen. Man hälsar inte med ett vanligt handslag här utan ett tredelat handslag. Man lär sig snabbt men jag måste ta reda på varför man gör så.
Vi hoppar in i safarijeepar. Nio man i varje jeep - totalt 4. Stränga direktiv: Sitt ner. Res dig inte när du ser ett djur. Håll inne armar och händer. Turen upp till the Main Lodge på Thanda tar ca 10 min. Vi ser någon antilop och något vildsvinsaktigt. Det har regnat rejält senaste dagarna och enligt Dan håller djuren sig under det gröna längre in i parken då.
Vi bjuds på välkomstfika och lite information. Strängeligen förbjudet att gå från sitt hus till huvudbyggnaden själv. Man måste ringa receptionen som skickar en vakt för att gå med oss. Djuren kan gå fritt mellan husen här.
Rumsfördelningen var uppgjord av Thanda personalen. Åtta man fick förmånen att sova en bit ifrån själva anläggningen. De ska sova i ett talt ute i parken. De har ingen elektricitet och djuren kan gå anda upp till dem. 4 vakter har de till sitt förfogande. Hörde att Danne A hade hittat ett stort rivhål vid sin plats i tältet. Kanske ett lejon som varit nyfiken?
Vi andra blev uppdelade på de små husen i anslutning till huvudbyggnaden. Har inte riktigt koll på vem som kom var men jag bor med Asper, Glass-Glenn och Bech. Ett kanonhus med stor king-size bädd, vardagsrum med öppen spis, toalett med badkar placerat framför skjutdörrar med utsikt över safariparken och så en egen liten jacuzzi ute på trädäcket. Tyvärr bara en säng, och den går ju automatiskt till de äldsta i huset så Bech o Glenn fick börja pumpa upp luftmadrasser!
Kvällen avslutas med en underbar trerättersmiddag uppe i huvudbyggnaden. Avocadotoast eller äpplesoppa m vispgrädde som förrätt, fisk eller steak till huvudrätt och pudding eller ngt med ost o maräng till efterrätt.
Måndagen börjar med väckning 06.45 och en kvart senare ska löpskorna vara på och vi ska ut i spåret. Frukost får vänta. Det är tidig träning beroende på att det förmodligen är för varmt att träna på dagen.
Det ryktas om att det bjuds på Safari under måndagen. Jag återkommer med rapport så snart jag hinner.
Hasse Mattisson
