Bech om Åkeby, helvetet och lite mer
Malmös danske dynamit, Jesper Bech, drar på turné med ligalandsholdet. Men tro inte att det bara blir sol och fotboll. Med sig har han nämligen fått pulsklockan och ett personligt övningsschema utformat av Dahan, Greger och Åkeby.
Igår satte sig Jesper Bech på flyget till Fjärran Östern för en turné med det danska ligalandsholdet. Det vill säga det lag som enkom består av spelare från den danska högstaligan. Jo, jag vet, Malmö FF spelar inte – hur många gånger AIK-klacken på Norra stå än hävdar det – i danska ligan. Och Bech är mycket riktigt bara det femte utlandsproffset i ligalandsholdet sedan starten 1983. Idag tränar således Bech nere i solen i Singapore. Men i fredags kväll var han fortfarande i sin lägenhet i Köpenhamn; då fick jag en kort pratstund med honom.
Grattis till uttagningen i ligalandsholdet!
– Tack.
Fast tråkigt att behöva lämna Sverige och Danmark i det här vädret?
– Du, det kan man inte säga!
Är du förvånad? Du hade en rätt så trög höst i Malmö FF…
– Lite förvånad är jag nog. Men jag tror att Morten Olsen baserar uttagningen på vad han såg när jag spelade i FCK. Framförallt 2004 när vi vann ligan och jag var ordinarie.
Helt riktigt. Om Bech, som alltså tar vakansen som uppstår efter att Bröndbys Thomas Rasmussen inte velat följa med på turnén, så sägs det, av Morten Olsen själv, att han ”beviste sit værd for FC København, ikke mindst da klubben vandt mesterskabet forrige år. Og han har siden bevist, at han også kan begå sig på et tophold i den svenske liga".
Man behöver inte läsa speciellt mycket mellan raderna på DBU:s egen hemsida för att förstå att Morten Olsen är gramse på Bröndby och Thomas Rasmussen. Olsen säger: ”Så med det seneste afbud til truppen har vi altså valgt at satse på en talentfuld spiller fra en udenlandsk klub, der stiller sig positivt overfor at få en af dens spillere med på det danske ligalandshold". Det ska också tilläggas att något generellt avtal inte existerar mellan DBU och de svenska lagen. Ett speciellt kontrakt har upprättats mellan de två.
Är du glad över att Malmö FF ger dig chansen att åka iväg?
– Ja, självklart. Jag kom ju med på ett återbud, så det blev lite hastigt. Men Sören var väldigt positiv.
Bifogas ska också att det inte är en semesterresa. Morten Olsen har planerat in nio träningspass och tre matcher under de tretton dagar man är borta. Dessutom tar spelarna med sig individuella träningsprogram från sina klubbar. Bech har pulsklocka och ett personligt övningsschema med sig, utformat av Dahan/Andrijevski/Åkeby.
Jesper Bech hade en svår höst i Malmö FF. Jag minns hans första träning, när han lurade självaste Patrik Andersson på ett sätt jag knappt tror att jag sett varken förr eller senare. Då trodde man på storverk. Även hans första allsvenska match, 0-0 bataljen borta mot HBK som förrycktes av Chankos idiotiska utvisning, lovade mer. Men sen sjönk han, mer eller mindre som en sten. Det kändes som att det framförallt var självförtroendet som fallerade. Han vågade inte; han såg rädd och oförmögen ut. Kanske kom han till laget i fel läge. Vi blev av med flera av våra bästa spelare – Yngvesson, Chanko, Rosenberg, Skoog, Andersson – samtidigt som spelet inte stämde och turbulensen nådde stormstyrkenivå. Svårt att prestera då. I år är det annorlunda. Nu får vi en full försäsongsträning, nu är vi fyllda av tillförsikt, nu blåser det nya vindar. Samtidigt sätter det en annan press på Bech: om han inte levererar i år så spelar han inte i MFF 2007.
Vad innebär den här landslagsuttagningen för framtiden? Det måste kännas positivt?
– Absolut. Men jag tar det faktiskt inte så allvarligt. Jag ser det framförallt som en chans att få komma till ett varmare klimat och få spela lite roliga fotbollsmatcher. Och att få träffa mina gamla FCK-kamrater. Det blir nog en god tur.
Och så får du ju en ny lagkamrat med dig på resan!
