Calgary - San José
4 - 2

1-1 på Olympia – helt okej

Oavgjort borta mot HIF, fortfarande inget regelrätt mål i baken och äntligen har Ola klippt sig.

Ja, för vi kan väl börja där. Olas och mina vägar korsades under en säsong i Alperna för en farlig massa år sedan. Han hade dreads och hängde mest med Colgate-Jonas. Fråga inte, jag tror det var något med leendet. Ola och jag var på tjenisbasis, djäkla trevlig kille, men då snön försvann försvann också vi säsongare och vi har inte träffats sedan dess. Men så korsades vägarna igen för några år sedan när jag sitter och bläddrar förstrött i matchprogrammet på Olympias bortaläktare och en bekant röst klingar ut i högtalarsystemet. Men se på fan, det var ju Ola! Men var inte han bajare? Tydligen inte. Han hade dreads också den gången och varje år sedan dess, men – inte idag. Det kändes som ett tecken.

Dreadsen var borta, och kanske HBK:s Olympiaspöke med dem. Visst, 2-1 2004, men det känns mest som undantaget som ni vet vad. Dreadsen var borta, det kändes som ett tecken och HBK:s offensiva startelva underströk känslan. Bollklubben hade kommit till Olympia för att vinna.

Hands, klack – helvete!
Två mål bakåt inför Olympiafajten, båda resultatet av hårresande domarmissar. Tre mål bakåt nu – och jodå – även det tredje efter en domarmiss. Luton Shelton gör en fantastisk prestation, men det kan inte hjälpas, i momentet innan den snygga klacken som leder till friläge och mål så är det solklar hands. Och inte en sån där oturlig, i dagligt tal även kallad ”ofrivillig”, hands. Nej, en solklar hands där Shelton tar med sig bollen med armen. Utan det ingen klack, inget friläge, inget mål.

Efter ledningsmålet stördes HIF av skador på målskytten Shelton som utgick i sjätte – esten Tarmo Neemele ersatte − samt på Macdonald Mariga som klev av temporärt för behandling i samma veva. HBK utnyttjade HIF-oredan och etablerade omgående ett tryck mot Daniel Anderssons kasse. Kvitteringen lät inte vänta på sig.

Ombytta roller
Från sin centrala mittfältsposition lirkade Eduardo Delani ut trasan till höger där en offensiv Jesper Westerberg utmanade, trängde sig förbi bevakningen och smekte in lädret i boxen. Dusan Djuric fick öppen gata från bortre delen av straffområdet och halvt om halvt språngnickade in bollen i långa hörnet. Andersson fick fingerspetsarna på den, men inte mer än så. Kvitterat, underbart!

- Det blir stor röra efter vårt mål. Vi lyckas inte riktigt omorganisera och HBK utnyttjar situationen, berättade HIF-tränaren Peter Swärdh på presskonferensen efter matchen.

- Trots den tuffa inledningen fortsätter vi på ett bra sätt med god offensivlusta. Vi reser oss snabbt och kvitterar rättvist, sade Janne Andersson.

Men med kvarten spelad var det ombytta roller på skadefronten. Der Kapitän Tommy Jönsson linkade av med känning i baksidan av låret – Peter ”den Store” Larsson ersatte − och samtidigt tvingades Westerberg av banan för behandling efter en smäll. Tibor Joza värmde, men Westerberg var på benen efter några minuter och fortsatte. Men då hade HIF kommit tillbaka spelmässigt och hade en hyfsad period.

Resten av första akten bjöd på böljande spel men halvleken gick till HBK på poäng.

- Jag är inte alls nöjd med första halvlek. Vi gör för många tekniska misstag och spelar alldeles för kort, analyserade Swärdh.

Känslan i paus var positiv. Det här tar vi!

Tappade initiativet
Men andra tog inte vid där den första slutade. HIF tog greppet direkt och behöll det matchen ut med stort bollövertag och ett stundtals relativt bra tryck mot HBK. Men trots en rad hörnor och farliga inläggsfrisparkar lyckades HIF inte skapa de där klockrena lägena. Inläggen var centimetern för höga, tårna var centimetern för korta, och de skott som inte skickades upp på läktaren blockerades i sista stund.

