Änglarna har hittat rytmen
Himmelrikets Micke Möller samtalar med Tomas Ericson (redaktören för Alltid Blåvitt) om årets upplaga av IFK Göteborg, om klubbens omtalade fotbollsakademi, om nye sportchefen Håkan Mild och lite annat smått och gott.
IFK Göteborgs inledning av årets allsvenska var ganska knackig med tre oavgjorda och två förluster. Men efter vinsten mot GAIS i derbyt den 2 maj har det lossnat för Änglarna, som nu har tre raka segrar. Vad beror denna förändring på, kan man undra. Är IFK Göteborg på gång nu?
Redaktören för Alltid Blåvitt, Tomas Ericson, tror det, men ser också saker i spelet som kan bli ännu bättre.
– Blåvitt är definitivt på gång. Spelet stämde inte i inledningen av allsvenskan, men nu har laget hittat en bra rytm och en säker grund att stå på. Men mycket kan fortfarande bli bättre. Anfallsspelet kan skärpas till, liksom avsluten. Dessutom bör man i många lägen försöka ha ett högre bolltempo och mer rörlighet i laget. Men i stort sett ser det ganska bra ut, det får medges. Allsvenskan är dock tuffare än på länge och det krävs hundraprocentiga insatser i varje match.
Förra säsongen hamnade IFK Göteborg på andra plats efter segrande Djurgårdens IF. Men det var tätt in i det sista, och avgörandet föll först i den näst sista omgången då IFK något snöpligt förlorade mot Hammarby. Hur starkt är årets lag är jämfört med det som kom tvåa förra säsongen?
– Jag skulle nog påstå att IFK är ungefär lika bra i år som förra året. Vad som saknas är Håkan Milds ledarskap på planen, men Niclas Alexandersson tar över mer och mer där. Som vanligt har man ofta problem med avsluten dock, men kan man få igång några anfallare riktigt ordentligt är IFK med och slåss om guldet även i år. Nyförvärven har inte tokglänst direkt, men det tar sig. Magnus Kihlberg och Thomas Olsson kommer båda att bli nyttiga på mitten i höst. Jonas Wallerstedt kommer in i det mer och mer och är viktig för anfallsspelet. Ali Gerba däremot är en stor besvikelse så här långt. Har haft svårt att anpassa sig till spelet och tar inte chanserna när han får dem.
Är där någon spelare som överraskat så här långt i år?
– Gustaf Svensson, om jag ska nämna någon. De flesta andra visste man var man hade och vad man får, men Gustaf har kommit in på slutet och spelat ett överraskande moget försvarsspel.
I Malmö FF framstår Daniel Andersson, Afonso Alves och nu också Jari Litmanen som särskilt viktiga för laget. Vilken/vilka spelare är mest betydelsefulla för ert lag, och varför?
– Niclas Alexandersson är omöjlig att inte nämna. Han är enormt viktig, dels som kapten, dels i offensiven men även defensiven faktiskt. Tar alltid sitt jobb och är en förebild både på och utanför planen. Dessutom är han enormt ödmjuk och en mycket trevlig person. Bengt Andersson bör också nämnas, hans stabila målvaktsspel ger hela försvaret en trygg grund att stå på. Sedan naturligtvis också vår nye landslagsman Karl Svensson – en försvarare som kan bli precis hur bra som helst.
Thomas Olsson var en omtyckt spelare bland många fans under sin tid i Malmö FF. Trots hans skadebenägenhet var det många som tog honom till sig för hans kämpatag och lojalitet. I fjol anslöt han till er trupp. Hur har det gått för honom i IFK Göteborg?
– Thomas blir en viktig spelare i IFK när han höjer sin lägstanivå. Stundtals är han mycket bra som spelfördelare på mitten, men faller tyvärr igenom ibland. För tillfället är hans form inte den bästa, men jag väntar mig mycket av honom i höst. Kanske tar det lite tid att komma in i ett nytt lag och ny omgivning.
IFK Göteborgs tränare Arne Erlandsen får ibland kritik för att representera en stereotyp fotboll efter modellen kick-and-rush. Finns det något fog för den kritiken?
