Tillbaka på Heleneholm. Träningsrapport
Nils Byrfors tar oss åter med på träning. Denna gången har han och laget styrt stegen till Heleneholms konstgräsplan. Rapporten rymmer en hel del skavanker, men också ypperliga inlägg från Emil och en Daniel som ser rött.
Bollträning på Heleneholms konstgräs intill Malmös kanske vackraste fabriksbyggnad – den som tagen ur ett professor Baltazars avsnitt.
En hel del slickar fortfarande såren efter helgens bataljer. Hasse med ömmande ljumskar, Jocke N ont i magen, Pode har höft- och ljumskproblem och Jaris skavsår verkar inte vilja läka. Järdler och Rasmus Bengtsson tränar på egen hand. Mest löpning men även en del lättare bollövningar. JNG och Wihlborg är också frånvarande. Vet inte varför.
Träningen inleds med en rad ”snabba fötter”-övningar. Alf och AJ håller i taktpinnen. Spelarna får ta sig igenom en hinderbana. Trummvirvelsteg över små häckar, zickzack mellan noddar och så ryck i riktning som AJ pekar åt. Har tidigare uttryckt viss skepticism över de assisterande men de verkar växa in i det mer och mer.
Asper och Sandqvist övar bollkontroll med fötter på egen hand. Sandqvists överlägsenhet är slående. Fina svepande krossbollar och precisa bollmottagningar. 1-0 till Sandqvist på den fronten. Kanske han startar på lördag?
Efter lite dricka och stretching får hälften av spelarna grå västar. Kan inte urskilja något direkt mönster i uppdelningen. En stor rektangel bildas och man kör spel utan mål. Fem mot fem. Övriga agerar vägg. Tanken är att öva snack och få igång ett snabbt passningsspel med få tillslag. Sören manar på som vanligt. Spelet börjar lite trevande och Sören skriker:
För jävla dålig början killar!
Man märker att spelarna reagerar och försöker få igång varandra. Tio passningar inom laget räknas som mål. Det är viktigt att samtliga är i rörelse. Även väggarna. Sören blir vansinnig om någon står still, men han är inte sen att berömma då något ser bra ut.
Såja, få igång pratet, gott! Ah, strålande!
Fraser som ekar över området.
Ulrichs passningsspel är klanderfritt. Han hittar alltid vägen ur en trängd situation. Daniel A, Anders A och Olof spelar tillsammans och visar prov på fint samspel.
Så händer något som får Daniels tävlingsinstinkter att koka över. Förstår i efterhand att det rör sig om ett felaktigt beslut av Sören, kanske att bollen inte är ute eller någon liknande petitess. Daniel skjuter iväg som en uppretad tjur efter bollen. Glidtacklar vårdslöst. Det hela slutar med att Rawez blir liggande efter en ful kapning. Sören samlar samtliga spelare. Jag hör inte allt men man märker att han är uppriktigt förbannad. Det finns en tyngd i hans tonfall. Såhär mycket hör jag.
Vi är ett lag killar. Hårt spel accepterar jag, fult spel är inte acceptabelt. Är vi överens?
Daniel nickar skamset och mumlar något.
Jag vill definitivt inte höja Sören till skyarna men när det gäller auktoritet och förmåga att skapa sammanhållning tror jag att han är en av allsvenskans bästa. En svensk Mourinho. De egenskaperna kan vara värdefulla och vägvinnande om man har ett högkvalitativt spelarmaterial.
Åter drickpaus och så dags för positionsspel. Det blir en slags luftfotboll över hela planen där samtliga elva ska spela som om det fanns ett motståndarlag. Bra fart på bollen och under fötterna med andra ord. Åkeby ropar åt backlinjen.
Ni måste få flow i passningarna.
Kan kanske vara intressant att höra vilka elva som börjar:
Sandqvist; Ulrich, Olof, Kouakou, Glenn; Daniel, Anders; Bech; Yksel, Afonso och Emil.
Skönt att se Afonso centralt. Att han kommer bort på kanten börjar bli en utsliten kommentar. Sören instruerar Bech. Nummer tio-rollen är uppenbarligen av avgörande betydelse i ett 4-3-3. Tian måste vara komplett. Bra på att ta emot boll, ögon i nacken och känsla för den avgörande passningen, lite som Skoog. Men också rörlig, löpstark och benägen att gå på mål, som Bech. Sen skadar det inte att ha ett distansskott likt Afonsos.
En hybrid av dessa tre är idealet. Jag vill se samtliga innan premiären i april.
Emil slår fina inlägg från vänsterkanten. Här har vi årets värvning.
Andra uppställningen ser ut som följer:
Asper; Ulrich Jon Tobbe N Glenn; Sammy Sliper; Rawez; Ofere Skoog Behrang.
Rawez utmärker sig. Tar rätt beslut. Behrang blandar och ger. Fantastiskt pressade inlägg som dyker ner på huvudet varvas med enkla bortslagna passningar.
Målen flyttas fram och man avlutar med två tiominutersmatcher på smal plan. Åtta mot åtta.
Svart lag: Tobbe N Jon Ulrich; DA AA Emil; Yksel Afonso (Bech)
Grått lag: Kouakou Olof Glenn; Sliper Behrang Sammy; Ofere Skoog (Rawez)
Ingen övertygande skärpa i detta moment. Fina prestationer blandas med mindre bra. Ofere är omständlig, har svårt att släppa bollen. Han vill för mycket. Rawez klackar fram honom snyggt och går på djupet men får inte tillbaka bollen och slår ut med armarna.
Anders visar vilja, bryter sig fri på kanten slår bollen på främre men ingen rusar mot mål och han skriker ut sin frustration. Emil gör de båda matchernas enda mål. En riktig stänkare upp i nättaket.
Träningen avslutas med löpning men jag fryser för mycket om händer och fötter för att stanna. Det går inte att föra anteckningar i tumvantar.
Känner mig lite ängslig idag. 4-3-3 kräver oerhört mycket av de offensiva centrala spelarna. Jag undrar om vi har rätt material. Bech har ju gjort bra ifrån sig centralt i det danska landsslaget. Det ska bli intressant att se honom i positionen i helgen, men han hamnar i tidsnöd på träningarna. Yksel stretade på bra som offensiv inner i lördags men försvann ändå.
En rörlig och löpvillig Skoog hade nog varit perfekt, men kan han komma tillbaka? Och är han tillräckligt rörlig och löpstark? Och sen har vi vår brasilianska stjärna? Många frågetecken.
Förresten, José Morais, fanns bland åskådarna idag. Han pluggar visst i Malmö. Sven var framme och pratade. Det kommer säkert lite info om vad det samtalet handlade om på forumet eller bloggen senare.
Vi ses i Odense.