– Jaha, det vet jag ingenting om.
Det är lugnt, Jesper, det är officiellt: MFF:s hemsida har skrivit om det…
– OK. Ja, då kan jag ju också snacka om det, hahaha. Ulrich känner jag väl från Superligan. Han är en mycket bra högerback. Det ska bli kul att se vad han kan uträtta i Malmö. Jag får sätta in honom i hur klubben fungerar under resan.
Jesper Bech hann alltså knappt komma hem ifrån en långresa förrän han skulle iväg på nästa. Det är ett hårt liv att vara fotbollsspelare: ena dagen är man på safaritur i Sydafrika, nästa ska man på shoppingrunda i Singapore.
Nu får du berätta om resan till Sydafrika! Vad tyckte du?
– Det var en kanonupplevelse! Jag kan knappt förstå att jag har fått vara med om det. Miljön, djuren, maten. Ja, allt var perfekt. Och vi är redan i ganska god form, det kan jag lova dig, hahaha! Det var riktigt hård träning! Och även lagmässigt var det mycket positivt. Det känns som att vi står enade på ett helt annat sätt än ifjol.
Det låter som att stämningen i truppen är god?
– Mycket. Den är mycket god.
Gudarna (och Himmelriketläsarna, såklart) ska veta att jag gillade Tom Prahl. Mycket. Delvis beroende på hans resultat; han är Malmö FF:s blott sjätte guldtränare. Det är som sådan han kommer att bli ihågkommen. Men delvis gillade jag honom också för hans karga sätt; hans sköna no-nonsense attityd. Och så för att jag kom honom ganska nära. Men nu är hans era över. Sören Åkeby heter vår nye tränare. Det ska bli oerhört intressant att följa honom. Jag kommer att stå bakom honom, även om resultaten uteblir. Vi har valt honom; då får vi också våga lita på honom. Prahl fick tre år på sig att skaffa guld; något liknande tycker jag nog att Åkeby kan få.
Vad har du att säga om Åkeby då?
– Jag har fått ett mycket positivt intryck. Han är en riktigt rar person i det vanliga livet; går att snacka med och är sympatisk. Sen så kan han skifta och bli 100% seriös och professionell när vi tränar. Det känns som att vi alla har slutit upp bakom honom. Ja, jag kan nog säga att vi är många som redan nu är beredda att följa honom rätt så långt in helvetet för att nå resultat.
Förresten; kallas du fortfarande för ”Kudden”?
– När tillfälle ges så kallar Skoog mig fortfarande för ”Kudden”, ja. Men det bjuder jag på, hahaha.
Fjolårets debacle var naturligtvis till största delen beroende av Malmö FF:s egna misstag. Alla var delaktiga i detta: spelarna, ledningen, tränarna och även vi supporters. Förhoppningsvis har vi lärt oss något av detta. Jag vill tro det. Men man kan inte komma ifrån en gnagande känsla av att vi faktiskt hade en rejäl portion otur under 2005 också. Allt som kunde gå snett gick snett. Skoogs och Patrik Anderssons olyckliga skador. Sjukdomshärden inför hemmamötet mot FC Thun. Den totala utspelningen av Djurgården hemma som med sådan osmak förbyttes till 1-3. Martin Hanssons oförmåga att se den solklaraste straffen under detta millennium mot Örgryte borta. Samt hela bortamatchen mot IFK Göteborg där först en blind assisterande domare och därefter insidan av en stolpe förvägrade oss poäng. Och det var Jesper Bech som på något märkligt vis symboliserade hela denna misslyckade och otursförföljda säsong: när han i matchens absolut sista sekund skjuter ett fint skruvat skott som tar i innerstolpen, studsar ut bakom Bengt Andersson men väljer att inte gå in i målet.
Jag retar mig fortfarande på ditt skott i sista minuten borta mot IFK Göteborg! Vilken otur!
– Det tänker jag inte mer på. Jag analyserade det direkt efter matchen och kom fram till att jag gjorde rätt: jag sköt direkt och jag sköt bra. Det var, precis som du säger, bara otur att den inte gick in. Men visst har du rätt: det var symptomatiskt för hela säsongen. Vi fick aldrig något gratis. Vi hade inget flyt. Men nu ser jag bara framåt: det kommer att gå mycket bättre i år!
