Minnesota - Vancouver
6 - 2

Elfsborg - Göteborg 1-1

Denna borde varit klar för flera timmar sen, men tekniken var inte min vän (i kväll heller) så ni får den nu istället!!!

Denna skulle varit klar för flera timmar sedan, men tekniken var inte min bästa vän i kväll och jag fick skriva om allt.

Låt mig nu börja med att göra en fin jämförelse mellan olika saker. Ni som läser det jag skriver ibland vet att jag kan utnyttja mig av den tekniken med jämna mellanrum. Ni andra kanske bara skiter i vilket, men det är inget ni kan göra något åt i alla fall.

Hur som haver, det finns en regissör i denna värld som heter Peter Jackson. Denne Jackson har gjort ett antal filmer och hans mest kända verk (för den stora allmänheten) torde vara ”Trilogin om Ringen” och ”King Kong”. Men de som är lite mer intresserade vet att han gjort filmer långt innan han fick chanserna med dessa filmer. Då var det dock lite mer ”handfasta” lågbudgetrullar han knåpade ihop. Mästerverk som ”Bad Taste” (där utomjordingar vill ta över jorden och skicka dess befolkning till utomjordiska snabbmatsrestauranger) och ”Braindead” (ett virus som förvandlar människor till aggressiva zombies med mycket blod och äckel) är två exempel på vad jag menar. Nåväl, varför jag drar upp dessa filmer är för att de visar hur man kan se på film. Man kan välja att se dem som ett uttryck för människans förmåga att skapa skönhet och humor ur väldigt udda ämnen. Man kan också se dem som uttryck för barbari och människans ondska och förmåga att uttrycka sina minst vackra sidor.

Man kan se på fotboll på samma sätt. Det har två sidor, ett slags Yin och Yang, Darth Vader och Luke Skywalker, Bröderna Dalton och Lucky Luke eller Elfsborg och Göteborg. Där Elfsborg står för det fina i världen, den skapande sidan där ljuset alltid skiner varm och gräset är grönt (Kanske för att det är konstgräs, men ändå…) och Göteborg samtidigt står för det destruktiva likt ett Mordor där ingenting någonsin kan grönska och trivas och ingen ser någon ljusning eller ens kan stava till framtid. Det som finns i ”Bad Taste” och ”Braindead” kan man närma sig från två håll. Jag väljer att se det som komedier där allt är så skruvat att man inte ens KAN ta det seriöst. Problemet är dock att under allt låtsasblod som flöt under inspelningen av ”Braindead” (över 3000 liter!!!) finns det dock en gnagande känsla av oro som mindre nogräknade personer tar på fullt allvar. De tar alltså dessa komedier på fullt allvar och tycker det är hemskt att man kan visa sånt här i Sverige! På samma sätt tar en del människor IFK Göteborg på allvar. De tror alltså på fullt allvar att detta är ett lag som skall vinna SM-guld i år. Dessa människor lever i en falsk bild av världen. Det är samma sorts människor som sitter på en föreställning av ”Konungens Återkomst” och på fullt allvar tror att Mordor kommer att vinna slaget och slutstriden. Eller ännu värre HOPPAS att de skall vinna slaget och striden. Men precis som i verkligheten vinner alltid det goda i slutänden. Det är i alla fall så jag ser på fotboll. Det goda segrar alltid i slutänden. Det är därför VI har tagit 2 titlar under 2000-talet och IFK har tagit 0 titlar.

Med detta i åtanke hoppas jag ni orkar finna kraft att läsa resten av texten.

Vi hade alltså premiär. Hemma. Mot Göteborg som spelat (mycket imponerande!!!) 0-0 mot ett av Allsvenskans starkaste nykomlingsgäng någonsin, nämligen Öster. Med andra ord hade de både tempo i kroppen och haft chansen att spela ihop sig medan vi fortfarande stod och stampade av oss snön i farstun. Självklart blev matchen också sådan som man hoppats.

Jag har ALDRIG sett en bättre premiär med Elfsborg. Inte ens -97 när vi vann mot IFK med 3-0 var vi lika bra. Då gick det mycket på inspiration. Idag var det en kombination av inspiration och kunnande. Ett kunnande jag aldrig sett Elfsborg prestera förut. Korta kombinationer och snabba enkla pass diagonalt/rakt varvat med lysande crossbollar och stickare på djupet där IFKs haussade backlinje såg ut som förstenade troll. Det var inget snack om saken. Elfsborg totalägde IFK igår kväll och likt kattens lek med råttan kan det ibland vara kul att låta det lilla livet leva så man kan leka lite mer om en stund. Ungefär så kändes det igår (angående att vi inte avgjorde tidigare.). Varför förstöra leken direkt genom att ta död på villebrådet? Nej, det är bättre att förnedra det riktigt rejält först. Vissa perioder såg IFK ut som nackade hönor som springer omkring, styrda av reflexer de sista självande sekundrarna innan kroppen fattar vad som hänt. Detta samtidigt som Elfsborg inte ens lät dem låna bollen och passning efter passning gick till rätt adress. Det var Anders på vänsterkanten som gjorde PRECIS som han ville med IFKbacken. Och det var Ishizaki som gjorde PRECIS som han ville på högerkanten, ja utom de tillfällen när Anders gick in i mitten och Ishi bytte kant samtidigt som Holmén fick fria tyglar att leka som han ville. Då var det VERKLIGEN cirkus och det var nästan så man tyckte lite synd om de blåvita. Ja, faktum är att jag skämdes lite över att vi kunde vara så mycket mer överlägsna över detta otroliga IFK Göteborg som skulle springa hem Allsvenskan i år. Guldet var ju mer eller mindre klart redan innan säsongen. Jag vet inte, men skulle IFK vinna serien med det spelet förtjänar vi ta mig tusan inte ens att rankas som liga nummer 26 i Europa! Då är vi liga nummer 187, eller nåt sånt…

