Halvtidssnack med Money
Richard Money delar med sig av sina tankar och intryck efter halva säsongen. Del tre.
I tredje delen ältar vi vidare om mittfältsspelet, men pratar även om eventuella förändringar i spelartruppen.
Mittfältet har överhuvudtaget diskuterats flitigt i årets AIK. Richard själv kritiserade sina mittfältsspelare i en intervju på www.aik.se och tidigare har han sagt att han fortfarande letat efter den rätta formationen. Har han funnit den nu?
-Det har varit mycket snack om vårt mittfält. Jag tror att vi såg det rätta mittfältet i Göteborg. Ishizaki är en internationell spelare till höger och Rubarth är det också för tillfället till vänster. För mig är det vårt bästa mittfält vid den här tidpunkten. Den senaste månaden har Krister varit avstängd två gånger och nu såg Svante till att bli avstängd till nästa match. Så vi måste ändra igen på mittfältet, som i mina ögon är den viktigaste lagdelen.
-Vi spelade som ett riktigt fotbollslag mot Malmö och vi gjorde det mot Göteborg. I båda de matcherna hade vi Krister och Svante i mitten. Vi har spelat Kibebe där och vi har spelat Björck där i nödfall och de var båda okay, jag tror inte de gjorde någon besviken. Vi har flyttat ner Hoch där, men det gör mittfältet öppnare - det blir lite "vi ska anfalla och ni kommer att anfalla". Vi har haft Ishizaki där; självklart vet jag att han kan spela där och jag vet att många supportrar vill se honom spela där. Men jag tror aldrig att han kommer att spela centralt på mittfältet i ett landslag. Han kan komma att göra det till höger.
Tror du inte att Ishizaki kan bli en internationell spelare även central om han få möjligheten att spela där kontinuerligt?
-Kanske med mer speltid. Men: Vi åkte till Elfsborgsmatchen med ett mittfält som troligen många supportrar skulle välja. Det mittfältet blev mördat, för det var för öppet, det var för anfallande. Det handlar inte om individer - jag tycker om Kalle Corneliusson väldigt mycket som spelare. Men för tillfället är det antingen Kalle, Ishi eller Rubarth som ska spela i de två ytterpositionerna och just nu är det Kalle som är utanför. Jag har pratat med honom om det. Han är givetvis besviken. Men coachens jobb är att ta de svåra besluten. Mittfältet handlar inte bara om individer, det handlar om att få rätt balans. Och jag tycker att Nordin och Svante ger oss rätt balans. Det tillåter spelare som Ishizaki, Hoch, Rubarth, Andersson - eller Kalle om han spelar - att anfalla.
När och var pressen satts in på motståndarna, samt riktningen på den, har också varierat från match till match med de olika uppställningarna. Beroende på om yttrarna är högt uppe eller om den offensive mittfältaren finns centralt har pressen sett annorlunda ut. Avgörande för vilken uppställning som spelar och hur man går in i press har i första hand varit motståndet, menar Richard.
-Ibland pressar vi dem med våra två forwards, ibland pressar vi dem med yttrarna.
Den senaste tiden har det på Gnagarforum varit löjligare än under löjliga säsongen. Det ena ryktet har avlöst det andra och få har vetat vem som är trovärdig och vem som inte är det. Att Peter Kisfaludy har varit inkonsekvent i sina uttalanden och antydningar har också bidragit till hysterin. Samtidigt som intervjun med Richard Money genomförs sitter hundratals förväntansfulla uppkopplade och väntar på en påstådd presentation av ett nyförvärv senare under dagen, ett nyförvärv som inte kom. Kommer ett nyförvärv att ansluta till truppen under sommaren? Om Richard får som han vill är det i första hand en ny central mittfältare som kan göra allt han beskriver ovan att han önskar se från en innermittfältare i AIK: Passa, nicka, anfalla, försvara - en Vieiratyp. Dessutom skulle han gärna se ytterligare någon som kunde tillföra kreativitet.
Inför säsongen talades det om att i första hand förstärka på vänsterkanten. Har prioriteten ändrats på grund av att Tjernström och Rubarth presterat bättre än väntat och borde inte de få känna konkurrens?
-De två har varit fruktansvärt bra. Konkurrensen kommer från dem själva; för Tjerna att bevisa för sig själv att han är en bra vänsterback. Och jag tycker inte det finns många bättre svenska vänsterbackar just nu. Utmaningen för Rubarth har varit att visa oss att han kan vara bra vecka in och vecka ut. Problemet är att Rubarth - liksom Hoch - har en irriterande tendens att dra på sig gula kort. De kunde båda bli varnade mot IFK, sedan får vi tillbaka Svante men måste göra två ändringar till. Utan de två förlorar vi en del kreativitet.
Richard återkommer upprepade gånger under samtalet till att nu är bästa tillfället att förstärka laget med önskade spelare.
-Min erfarenhet säger mig att du förstärker när det går bra. Inte när du har det svårt. Jag tycker att nu är ett ypperligt tillfälle att förstärka laget. Jag har ställt frågan till ledningen och jag tror att de försöker göra något åt det. När jag kom var jag medveten om att vi fick arbeta med vad vi hade. Min känsla är att vi har satt oss i en mycket bra sits och jag skulle vilja ta ytterligare steg. En ny spelare eller kanske två till truppen skulle verkligen ge oss en knuff framåt. Vi har 24 möjliga matcher kvar och landslaget har flera matcher, Andreas kommer att åka iväg. Ishizaki och Per Nilsson kommer att åka iväg, det skulle kunna bli Rubarth och Björck också så som de spelar. Så plötsligt kan det bli många matcher för flera av våra spelare, det kommer att sättas stor press på dem. Därför är det ett riktigt bra tillfälle att förstärka just nu. Om de säger att vi inte har råd, är det bara att fortsätta med mitt jobb.
I början av året meddelades det att klubben ville göra sig av med några spelare. Flera av dessa spelare har matchats en hel del av lagledningen. Har de spelarna omvärderats efter att tidigare ha förklarats icke önskvärda?
-Ja. Saken med Ayorinde och Samuelsson i början av året var att det fanns erbjudanden från andra klubbar. Vi kände vid den tidpunkten att om spelarna ville gå, skulle vi tacka ja. Det skulle även kunna möjliggöra att vi kunde få in någon till vänster som jag då önskade. Det var det enda möjliga sättet att göra ändringar i truppen. All heder till båda två för deras insatser hittills; Sammy kom in och gjorde sig själv till kultfigur med målet mot Djurgården och jag har tagit ut honom i startelvan några gånger, vilket antyder att han gjort bra ifrån sig. Och Svante har kommit att bli en mycket viktig lagmedlem. Folk är väldigt kritiska mot honom, men kanske han tidigare har blivit ombedd att spela på ett sätt som inte passar honom? Ifjol blev han lämnad ensam på mittfältet vid flera tillfällen. Och han är inte världens rörligaste spelare, så han blev blottställd. Nu, tillsammans med Krister, där båda spelar mer förståndigt som ett par, utgör de en formidabel duo. Jag tycker att de är en väl integrerad del av laget nu.
>Läs del 4 här.