Istället var det, trots spelmässigt underläge, HBK som vaskade fram hyperfarligheterna. Främst tänker man på Martin Fribrocks dribblingsrajd hela vägen in i boxen fram till friläge. Avslutet var bra, men den skicklige HIF-keepern var nere snabbt, fick fingrarna på bollen och såg den smita strax utanför. Nästa chans var Gunnar Heidar Thorvaldssons. Islänningen tog elegant in Patrik Ingelstens löpboll, hamnade fri med Daniel Andersson, men avslutet blev halvmisslyckat. Kanske borde han lobbat den stötande helsingborgsmålvakten.

"Solklar straff!"
Men, som sagt, spelmässigt går den andra halvleken klart till HIF.

- I andra halvlek lyckas vi utnyttja HBK:s offensiva uppställning och etablerar ett bra tryck framåt. Med det trycket bör vi kunna vinna matchen, men vi har inte det rätta flytet i de avgörande lägena. Totalt sett är det ingen stor match, men killarna står för en bra prestation och vi visar kämpaglöd, summerade Peter Swärdh som också tyckte att hans lag borde ha tilldelats en straff i andra. Han fick medhåll av huvudpersonen Eldin Karisik.

- Det är solklar straff! Jag tycker det är konstigt att linjedomaren inte ser den. Där kunde en poäng blivit till tre, säger en missnöjd Karisik.

Undertecknad vet faktiskt inte vilken situation HIF:arna syftade på och kan dessvärre inte uttala mig om riktigheten i deras analys.

”Helt okej match”
Trots den lite sämre avslutningen var Janne Andersson nöjd.

- Med tanke på vår offensiva uppställning var det inte helt oväntat att de bitvis skapade tryck mot oss i andra. Men trots trycket ville jag ligga kvar högt. Det kändes som att chanserna skulle komma. Det gjorde de också men Daniel gör ett par fina räddningar.

- Oavgjort är helt okej på bortaplan, men kanske borde vi ha gjort ytterligare något mål på våra chanser. Det borde å andra sidan kanske HIF också, säger Janne som plussar lite extra för några av sina adepter när vi pratar vidare efter presskonferensen.

- Jag är imponerad av Peter som inte har spelat mittback alls i år men kliver in och gör det jättebra. Tomas är också riktigt bra där bak och Patrik fungerar bra som balansspelare i en ovan roll.

- Det är också väldigt roligt att Jesper Westerberg har vuxit in i rollen som allsvensk spelare och är jätteduktig idag. Han vill ha mycket boll och visar aldrig Conny ryggen. Han har fantastiska kvalitéer som spelare och kan bli riktigt, riktigt bra.

Kalmar nästa
Visst finns det en del negativt att lyfta fram totalt sett efter säsongen så här långt. Men vad är det för mening i det? Dessutom borde HBK med något sånär normal utdelning ha haft minst fyra pinnar till, så ja, jag är positiv. Jag tänker precis som Janne på Jesper. Vilket genombrott! Det går över mitt förstånd att Landskrona BoIS misslyckades med att se talangen i honom. Jag tänker också på ”Ante” Johansson. Avstängd idag, men en gigant i tidigare matcher. Äntligen visar han vad vi alla har vetat att han har i sig! Jag tänker på backlinjen. Så tät! Så många alternativ!

Idag gjorde även Emra Tahirovic ett fint inhopp. Visserligen bara några minuter långt, men den killen kan bli riktigt bra. Ge honom bara lite tid. Och så Conny, såklart. Fantastisk säsong så här långt. Efter sommaren är förhoppningsvis Magnus ”Turbo” Svensson hel samtidigt som Magnus Arvidsson och Mikael ”Gus” Rosén ansluter, och det finns anledning att hoppas på en trevlig höst.

Men först Kalmar borta – en tuff nöt att knäcka. Tre pinnar där och vi kan blicka uppåt.

* * * *

Aftonens poäng delas ut enligt följande:

3p: Peter Larsson (oerhört starkt att kliva in på det sättet)
2p: Tomas Zvirgzdauskas (bra, som vanligt)
1p: Jesper Westerberg (fan, jag älskar redan den där killen)