Ingen bitterhet hos Alvbåge
Starten på utlandskarriären har varit strålande. Men John Alvbåge vill poängtera att flytten från IFK Göteborg inte var på grund av någon schism, eller att den skapat en sådan. I en lång intervju med Alltid Blåvitt talar han ut om tiden i Blåvitt, framgången i Viborg, landslagsplatsen och den felaktiga bilden i media.
- Jag vill återigen understryka att jag absolut inte är bitter på IFK Göteborg, säger John Alvbåge till Alltid Blåvitt.
Succélaget Viborg ligger trea i den danska SAS-ligan inför omstarten. Med endast storklubbarna FC Köpenhamn och Bröndby framför sig i tabellen har man en stor framtidstro för fotbollen i staden. Och längst bak står en före detta blåvit målvakt. John Alvbåge lämnade i somras bänken hos Blåvitt för en gjuten plats mellan stolparna i toppen av den danska ligan. Men att Alvbåge skulle vara bitter eller arg på IFK, det slår han bestämt ifrån sig.
– Jag är mycket ledsen att ett antal blåvita fans har fått en bild av mig att jag skulle vara en "grinig" och "tjurig" person, som enbart klagar hit och dit. Det tror jag att de som känner mig kan intyga att sådan är jag inte. Så jag vill återigen understryka att jag absolut inte är bitter på IFK Göteborg, säger Alvbåge till Alltid Blåvitt.
Fotbolldirekt.com hade en intervju med dig i söndags där det bland annat stod att du är bitter på IFK-ledningen. Nu har de ändrat i artikeln? Vad har hänt?
– Efter att jag hade läst hur artikeln blev så ringde jag upp Fotbolldirekt samt mailade dem, eftersom jag var mycket besviken över hur Daniel Bogefors på Fotbolldirekt hade vinklat artikeln. I mitt mail så skrev jag vad jag tyckte och de tog åt sig det eftersom de nu har ändrat i texten. Det har tyvärr blivit lite för många "tråkiga" artiklar om mig i massmedia angående min tid i Blåvitt, tycker jag.
John tycker att det är viktigt att reda ut detta och vill inte att Blåvittfansen ska få en felaktig bild av honom. Istället vill han försöka se sin tid i Blåvitt från den ljusa sidan.
– Man kan istället nu i efterhand se det så här; att jag har fått lära känna nya människor och jag har bland annat fått lära känna och lira med idoler som Håkan Mild, Stefan Landberg och ”Ölme”. Spelare som man hejade på i blåvittklacken som grabb.
Har Mats Persson lovat dig platsen som förstemålvakt i IFK?
– Nej, det har han inte, så fungerar det inte på elitnivå. Men Mats och jag känner varandra bra sedan våran tid i Västra Frölunda, så han vet vad jag går för som målvakt. Så när jag i januari 2005 skrev på för IFK så hoppades nog både han och jag på en lång, i alla fall längre än sex månader, och framgångsrik tid i Blåvitt.
Pratade du med Arne Erlandsen innan du skrev på för IFK?
– Nej, tyvärr så gjorde jag inte det. Allt gick mycket fort efter att jag i januari var i Blackburn Rovers på provträning. Örebro SK satt i ena luren och ville att jag skulle vara grym i Blackburn så att dom kunde tjäna många miljoner på mig, och IFK satt i andra luren och undrade när jag skulle skriva på. Jag ska vara helt ärlig och citera så som snacket gick, säger John och vi citerar:
- ÖSK säger; ”åker du inte till Blackburn så blir det inget med Blåvitt”. Blåvitt säger under tiden; "Nu måste du ge svar annars så hittar vi en annan målvakt.” Så det var lite dragkamp där ett tag, och i all hast talade jag aldrig med Arne vilket jag så klart skulle ha gjort.
Alvbåge under sitt första träningspass med IFK Göteborg.
John Alvbåge var länge en av Blåvitts mest "givna" värvningar, på så sätt att han var en talangfull men ändå etablerad målvakt. Och med hjärtat på det rätta stället.
- En av Sveriges mest lovande målvakter, dessutom redan oerhört rutinerad, det känns givetvis väldigt bra att ha gjort klart med John, sa dåvarande klubbdirektören Mats Persson till klubbens hemsida efter värvningen.
Men av det fyraårskontrakt de två signerade ihop utnyttjades alltså bara ett drygt halvår. Sedan lämnade John klubben för att flytta till Danmark. Detta efter att endast ha fått spela strömatcher för A-laget och inte en enda i allsvenskan. Bengt Andersson vägrade ge upp sin plats och var bättre än någonsin i det blåvita målet.
Hur gick det sedan till när du under sommaren 2005 bestämde dig för att lämna IFK?
– Efter samtal med Mats, med Arne, med Viborg, min agent och så klart min familj och sambo, så tyckte alla parter att en flytt till Viborg FF vore det bästa för mig.
Men hur kommer det sig att du såldes till Viborg? Hade inte en utlåning varit en bättre lösning?
