Forza försäsong: Hallå Snuffe!
Oändligt långsamt närmar den sig, dagen då allt ska förlösas. Dagen då vi kommer förpassa matchen mot FC Thun till historieböckerna och fjolårets femteplats blir en kuriosanotering för de mest envetna kalenderbitarna. 2005 var måhända en mellansäsong men vad är det mot HIF som hade en mellansäsong från 1968 till 1992? På lördag spelar di blåe fotboll igen. Jesus Krister Kristensson vad vi har längtat.
Himmelriket ringde upp Sören Åkeby för att upplysa honom om stundens allvar.
Prahls första match var en internmatch mellan tjugotvå MFF-spelare, då var vi närmare tusen personer som dök upp.
- Å fy fan.
Välkommen till Malmö.
Sen bollträningen började har vi haft två rapporter per träningstillfälle och ytterligare ett par artiklar per dag. Har du koll på hur pass haussad lördagens tillställning är?
- Nja, jag har ju Svenska Fans som startsida på datorn, men jag läser ju inte allt.
Det är vi tacksamma för, det känns som att du har viktigare saker för dig på dagarna än att häcka över Internet. Men när vi ändå är inne på ämnet. När började du följa MFF?
- Jag har ju varit två år i Danmark, men jag följde Allsvenskans så gott jag kunde. På slutet när det var klart att jag skulle ta över såg jag några matcher på dansk TV.
Så det är rätt osynade kort?
- Det vet jag inte. Jag har ju mött många av spelarna med Djurgården. Sen hade jag en hel del av dem i pojklandslaget. Olof och Daniel känner jag t.ex. sedan länge.
Här avbryts vi av Åkebys fru som berättar att även hans mentala närvaro krävs när de är på banken. Sörens väsande: ”Men jag måste ju prata färdigt” överöstas lätt av vad som verkar vara en s.k. mycket talande min. Samtalet återupptas något senare:
Har det löst sig med boendet?
- Jadå, vi bor nära Drottningtorget, så det känns bra.
Längtar inte hem till Stockholm?
- Nej för fan. Här har vi 10-15 minuter till allt. I Stockholm bodde vi i Nacka och hade en timme vart vi än skulle. Nä, det känns bra.
Apropå Stockholm. Vad är det egentligen med Stockholmare och smeknamn?
- Ha, ha, ha, du tänker på mitt?
Ja, bland annat. Själv har jag aldrig kallats för annat än Per, förrän jag kom till Stockholm. Helt plötsligt haglade smeknamnen mest hela tiden.
- Vaddå, blev det Perra eller?
Värre, Perka.
- Ha, ha, ha. Det kanske är typiskt Stockholmskt?
Men var kommer det ifrån? Som Malmö-supporter känns det inte helt hundra att ha en tränare som kallas för Snuffe?
- Det kommer från min far när jag var liten. Jag och farsan satt på vårdcentralen och där fanns det en bok som hette ”Snuffe – Sjukhusgrisen”. Och jag vill läsa den boken varje gång jag var där. Så blev det Snuffe.
He, he. Men en så söt historia känns det faktiskt helt ok med Snuffe. Hur ser du på lördagens match?
- Jätteskoj. Men vi ska inte ha för höga förväntningar. Vi är ännu tidigt på säsongen, och vi möter ett dansk ligalag som ligger åtminstone en månad före oss i förberedelserna. Så tålamod får bli nyckelordet. (Klingar rätt bekant från en tidigare magister, eller hur?)
Men det ska bli skoj. Inte minst för alla fansen som får en chans att se laget.
Hur matchar du laget?
- Vi har två matcher till helgen, så alla får spela. Men de som startar ska spela hela matchen. Det är viktigt att alla ska ha den tryggheten. Det ska inte göra något om man går dåligt i 30-35 minuter. Man ska veta att man har hela matchen på sig. Sen byter vi så att de som inte spelar på lördagen får sina 90 minuter på söndag. Skada kan tillåta byte, annars inte.