– Lite befogad är den nog, men alla lag måste använda sig av en och annan långboll ibland. Att IFK bara skulle slå långbollar är en myt som inte stämmer med verkligheten. Arnes tanke med spelet är inte att bara slå långbollar utan att snabbt få till spelvändningar och sätta press på motståndarna högt upp i banan. Anfallen ska gå i ett högt tempo och bollen ska snabbt transporteras uppåt. Om det sker via en långboll eller inte är ganska ointressant, det är målen och poängen som räknas. Personligen anser jag att IFK har en ganska bra mix av långa och korta passningar. Dessutom verkar folk endast kalla höga långa passningar för ”långbollar”. Om ett lag, som till exempel Djurgården och även andra lag (ibland även IFK), slår långa passningar längs marken heter det plötsligt ”snabba spelvändningar”. Folk har mycket förutfattade meningar och har bestämt sig för vad det heter och hur lag spelar.
Under nittiotalet dominerade IFK Göteborg svensk fotboll, och klubben närmst abonnerade på SM-bucklan. Säsongen –96 tog IFK sitt fjärde serieguld på raken med spelare som Jesper Blomqvist, Teddy Lucic, Magnus Erlingmark, Thomas Ravelli, Håkan Mild med flera i laget. Därefter har det inte blivit fler medaljer av den ädlaste sorten. Vad beror det på?
– Efter framgångarna i Champions League och med flera raka SM-guld blev IFK Göteborg en maktfaktor inom svensk fotboll. Man hade över hundra miljoner på banken och alla, precis alla, ville spela för föreningen. Att man har kastat bort den positionen och den kassakistan och istället hamnat i dagens läge är en katastrof egentligen, och en skymf mot föreningens hängivna supportrar. Man skulle kunna räkna upp några namn på anställda som uppenbarligen gjorde ett enormt dåligt jobb under sin tid i IFK, med det känns ganska ointressant. Men IFK fick storhetsvansinne och skulle likt de stora klubbarna i Europa köpa de bästa spelarna i landet, utan tanke på om de passade in i laget eller föreningen. Dessutom var det många spelare som fick löner de borde skämmas för idag, med tanke på vad de presterade. Hamnar man dessutom i en sådan svacka, dels som lag och dels som förening i stort, tar det några år att hämta sig. Det hade IFK gjort, precis innan skatteaffären uppdagades. Men det är en annan historia. IFK Göteborg är på väg tillbaka med stormsteg, det är jag övertygad om. Skatteaffären sköt dock fram den planen med något eller några år.
Er klubb har, under Roger Gustafssons ledning, i lång tid arbetat mycket ambitiöst och målmedvetet inom området talangutveckling och –utbildning, och det är många runt om i landet som med stort intresse följer er satsning på den så kallade Fotbollsakademien. Utöver klubbarna i regionen har ni också reguljärt samarbete med klubbar som Brage och BK Forward, Hur fortskrider arbetet? Har det gett någon avkastning, till exempel i form av spelare till A-truppen?
– Arbetet med IFK:s akademi pågår för fullt fortfarande. När man startade detta projekt för framtiden i IFK Göteborg under 1998, sa man att det skulle bära frukt efter tio år och framåt. Roger Gustafsson har haft många spelare i sin skola sedan dess och redan nu kan vi skörda framgångarna. Spelare som Andres Vasques, Dennis Jonsson, Pontus Wernbloom, Gustaf Svensson och bröderna Marcus och Jonatan Berg har alla gått i Rogers skola. Projektet kostar en hel del pengar, men bidrar mycket till A-lagets verksamhet och resultat. Dessutom är det bara i början av avkastningsperioden och det finns en hel uppsjö av talanger att ta av i IFK:s ungdomsakademi. Framtidens IFK Göteborg kan mycket väl bestå till stora delar av egna produkter, som alla skolats in på samma sätt. Kryddat med ett och annat rutinerat nyförvärv förstås.