– Ja, läser man några av föregående svar här så kan man förstå en del varför det blev som det blev. Men först när jag hörde talas om Viborgs intresse så var jag inte intresserad. Det var liksom inte likt mig att avsluta något jag knappt börjat. Men när jag hörde från IFK att de kunde tänka sig att sälja mig så fick jag upp ögonen. Jag trodde att jag inte var till salu. Jag trodde att klubben hade större tro på mig, än vad det visade sig att de hade. Så när jag fick höra att IFK kunde tänka sig att sälja mig, så var det ju inte så mycket att snacka om.
Vad tror du om chanserna att återvända till IFK i framtiden?
– Man vet aldrig vad som händer i framtiden. Men att stå i mål i Blåvitt har alltid varit en dröm, och drömmar är ju till för att förverkligas.
John poängterar också att han inte har något som helst agg mot IFK Göteborg eller personer inom föreningen. En bild som helt felaktigt har målats upp i media under hösten och vintern.
Hur ser du på IFK Göteborg som förening idag?
– Det är i mina ögon Sveriges största, anrikaste och mest framgångsrika klubb i svensk fotbolls historia.
Om vi går över till din nuvarande situation. Hur ser du på framtiden? Blir du kvar i Viborg ett bra tag nu eller finns det andra intressenter?
– Just nu så har jag 3,5 år kvar på mitt kontrakt och den senaste tiden så har det blivit en del flyttlass hit och dit. Så ett tag till blir det i Viborg FF. Men skulle något intressant dyka upp så är det klart man lyssnar.
Och när det gäller landslaget? Du är med i truppen till Mellanösternturnén?
– Det stämmer bra, det skall bli mycket roligt. Sen blir det extra roligt att spöa "Sella" i Mario-Cart igen...
John är uttagen tillsammans med Eddie Gustafsson som målvakter i landslagets trupp till de två matcherna i Mellanöstern. Andreas Isaksson är för tillfället skadad och det är osäkert när han kan vara tillbaka på fotbollsplanen.
Ser du dig som tredjevalet i landslaget nuförtiden?
– Jag vet inte riktigt, jag är bara stolt och glad att jag är med. Om jag är trea nu så är ju målet att avancera uppåt.
IFK: s målvakt Bengt Andersson nämns också bland många som en tänkbar ersättare till Isaksson, även om han inte är uttagen i landslagstrupperna nuförtiden.
Känns det lustigt att du går före "Bengan" i landslaget men inte kunde peta honom i IFK?
- Det är förbundskaptenerna som tar ut truppen och jag är glad att jag är med. Men jag måste säga att Bengan är en underbar gubbe och vi har haft ett gott samarbete. Så skulle någon tro att vi var bittra konkurrenter så har de fel.
Du har varit uttagen i några landslagstrupper nu, men har ännu inte noterats för din första landskamp. När kommer den tror du?
– Jag hoppas att den kommer nu i någon av dessa två matcher under Mellanösternturnén. Det vore kanonsköj, säger John.
Du har fått en bra start i Viborg annars?
– Ja det har gått helt ok. Vi startade serien i augusti helt fantastiskt med 8-9 matcher utan förlust.
Viborg ligger som sagt trea i den danska ligan. Man är tolv poäng efter serieledande Köpenhamn och åtta efter Bröndby. På 20 matcher hittills har man gjort 38 mål och släppt in 24.
Har du stått i alla 20 matcherna i SAS-ligan hittills?
– Ja, det har jag gjort. Samt alla cupmatcher också. Tyvärr har vi nu åkt ut ur cupen dock.
Ni ligger trea inför omstarten. En förklaring till succén?
– Viborg har alltid varit en stabil Superligaklubb som alltid legat i mitten, aldrig i botten och nästan aldrig i toppen. Vad jag hört innan så har truppen varit lite tunn genom åren. Men efter sommaren då klubben sålde några spelare och fick in några miljoner så satsades det på nya spelare. Så nu har konkurrensen hårdnat och truppen breddats, vilket har gjort laget bättre. Så nu hoppas hela klubben att vi hänger med in i det sista i toppen och kniper minst den tredjeplatsen vi ligger på nu. Vilket kommer att innebära Royal League och UEFA Cup-kval. Det skulle också vara den bästa placeringen någonsin i Viborgs 110-åriga historia.
Serien börjar inte igen förrän 12 mars? Vad händer fram till dess?
– För oss i Viborg FF så är det mycket träning och matchning som gäller. Vi skall bland annat till samma turnering som Blåvitt, den i Fredrikstad i Norge. Men då är jag med landslaget så där är inte jag med. Sen ska vi på träningsläger i februari innan seriestarten. Troligtvis blir det till samma ställe som laget åkte förra året, i Florida.
– Vilket man ju inte säger nej till, avslutar John som också vill passa på att hälsa så gott till alla Blåvittfans där hemma.
Tiden i Blåvitt är all för Alvbåge för den här gången. Kanske återkommer han i framtiden till sitt kära IFK, men just nu är det Danmark som gäller. Och landslaget.
Fakta, John Alvbåge:
Född: 1982-08-10
Längd: 187 cm
Vikt: 87 kg
Smeknamn: Alven
Position: Målvakt
Moderklubb: Torslanda IK
Övriga klubbar: Västra Frölunda IF, Örebro SK, IFK Göteborg, Viborg FF
Allsvenska matcher: 63
Landskamper: 11 U21, 9J, 13P