Alla för Blåvitt!
Betraktelse över den blåvita läktarkulturen av idag.
Från att ha gått från halvtomma arenor och taskig stämning där supportrarna ansetts som löjliga har Allsvenskan blommat ut till derbyfester med Europeiska topptifon och sång som kan få vilken människa som helst att vilja gå på fotboll. Intresset är större än någonsin och supportrarna setts i fokus.
Vi som håller på Blåvitt har emellertid halkat efter om man ska tro journalisterna och övriga supportrar runt om i landet. Göteborg är inte längre Sveriges fotbollshuvudstad och vi Änglar håller inte måttet på läktaren utan det är Stockholm med sina supportrar eller till och med Malmö med sin sambadunkande trumma som är bäst.
För det är så man säger; "MFF har de bästa fansen". Ingen är bättre supporter än mig tänker jag först och tänker sedan vidare, har MFF fler bra supportrar än vad vi har. Är man bättre supporter om man sjunger för laget, är man bättre supporter om man har två halsdukar och tre flaggor med sig på matcherna och hoppar i ren glädjeyra matcherna långa. Jag har svårt att tro det.
Nu hade jag inte tänkt skriva en krönika om hur supporterkulturen har format sig de senaste åren för den utvecklingen startades och är igång sen länge utan det här är tänkt som en enda stor uppmaning till alla Änglar, trots mina synpunkter i stycket ovan, att ge järnet på måndag och visa vem som har de bästa fansen. För jag anser nämligen att det ska vara ett jävla liv på Gamla när Blåvitt spelar.
IFK Göteborg har alltid haft ett bra stöd från oss på läktaren. Särskilt beröm vill jag ge alla supportrar som ställt upp under de magra åren vi haft sen -98. Kommer ihåg en inledning av Andreas Johansson i ett gammalt nummer av Här är Änglarna där han skrev att det är vi som nu ger stöd till laget som kan stå med rak rygg och stolthet i blicken när det sedan vänder. Och det har det nu gjort enligt mig även om det är en lång väg kvar att vandra. Så alla ni som varit med, ta åt er.
Faktum är att publiksnittet ökat varje år under de miserabla åren och det ska vi vara oerhört stolta över. Det är inte ofta vi har motgång, men vi har nu visat att vi håller även då. Därmed ska vi inte nöja oss där.
Årets säsong har haft sina ljuspunkter rent supportermässigt med derbyt som högsta topp. Tifoarrangemanget höll hög klass och det visar att vi har potential. Och det är just det jag vill trycka lite extra på. För annars har det varit urusel stämning på Gamla Ullevi. Man kan tycka att vi inte ska ställa höga krav på vår publik och att den inte är bättre än vad som presterats på Gamla i år. Men det tycker jag är fel. Jag drar ofta Hammarbymatchen hemma säsongen -01 som exempel då stämningen var riktigt grym. Om vi kunde skapa den atmosfären varje match då hade jag aldrig känt mig manad till att skriva det här.
Det känns som att det har kommit en liten snedsparkande splittring i våra led där glädjen och sammanhörigheten försvunnit. Många har tröttnat och dragit sig längre norrut på Östra ståplats och åt andra hållet härjar de yngre förmågorna. Stämningen har således tagit stryk. Det är som att luften har gått ur oss som grupp tillsammans och det måste vi ändra på.
Det har i dagarna varit möte uppe på Friggagatan där problem och lösningar ventilerats och även om jag inte var närvarande så lät det som att det togs flera steg i rätt riktning. Sedan tidigare står det klart att Ultrasgrupperna ska hålla till på den Norra kortsidan. Jag ser det endast som positivt att vi söker nya lösningar där alla supportrar gör sitt för att göra det bättre. Men det får inte bli ni på Norra och vi på Östra över det. Låt mig få höra växelsångerna varieras med gemensam sång på måndag och försöket kan bli det som lyfter oss ur den här svackan.
Ett enkelt sätt att slå ifrån sig är att skylla den dåliga stämningen på de yngre och det görs hela tiden. Det är inte så. Jag kommer själv ihåg när man var i den åldern och det känns lite som att man var mer taggad för att sjunga då. Den inställningen måste alla ha, gamla som unga. Det är bara att ta en blick på Young Lions som gör ett jättearbete med flaggtillverkning och förhöjer verkligen stämningen på matcherna. Så ett första steg för att höja stämningen är att göra det tillsammans.
Jag tycker det är bra att vi börjat diskutera stämningen mer intensivt och det är många bra idéer som kommit fram med trumma, megafoner, podium på ståplats, "tifoförsäljning", klack på Norra, sittplatssektionen och mycket annat. Jag har själv inte några genidrag som höjer stämningen utan kan bara uppmana alla att tokstötta Blåvitt på måndag och att göra det tillsammans. Inställningen är det viktigaste och om alla går in med en inställning att sjunga sönder rucklet, då kan vi få en hel kurva innehållande Norra och Östra stå att välkomna Mr. Moneys pojkar till deras helvete.