Efter lång och trogen tjänst så valde Håkan Mild slutligen att dra sig tillbaka från fotbollen, för att istället bli IFK Göteborgs nye sportchef. På ett sätt är det också helt förståeligt att en sådan fotbollsikon hamnar i en sådan position. Jag menar, han om någon har väl supportrarnas fulla stöd. Men hur funkar det för honom i rollen som sportchef (ser han inte lite obekväm ut i kostym…)?
– Håkan passar perfekt i sin kostym. Dessutom bär han ofta jeans till kavajen och inte kostymbyxor, så det är lugnt. Skämt åsido, Håkan Mild är den ultimata sportchefen. Säger jag innan han ens hunnit avverka ett halvår på posten. Men det är känslan i alla fall. Med Håkans erfarenhet, kompetens och enorma känsla för föreningen kommer han att fungera utmärkt i den rollen. Håkan vill alltid föreningens bästa och har en enorm vinnarskalle. Samtidigt ställer han väldigt höga krav på dem som ska verka inom och för IFK Göteborg. Håkan har ett stort stöd hos supportrarna och är absolut mannen att få den här skutan på rätt köl. Om vi kan kalla hans övergång från planen till kontoret för nyförvärv, då är detta föreningens bästa nyförvärv på årtionden.
Under hösten och våren har mycket av skriverierna kring ert lag handlat om skattefusk, svarta pengar och sjaskig affärsmoral. Hur har ni fans reagerat på turerna kring klubben? Har det påverkat er relation till klubben och dess representanter?
– Många supportrar är av förklarliga skäl ganska upprörda. Men fortfarande vet vi alldeles för lite av vad som egentligen har hänt. En hel del lär komma fram i höst när rättegångarna börjar och det kan få folk att ändra uppfattning. Men åt vilket håll det kommer att gå är svårt att sia om. Relationerna mellan supportrar och IFK:s ledning påverkas definitivt, samt även mot spelarna. Men just mot spelarna är det mer att supportrarna står bakom dem ännu mer nu, och framförallt då Stefan Selakovic. De flesta är nog av den uppfattningen att han är en oskyldig pjäs som råkat hamna i denna soppa. Men som sagt, sanningarna kommer nog inte fram förrän i höst, eller kanske ännu längre fram. Klart är ju dock att dessa affärer drabbar IFK Göteborg som förening, dess supportrar och varumärket på ett negativt sätt. Det här är något som bara inte får inträffa egentligen och att några personer har satt IFK i denna sits är mycket illa. Om man har handlat för föreningens bästa eller inte vet vi inte ännu, men det är olyckligt och beklagligt att en sådan anrik förening som IFK Göteborg ska dras in i något sådant här.
Avslutningsvis, hur går det i matchen på söndag?
– Blåvitt har kommit igång och Malmö har kommit igång. Trots avsaknaden av Niklas Skoog verkar MFF ha hittat rätt nu. Det tar alltid lite tid för en ny tränare att forma laget, och med en skadefri Jari Litmanen blir man farliga. Samtidigt är IFK inne i en vinnande trend och har med tre raka derbysegrar tagit nio poäng på lika många dagar. Jag hoppas på Blåvit vinst, men tror på oavgjort på söndag. Kanske 1-1?
Oavgjort, säger Ericson. Men faktum är att inga matcher under 2000-talet mellan de båda slutat med ett oavgjort resultat. Dessutom har det ofta rört sig om målrika tillställningar lagen emellan (någon minns kanske MFF:s 4-0 vinst 2002, eller IFK:s 6-0 seger 2001...).
Under alla omständigheter är det en tät och spännande match som stundar.
Det handlar om ett möte mellan två lag som båda har luft under vingarna i ögonblicket.
Det handlar det om ett möte mellan två av årets guldkandidater.
Det handlar det om ett möte mellan de två lag som (med några få undantag) dominerat svensk fotboll i modern tid.
Och slutligen handlar om det om ett möte mellan två lag vars supportrar aldrig kan få nog av varandra…
Det om något borgar för en skön upplevelse på Gamla Ullevi på söndag.
