Trender, tendenser & sånt - Himmelriket mitt i veckan
Himmelrikets styvbarding & pyttluns No. 1, Micke Möller, skannar av sorlet i MFF-land.
Det är tur att det snart är dags för lite fotboll igen. Så vi får något vettigt att snacka om. Jag menar, det senaste veckornas diskussioner på Himmelrikets forum har präglats av en sällan skådad stingslighet, och standarden på inläggen har ibland varit sådana att Lunarstorm framstår som en skönlitterär upplevelse vid en jämförelse. Inte undra på att man gäspat käken ur led stup i kvarten.
Forumet ockuperas med jämna mellanrum av diverse schamaner och spågubbar. Ja, på något annat sätt kan man inte tolka det faktum att det är så många som just nu känner att något stort är på gång i år. De har sett tecken, märkt av schyssta vibbar. Någon har sett .jpg)
något på träningen, någon har spått i en älgmage, klappat en magisk sten, granskat kaffesumpens mönster, tittat i tarotkorten…
I vilket fall – det är många som känner att något stort är på gång: Afonso kommer att trolla med bollen, Skoog kommer att lyfta både sig själv och resten av laget, Bech kommer att få sitt genombrott, Pode kommer att vara ännu bättre än i fjol, Litmanen kommer att dominera liksom Ulrich Vinzents, Göken kommer att regera i luftrummet, Järdler och Emil kommer att härska på vänsterkanten, Dubbel-Anders kommer att slå passningar som på lina, Ofere kommer att blomma ut, Barlay kommer att blomma ut, liksom Sliper, Joakim Persson och alla andra eviga talanger.
Och det är ju precis sånt folk vill höra. Och det är precis sånt folk vill tro på. Eller åtminstone bör tro på.
Annars är man bara en tråkig och bråkig pessimist. Och då får man inte var med i puss- och kramklubben.
Pågarna tränar fortsatt utan boll. Det är armfemma, roddmaskin, häckar, plintar, pulsklocka… Det är gröt och pasta på Kulan, det är Arbeit, Rotation, Noch ein mal med Sir Alf. Det är vikter, hantlar, vibratorplatta, badminton och fan vet allt… Det är allt utom fotboll. Och pågarna verkar lika nöjda och glada för det.
Eller är det i själva verket så att de är nöjda och glada på grund av det.
Att de slipper spela fotboll, menar jag.
Och Litmanen är tillbaka efter sin succé i International National Friendlies. Och nu blir det ett år till i det himmelsblå stället, och dessutom med nummer tio på ryggen. Det är en etta följd av en nolla – så här: 10.
Så håll utkik på Stadion. Ser ni någon med 10 på ryggen så är det Litmanen!
Tro’t eller ej.
Avslutningsvis säger jag som vår spanske vän "quini": Aupa Malmo! Blahimmel Yksel!
