Måndag sovmorgon...
...och jag slås av likheterna mellan den nya Svennis Gate och Vanilla Sky.
Gårdagen började med att jag läste om den senaste stormen kring Svennis, och den slutade framför Vanilla Sky på TV. I en reklampaus insåg jag hur passande det var.
Vanilla sky är en film som balanserar mellan dröm och verklighet, där tittaren aldrig riktigt kan vara säker på om det som utspelar sig, verkligen sker, eller om det bara är något som huvudpersonen (Tom Cruise) drömmer.
Filmens nyckelreplik kommer när Tom Cruise träffar en representant för Life Extensions, ett företag som fryser ned människor och försätter dem i drömtillstånd fram tills det är dags att återuppliva dem. Representanten inleder sitt föredrag med meningen ”Livet går ut på att drömma”.
Inget svårt för oss fotbollssupportrar att förstå.
Just nu drömmer vi om SM-guld, nyförvärv, utklassningssegrar, framgångar i Europa, ja fyll i själv din vanligaste dagdröm. Stannar man upp och betraktar sina drömmar en stund inser man att det med största säkerhet är just drömmar. Men det gör dem inte mindre behagliga.
Sen finns det folk som inte nöjer sig att drömma. De ser till att deras drömmar går i uppfyllelse. Ingvar Kamprad är en sådan människa. Från noll till evigheten på 50 år. Patrik Andersson är en annan. VM-bronsmedaljör, CL-vinnare, Bundesligasegrare, kapten i landslaget, två gånger vinnare av Guldbollen. Och slutligen SM-guld.
Sven-Göran Eriksson är en ytterligare sådan person.
När några stormrika araber bjuder honom till Dubai och står för resan, lyxhotell och påkostade middagar är det inte i sig något orimligt. Svennis är trots allt en av världens mest meriterade fotbollstränare. Att några miljardärer vänder sig till honom när man vill satsa på fotboll är snarare ganska naturligt. Det har hänt förr. Att Svennis har drömmar om framtiden är också självklart. Där han skiljer sig från den vanliga dagdrömmaren är att han dessutom lyckas få dem att gå i uppfyllelse då och då.
När folk idag kallar Svennis för naiv och att han borde ha lärt sig vid det här laget känns det ganska naivt i sig. Ge det åtminstone en minuts eftertanke och säg sen vilket som låter troligast:
A) Att en miljardär ser Svennis som en viktig pusselbit i en
fotbollssatsning?
B) Att en tidning klär ut några journalister till oljemiljardärer och
spenderar jag-vet-inte-hur-många-tiotusentals dollar på en ren bluff?
Säg sen att du inte hade blivit lika lurad om du varit i Svennis kläder. Och säg att du inte hade tagit chansen att förverkliga dina drömmar om du fått möjligheten.
Drömmar har förmågan att både hjälpa och stjälpa oss. Människan har uträttat storverk i jakten på att uppfylla sina drömmar. Just nu drömmer ett gäng om att resa till Mars. Andra drömmer om att få vara med vid köpet en fotbollsklubb och sen vara en viktig ingrediens när det skapas ett nytt superlag.
Att det finns folk som utnyttjar andra människors drömmar för att lura dem, har jag däremot ingen som helst förståelse för. Det är inte utan att man drömmer om att sådana människor får en biljett till den första marsresan. I efterbrännkammaren.
