Accra Stadium
5 år sedan tragedin i Ghana.
VM i fotboll och temperaturen stiger. I Sverige pajkastas det friskt i debatten om bojkott, och pajigast av alla är som vanligt Peter Antoine. Det tycks åtminstone bli ett VM som väcker känslor långt utanför de kritade linjerna.
I skuggan av Antoines egna lilla universum återfinns några debuterande VM-nationer från Afrika; Angola, Elfenbenskusten, Togo och Ghana. Mats Nyström meddelade något självbelåtet i i TV-sporten härom veckan, att de inte längre sysslar med nedvärderande exotifiering av fotbollsnationer från Afrika. Gott så. En viss seriositet inom sportjournalistiken kan aldrig skada.
Idag (9 maj) för fem år sedan miste 126 personer livet på Accra stadium i Ghana, när polisen valde att avfyra tårgas upp på läktarna. Tusentals människor flydde i panik, bara för att mötas av låsta nödutgångar. En av Afrikas värsta katastrofer i sportsammanhang var ett faktum. Inte mycket exotiskt över detta.
Det var ingen isolerad händelse, utan snarlika scener förkommer ofta på afrikanska idrottsarenor. En bidragande orsak är korruption och svarta börshandel med biljetter, vilket leder till fler åskådare än arenorna har kapacitet till. Undermåliga säkerhetsrutiner och omdömeslöst användande av tårgas är andra faktorer.
Parallellen mellan Accra och katastrofen på Hillsborough 1989 är tydlig. Men medan man efter Hillsborough såg över säkerhetsrutiner och arenakonstruktioner, inte bara i England utan över hela Europa, har man tyvär inte kommit lika långt i Afrika.
Ghana har flera talangfulla fotbollsspelare, som Michael Essien (Chelsea) och Sullay Ali Muntari (Udinese), men ska för den skull knappast räkna med avancemang från gruppspelet. Däremot törs man kanske hoppas på att deras deltagande, med allt vad det innebär, förmår sätta fokus på andra stridbara frågor. Det finns alltid fler poäng att hämta än de på fotbollsplanen
