Boston - Pittsburgh
Tufft möte på Örjans vall
På torsdag möter de gula eleganterna Halmstad på Örjans vall, en dokumenterat svår uppgift. Statistiken talar emot Elfsborg, men nog är det med tillförsikt man ser fram mot torsdagens drabbning.
Vi börjar med det som talar emot: statistiken. Sen comebacken till allsvenskan har di gule ett skrämmande facit på Örjans vall. I allsvenskan har det blivit 2 segrar, 2 oavgjorda och 5 förluster, med en målskillnad på 6-17. Endast vid fyra av nio möten har man lyckats spräcka nollan och vid ett tillfälle har man lyckats göra mer än ett mål (3-0 1998). Att de tre målskyttarna under de senaste fyra åren heter Hasse Berggren, Andreas Klarström och Kristoffer Arvhage bådar naturligtvis inte gott heller. Är uppgiften oss övermäktig? Självklart inte.
Stycket ovan är en orgie i statistik. Det ligger naturligtvis mycket i statistik många gånger, men varje match är en ny match och varje säsong bjuder på nya förutsättningar, det senare gäller speciellt den här säsongen. Under årets 2 första matcher har di gule bjudit oss på ett fint och underhållande anfallsspel. I mötet med ICA lös en viss ineffektivitet igenom, men spelet var stundtals bländande och kvitteringen var lika chockerande som orättvis. Mot Öster 5 dagar senare var man högeffektiva i avsluten, men istället rasade baklängesmålen in i samma takt. Till slut satte Anders Svensson ändå spiken i kistan med sitt straffmål och Elfsborg har plötsligt ett mycket gott utgångsläge i årets allsvenska, med fyra poäng efter två omgångar. Dessutom har inget lag full pott. Matcherna fram till VM-uppehållet innehåller iof en del svåra uppgifter, men ser ändå ganska mänskligt ut. Det är med andra ord ett gott läge di gule befinner sig i!
Truppen har trots allt drabbats av några avbräck. Kapten Sjöberg skadade sig i premiären och huruvida han spelar mot Halmstad är i skrivande stund osäkert. Abbas Hassan, fjolårets målvaktkomet, skadade sig i genrepet mot Norrköping och missade de två inledande omgångarna i allsvenskan. Efter en lyckad konvalescens kom idag ännu ett bakslag, då det meddelades att han blir borta ytterligare två veckor. Om det är ett avbräck för startelvan är upp till Johan Wiland att bevisa.
De elva som marscherar ut på Örjans vall torsdag kväll lär vara tända till tusen. Dels vill man säkerligen visa att det inte finns något Örjansvallspöke, men man vill säkerligen även visa tränare Haglund att man är förtjänt av sin plats i startelvan. I backlinjen står Jesper Arvidsson och knackar på dörren, han lär snart få chansen på vänsterkanten mot bra motstånd. I mittlåset vikarierar Martin Andersson för Johan Sjöberg, men när denne är tillbaka lär han få flytta ut på kanten igen och ställa Martin Strömberg utanför. På mittfältet ser det trots allt ganska givet ut just nu. Samtliga fyra som startat hittills lär få fortsatt förtroende. Skulle något gå snett står slitvargen Samuelsson beredd och sugen. Låt oss dock hoppas att han inte blir aktuell så länge de fyra som spelar visar upp samma form. Längst fram väntar åtminstone jag på att Leandre Griffith får chansen från start. På vems bekostnad det ska ske vete tusan, men han känns som tillräckligt bra för spel från start. Svensson-Sjöhage har inte gjort bort sig, men har bara stått för 1 av 5 mål hittills. Det gör naturligtvis ingenting så länge mittfältarna gör mål, men visst vore det kul med en fransk sensation imorgon kväll!
Sammanfattningsvis hoppas och tror jag på den första allsvenska segern i Halmstad sen 2002. Vem som gör målen och vad siffrorna skrivs till spelar ingen roll: ta chansen och häng med i toppen!!!