Hur känns laget i träning så här långt?
- Tycker vi tränat fantastiskt bra. Hög intensitet. Sen har vi inte haft några skador, vilket i och för sig också är tanken med vårt träningsupplägg. Det har varit bra fart. Sen möter man danska lag vid den här tiden får man räkna med att inte ha samma tempo som dem.
Det har helt klart varit ett annorlunda träningsupplägg. Först massa veckor utan boll, sen bara anfallsspel.
- Ha, ha. Jag brukar ju säga att bästa försvar är anfall. Så länge du har bollen i anfallet kan inte motståndarna göra något. Sen har vi faktiskt tränat försvar också. Det handlar om att få spelarna trygga i sina positioner. Att träna i matchlika situationer så att de får den trygghet de behöver.
Då kommer man osökt in på Litmanen som verkar vara något av en ensamvarg. Nu senaste veckan har han inte tränat med laget pga. något skavsår.
- Vi har pratat och är helt överens. Min inställning är klar och han ska träna med truppen. Men det har blivit en del olyckliga omständigheter. Först var han iväg med det finska landslaget, sen när han kom tillbaka var det ett hålfotsinlägg som skavde och gav honom ett köttsår. Men han tränar bra. Ge honom en vecka så tränar han med laget igen.
Men vad har du för förväntningar på en sådan spelare?
- Han har en lite skör kropp, men den kommer sig av att han aldrig vilat de senaste åren. Han har spelat i olika ligor och säsongerna har gått i ett.
Är han den bäste fotbollsspelaren du tränat?
- Jag har tränat många bra fotbollsspelare, men han är den mest meriterade i varje fall. De lagen han spelat med kan bara de flesta andra drömma om. När vi såg honom på plan nere i Thanda visade han vilken fantastisk spelare han är. Den blicken för spelet, det förklarade varför han spelat i de lagen.
Hur känns det att gå träna en sån kille då, det kan ju inte gärna var så att du ska lära honom hur man spelar fotboll?
- Nej, man måste naturligtvis ta vara på det han är duktig på. Men han får ju anpassa sig till vårt spel, fast det är ju ett spel han är van vid, så det blir inte så svårt.
2003 kunde vi MFF-supportrar glädja oss över ett nyförvärv från toppkonkurrenten Djurgården. Lolo Chanko. Hur irriterad blev du över att tappa honom?
- Jadu, jag tror att jag och Lolo snackade åtminstone tio gånger i veckan när han var på väg till MFF. Han ville veta hur jag såg på det. Men som jag förstod det ville han bort från Stockholm, framförallt ifrån det området där han bodde i. Och då passade det bra att kunna flytta till en annan storklubb. Men vi hade en bra relation hela tiden. Där finns inga hard feelings.
Redan under en av hans första träningar fick vi något att skratta åt. Under en övning gick Prahl nästan i falsett när han ondgjorde sig över Lolos agerande: ”För helvete Lolo vet du inte ens vad press – understöd är?”
- Ha, ha, ha. Ja den får jag bjuda på. Jag tar hellre guld, så får andra ägna sig åt press-understöd.
Ja, vad svarar man på det? Mer än gottar sig och tänker ett försiktigt ”yes”. Det står utom allt tvivel att vi har en ny sheriff i staden. Där den gamle var en iskallt kisande Clint Eastwood, har vi fått en skojfrisk Lucky Luke som drar snabbare än sin egen skugga. Vem som är bäst återstår att se. Men intervjumatchen har Snuffe vunnit i utklassningsstil. Det betyder ingenting ifall vi inte presterar på planen, men jag ser redan fram emot nästa samtal. Det är i varje fall för mig en ny erfarenhet.
Lycka till Ågeby, som mitt rättstavningsprogram vill ha det till. Ska vi kalla det skånsk poetisk rättvisa?
