Tre mål gav tre poäng och det var, i båda fallen, väldigt behövligt
Jones! Jones! Jones!

Tre mål gav tre poäng och det var, i båda fallen, väldigt behövligt

"Så här på slutet av sista vårkrönikan kanske det skulle passa att summera och analysera vad vi hittills har sett av Allsvenskan 2006. Vi har sett ett Djurgår’n utan fungerande spel, vi har sett ett Elfsborg som slagit alla lätta lag, ett Bajen med en målskytt och en nykomling som vunnit på inspiration. Till sist har vi sett två guldkonkurrenter (IFK och Malmö) som vaknat sent och en (Helsingborg) som inte vaknat alls. "

Efter seger mot Öster igår väntar nu paus för vissa och VM-spel för Mattias Jonson. Tre mål gav tre poäng och det var, i båda fallen, väldigt behövligt. Tre poäng därför att det fortfarande håller Djurgår’n på ett intagligt avstånd från den absoluta toppen av tabellen och tre mål därför att det var målrekord för året och efter fem mål på de två senaste kanske måltorkan släppt något.

Och Jones var tillbaka.

Det var en match som i mångt och mycket lämnade glädjande besked. Sen kan de som vill påtala att spelet inte heller denna gång stämde och att Öster stundtals faktiskt hade spelet. I mina ögon betyder det egentligen ingenting. Djurgår’n vann, Djurgår’n hänger med, Djurgår’n kan nu gå till vila och finna sig själva.

Sen blir det åka av efter sommarn.

Då är Jones med och med honom i laget slipper Quirino pressen att prestera. Då kan han matchas så försiktigt som det säkerligen var tänkt från början. Ett tips till Quirino: studera Jones, det är så rollen ska fungera. Antagligen kommer sommarbomber brisera innan nästa allsvenska match för DIF. Truppen behöver spetsas ytterligare, det är sant. Däremot tror jag den här gången inte på den klassiska varianten där Bossarna så att säga byter halva laget i halvtid. Det som behövs nu är en eller max två värvningar av absolut toppklass. Mittfältet behöver kompletteras med extra konstruktivitet, en kille som kan slå de vassa passarna.

Men fråga mig inte vem.

Så här på slutet av sista vårkrönikan kanske det skulle passa att summera och analysera vad vi hittills har sett av Allsvenskan 2006. Vi har sett ett Djurgår’n utan fungerande spel, vi har sett ett Elfsborg som slagit alla lätta lag, ett Bajen med en målskytt och en nykomling som vunnit på inspiration. Till sist har vi sett två guldkonkurrenter (IFK och Malmö) som vaknat sent och en (Helsingborg) som inte vaknat alls.

När det sedermera blir dags att skriva den sista höstkrönikan kan jag lova att ordningen är återställd. Då kommer vi ha sett ett Djurgår’n som imponerar alla genom sin förmåga att handla när så behövs, vi kommer att ha sett ett Elfsborg som förlorar mot svåra lag, ett Bajen som gör mål bara ibland och en verklighet som springer ikapp en frejdig nykomling. Till sist kommer vi ha sett två guldkonkurrenter (IFK och Malmö) som somnar för tidigt och en som inte kan sova alls (Helsingborg).

Så ser det ut varje år. Man ska inte tro att 2006 är så annorlunda.

För att återgå till Djurgården så var det här en vårsäsong som trots allt gav oss fler utropstecken än frågetecken, här är ett axplock:

Dembo ÄR en skicklig målvakt! 

Var är Sjölunds rörlighet?

Varför ville inte nykomlingarna ha Batan?

Hur mycket pengar finns att värva för? 

Concha!

Hur säger man ”diagonallöpning” på portugisiska?

Var är Sjölunds fart?

Jones!

Planerna är skandalösa!

Ska vi behöva värva en tia till?

Jones!

Jones!

Jones!

Se där. Fler utropstecken än frågetecken, som utlovat. Man måste vilja se det positiva för att verkligen göra det.

Seger i ryggen, sommarväder, Jones tillbaka, skolan slut och inga biljetter till VM. Och så säger de att uppehållet kommer lägligt…

*** 

För övrigt anser jag att det inte är någon skam att byta efter sextio minuter.

Sebastian Björk2006-05-15 13:00:00
Author

Fler artiklar om Djurgården