GIF Sundsvall - Några dagar efter
Intryck från matchen mot GIF Sundsvall, samt lite annat onödigt dravel.
Hej vad det går undan i tabelltoppen. Djurgården tog tre nya friska pinnar i och med segern mot GIF Sundsvall. 2-0 skrevs segersiffrorna till i en match som man i övrigt kan glömma ganska snabbt. GIF Sundsvall spelade smart och Djurgården hade stora problem att komma till bra avslut.
I skadade Samuel Wowoahs frånvaro fick Daniel Sjölund chansen från start. Något som jag, och många andra, sett fram emot. Till nästa match ser jag fram emot att se Samuel Wowoah igen. Tyvärr så lyckades inte Daniel Sjölund speciellt bra på sin vänsterkant. Jag är dock övertygad om att han inom ett par omgångar på allvar kommer att vara med och slåss om en ordinarie tröja. Kantspelet överlag var mindre bra mot GIF Sundsvall. Inte heller Babis Stefanidis hade någon av sina bättre dagar. Stackars Johan Elmander fick kämpa väldigt ensam på topp, och han gjorde det bra. De enorma ytor han skapar med sina löpningar kan Djurgården utnyttja ännu bättre. Han krigar även bra i luften och de är många försvarare som bränner extremt mycket energi i närkamperna med Johan Elmander .... och då kommer Andreas Johansson med fart. Vem orkar med honom? Svaret är att väldigt få orkar. Adde fick följdaktligen göra matchens första mål.
Fem mål på sju spelade matcher är Andreas facit hittills. Siffror som är lite missvisande. De senaste matcherna har dock Andreas Johansson hittat rätt i sin position. Något som kommer att betyda mycket när Djurgården får möta lite starkare lag. Addes iskalla avslut senast tyder på att det finns gott om självförtroende.
Senast hyllade jag Johan Arneng. Det kan jag göra i dag också. Han blir bara bättre och bättre. I dag tar vi även och hyllar Mikael Dorsin. Det är stängt på Djurgårdens vänsterkant. Tacka Micke för det!
En stor kvällstidning gör just nu reklam för sin sportbilaga. De driver med TV-journalistiken och hävdar att de kan så mycket bättre. ”För dig som vill veta mer” kallar de kampanjen. Extra kul var det därför att läsa tidningens analys av matchen mot GIF Sundsvall. Kim Källström hyllades mer än någonsin, och det säger inte lite, efter matchen. På läktaren var alla överens om att Kim gjorde en helt ok match. Varken mer eller mindre. Att han sen bjöd på ett drömmål är en annan sak. Innan den fina framspelningen till Andreas Johanssons mål var han faktiskt ganska annonym. Sommarvikarien på tidningen som ger dig mer såg dock något annat.
Snart är det äntligen derby. Redan nu kittlar det lite i magen. Det känns faktiskt extra laddat den här gången. Sören Åkeby har tidigare sågat AIK i media. Nu kliver Richard Money fram och menar att DIF inte alls är speciellt bra. Nu har tränarna två veckor på sig att kasta skit på varandra. Härligt!
Först väntar dock Helsingborg. En rolig bortaresa som ni inte bör missa. För några år sedan åkte man dit och hoppades på att Djurgården ”bara” skulle släppa in tre eller fyra mål. Det var tider det. Annat är det nu.
Om två veckor är det som tidigare skrivits derby. AIK möter Djurgården. Tyvärr så har det gott inflation i ordet derby. Att folk säger Skåneberby kan jag köpa, men när en match mellan Örgryte och Örebro kallas för Ö-derby blir det lite för mycket. Halmstad mot Helsingborg var en match som skulle ha derbykarraktär. Nu ser jag med spänning fram emot det riktigt tunga derbyt i Superettan. Åtvidaberg mot IFK Norrköping i alla ära, men Östkustderbyt mellan Boden och Kalmar FF blir en riktigt höjdare. Att sedan Boden ligger några mil från kusten spelar ingen roll. I derbysammanhang är allt tillåtet.
Tacka vet jag ett riktigt Stockholmsdööörby. Djurgården mot AIK.
Vi ses i Helsingborg.