Golonka analyserar: Sveriges förmåga eller San Marinos oförmåga?
Inför fåtalig publik så spelade Sverige ut San Marino i något som måste ha varit en av Sveriges mest överlägsna matcher någonsin både resultatmässigt samt spelmässigt om man ser tll innehavet av boll.
Det har nu gått ca ett dygn efter det att Sverige formligen mosade San Marino o EM-kvalet. Ett SM som måste vara ett av det sämsta motståndet Sverige någonsin mött i ett kval. Laget skapade absolut ingenting och att poängbedöma Isaksson i målet blir i praktiken omöjligt. En Perlskog (Nåjden,
Olympia/Hökarna) hade förmodligen även han kunnat spika igen kassen.
Att kritisera gårdagens insats är svårt med tanke på reultatet. 6-0 i ett kval är oavsett kvalitet på motstånd ändå bra. Även roligt att det lossnade för vissa spelare som verkligen visade att de vill vara med (Mattias Jonsson, Andreas Andersson i första hand) men även Ljungbergs "måltorka" visade sig nu vara en saga all. Att kritisera Ljungberg för att han inte gör mål i landslaget är fel, ungefär som att undra varför Lars Adaktusson bar en si eller sån slips till en mörk kavaj. Det är ointressant och faktum är ändå att om Ljungberg skapar och andra gör mål så är det OK. Framförallt så vinner vi matcherna när vi behöver vinna dem, vilket i sig är en styrka.
Att sedan ta ut Mjällby i denna tuyp av match på bekostnad av Anders Svensson tycker jag nog ändå är en brist. Mjällby är ingen spelmotor utan ska förstöra i sin roll. Dessutom ska man inte behöva förstöra i en match mot San Marino, det ska gå vägen ändå. En trebackslinje borde även räcka och hellre köra med tre forwards, samt med Källström och nyss nämnde Svensson som konstruktörer, som dessutom har förmågan med smarta pass och bra distansskott.
Isaksson i mål är given. Hedman är på väg ut men är ett komplement till Isak. Isak torde vara given för en herrans massa år framåt. Någon annan gör sig i nuläget inte besvär.
Matchen i går tycker jag gav ett ganska så snabbt och tydligt svar på Sveriges målsättning; sätt igång spelet snabbt med ett snabbt pass upp i banan när vi erövrat bollen, för att få San Marions spelarna i gungning genom att behöva löpa mycket upp och ner, och på så sätt kunna sätta press på deras försvar innan de hinner samla sig ordentligt. Med tre forwards så borde den matchen kunna vinnas lätt på så sätt och genom att mata upp snabba bollar så borde Sveriges större kunnande ta ut sin rätt och avgöra matchen snabbt.
Nu lyckades det inte riktigt i första halvlek trots att man såg att intentionerna och inställningen kanske låg i paritet med skärpan, dvs det var alldeles för mycket långa och höga bollar som ganska så lätt togs om hand av SMs försvar.
I andra blev det bättre och det var väl något i teet o apelsinklyftorna som gjorde att det vände och blev bättre efter paus. Plötsligt så satt passningarna och då kom även chanserna som förvaltades bra.
Bytena är inte så mycket att säga om. Att Källström byttes ut får ses som att Lars-Tommy vill spara honom och även ge Anders Svensson chansen. För övrigt så anser jag att ska det bytas så ska det ske efter ca 10-15 min i andra halvlek för att det ska hinna kunna få någon prägel och på något sätt kunna ändra en matchbild.
I övrigt inte mycket mer att orda om kring matchen.
Inför Polen matchen anser jag att Sverige ska starta med samma startelva som mot SM. På något sätt så känns det skönt att Zlatan ändå inte är med. Han bär nämligen lite av IT-bubbla över sig. Visst, han är en artist och en bra fotbollsspelare men det är även lite Bojan, Kennedy, Jonny Rödlund över honom. Tror hysteriskt gott om sig själva men kommer det ut så himla mycket egentligen? Visst ska det finns utrymme för artister, men till vilket pris? Dahlin, Kenneth Andersson och Henke Larsson gjorde lite av mål på begäran, men Zlatan saknar det. Han kan blixtra till ibland och göra magiska saker, men även försvinna för mycket i matcher och vädra sitt missnöje lite väl ofta samt dra till sig uppmärksamhet för andra saker än det fotbollsmässiga.
Inför Polen anser jag även att Källström är ett givet kort före Svensson. Källström spelar rakare och har bättre speed än Svensson. Det blir lite för mycket att trampa på bollen och bli stillastående över hans spel.
Inför ett fullsatt Råsunda så hoppas jag att vi släpper loss vårt spel och vågar i 90 minuter. Vi har inget att förlora och har en god grund att stå på inför framtiden med detta lag. Låt uppspelen gå via vår klippa Mellberg och sedan via källström som kan mata våra forwards med bollar. Låt sedan Mjällby kriga ner polackerna och vinna boll alternativt även fungera som en target eller att även kunna mata lite högre bollar på honom som han sedan med sitt uppoffrande och starka spel kan föda vår forwards med genom skarvar. Men spela honom inte på fötterna och låt honom sedan agera och styra, det är dömt att misslyckas.
Sverige förlorar aldrig mot Polen hemma, men det kommer att bli tätt och låt oss säga att vi vinner med 1-0. Det räcker långt. Kanske ända till EM i Portugal.