Men varför skall man inte avgöra matcherna då? Tyvärr för vår del håller inte Bengt Andersson samma klass som mittfältet och anfallet i Göteborg. I så fall hade vi nog lett med 150-0 efter första halvlek. Men nu har de en bra målvakt som sprattlade på rätt ställe vid rätt tillfällen och räddade dem från förnedring. Vi hade skott utifrån, skott från nära håll, fasta situationer, hörnor, frisparkar, genombrott på egen hand av snabba spelare, eleganta korta passningar som ledde till farligheter, nickar och gud vet vad. Men Bengt tog allt. Ja, utom ett skott som Ölme räddade på mållinjen. Ja just det ja, han klarade inte heller att ta Samuel Holméns skott efter ytterligare ett snyggt anfall där IFK försökte panikrensa. Så efter första halvlek stod det 1-0 till oss. Och det skall IFK vara nöjda med.

Inför andra halvlek hade man förhoppningar, minst sagt. Och till att börja med såg det bra ut. Elfsborg tryckte på och fortsatte köra sitt race och IFK bytte två gubbar direkt. Här måste man fråga, varför sätter man inte in det bästa laget direkt? Att byta två-tre gubbar i stöten sänder väl inte så bra signaler till resten av laget, eller? Men jag vet inte, det finns säkert någon gudomlig plan med det hela.

Sedan händer något när det är ungefär 15 minuter kvar. Elfsborg börjar dra sig tillbaka. Inte mycket, men tillräckligt för att man skall känna ”Detta går åt helvete” eftersom Elfsborg ALDRIG har kunnat och aldrig kommer kunna spela på resultat. När då Holmén går upp, ganska ohotad, för att ta ner ett inlägg och det studsar på bröstet och sedan på armen känner man en isande kyla som håller ett krampaktigt tag runt ryggraden eftersom man dessutom ser Bengt A springa över plan och som om inte det vore nog är det dessutom övertid.

De lägger upp bollen och slår inlägget som en Egnahems-tattare lyckas nicka in. Det var garanterat någon från Egna Hem använt huvudet, och säkerligen sista också. Bor ni i Jönköpingsområdet förstår ni vad jag menar. I alla fall. Jävla apskit!

Kort kort:

Första halvlek var en enda lång propagandasession från vår sida och IFK stod man nästan och skämdes lite över, å deras vägnar. Så usla var dom. Guld? Ha! Den dagen flyger det apor ur baken på Håkan Mild!!!

Andra halvlek fortsatte som den första slutade. Ända fram till sista kvarten.

Klacken:

Vi skötte oss mycket bra tycker jag och tifot höll (som vanligt) yppersta elitklass. Finns inget att anmärka på!

De andras klack:

Kan man säga mer om, om man vill och det vill jag gärna göra. Det skall sägas att de vann klackmatchen, precis som väntat. Men att dryfta klackmatcher hit och dit och vem som sjöng mest och sånt kan de diskutera med dem som verkligen bryr sig: Gais, Dif och Hif. Det är mer intressant att grubbla över hur begåvningsreserven kan få det till att IFK får ett bättre stöd om man använder färg för att spraya ner en toalett. Det är ju ganska glasklart dessutom att det var en från den sektionen som gjorde det också eftersom ingen ”normal” människa vill befinna sig på den sektionen. Men, som klacken så passande sjöng på slutet: ”Vi har skaffat nya pengar!” antar jag att IFK mer än gärna skickar de pengarna till Elfsborg för att sanera efter de egna fansen. Det är en lysande affärsidé och jag kan tänka mig hur snacket går på styrelsemötena hos IFK. Kanske nåt sånt här?

”Vi ska samla in pengar från sponsorer och se till att skicka pengarna till motståndarklubbarna efter att våra egna supportrar förstört motståndarnas arena. Bra idé va?”

En annan liten fråga som jag gärna skulle vilja ha svar på är:

Vad är det med göteborgare och gatstenar? Igår hade någon trevlig individ med sig en gatsten in på arenan. Jaha, joho. Det är ju helt normalt. Vad skall man ha en gatsten till på en allsvensk match? Kanske den kan hjälpa oss att segra i matchen… Eller hur fungerar en sådan människa? Inte alls, förmodligen… Och detta är inte första gången heller! Kommer ni ihåg G8-mötet då det regnade gatsten i Göteborg? Nej, vi i Sverige måste ta avstånd från detta eviga problem de verkar ha i Göteborg med just gatstenar. Det parti som inför valet lovar att se till att gjuta cement över hela Göteborg (ungefär som de gjorde över Tjernobyl) eller lovar att se till att sätta ett stort staket runt hela Göteborg, ungefär som Pretoria eller liknande. Den som lovar det kommer få min röst. Vi kan inte ha det så här. Gatstenar, va? Grattis till utmärkelsen ”Årets Pucko” redan nu. Ingen kan toppa det!