Halvtidssnack med Money
Richard Money delar med sig av sina tankar och intryck efter halva säsongen. Del fyra.
I fjärde delen behandlas omkastningarna i startelvan.
Richard Money har gjort sig känd för att vara mycket oförutsägbar när det gäller laguttagningarna. Stora rockader har gjorts när någon ordinarie saknats och även när det inte varit avstängningar eller skador i laget har omkastningar gjorts. Men Richard är inte ovän av kontinuitet utan menar tvärtom att om alla spelare vore tillgängliga, om han hade en klar uppfattning om vilka som var nummer 1-18, om de höll en jämn form - så skulle han inte ändra mycket trots många matcher.
Exemplen är många på spelare som tillfälligt fått spela på positioner de sällan eller aldrig spelat i tidigare, åtminstone inte under deras tid i AIK. Hoch, Björck och Corneliusson som innermittfältare, Nilsson som högerback, Andersson som vänstermittfältare och Kibebe överallt. Är det svåra beslut att ta?
-Det är väldigt svåra beslut. Alla de besluten har baserats på vad laget behöver men också på vilket motstånd vi möter. Jag vet att Andreas är vår bäste forward, men utan Rubarth mot Örebro tyckte jag att vi behövde någon på kanten som kunde utmana försvararna. Andreas har spelat yttermittfältare i landslaget utan några som helst problem.
Hur förberedda tycker du att de behöver vara för att kunna spela på en ny position, vissa av lösningarna har knappast kunnat förberedas länge?
-Vi ändrar runt på träning, så de är inte inkastade på de positionerna helt oförberedda. Många av våra träningar är väldigt matchrelaterade, så allt vi gör två-tre dagar inför match kretsar kring hur vi ska spela eller hur vi ska hantera motståndarnas spel. Jag tror att många av skälen redan förklarats, som jag sagt vill jag helst inte flytta på Ishizaki och Rubarth från kanterna, men om någon av dem saknas måste vi kasta om i laget. Andreas kommer alltid att spela längst fram om jag inte tycker att vi behöver någon som kan ge oss något genom löpningar från mittfältet. Anledningen till att Kibebe och Björck fått spela på det centrala mittfältet är för att antingen Krister eller Svante varit frånvarande. I den enda matchen där det inte varit så , där jag kastade runt mittfältet ändå - även om jag inombords kände att det inte var rätt - var mot Elfsborg.
-Våra två unga mittbackar hade en liten svacka mot Djurgården, Helsingborg och Elfsborg och Pelle fick vila mot Öster även på grund av landskamperna. Gary kom tillbaka och spelade felfritt, han har fortsatt med det och det vore hårt att ta bort Gary från startelvan nu. Vi behöver Björck, Gary spelar bra för tillfället så frågan är: Pelle eller Jimmy? De fyra-fem längst bak är ganska givna och jag är inte alltför oroad över vilka som spelar.
-Vi har 17-18 som är friska nog att gå in i laget. Återigen; kalla det tur eller omdöme att vi kunnat bli av med så många skador. Tjerna höll inte senast och Jimmy fick komma in igen. Men han har spelat mycket fast han skulle ha fått vila på grund av knäskada och har ändå fått sitta på bänken eftersom vi inte har många andra alternativ.
-Vi har ett problem på mittfältet av alla de skäl vi nämnt. Det är därför jag skulle vilja ha en eller två spelare till. För mig är det ganska uppenbart vilket vårt bästa lag är just nu. Om Svante inte hade blivit avstängd hade ni antagligen fått se samma lag för andra matchen i följd. Just nu är detta det bästa mittfältet vi har. Kalle har säkert något att säga om det, jag vill att han ska ha något att säga om det. Längst fram tycker jag att det är det mest talangfulla par vi har. Alm har säkert synpunkter på det, Arash har säkert synpunkter på det. Ayorinde också. Och det är deras jobb att ändra min ståndpunkt.
Alla förändringar ser även ut att ha medverkat till att skapa viss tändning hos flera spelare. Ingen kan vara säker på sin plats och alla känner att de har chans att ta en plats. Finns det någon gräns för hur mycket omflyttningar man kan göra innan det ger upphov till nya problem - exempelvis besvikna eller osäkra spelare som blir rädda för att misslyckas, eller lagdelar som inte hinner bli samspelta?
-Jag tror inte det. Vi har jobbat väldigt hårt med att få alla att inse att det här är en grupp med - om vi utelämnar Martin (Åslund) och de två yngre spelarna - 18 spelare. Vi försöker att få alla utanför det uttagna laget att vara uppriktigt stöttande gentemot dem som ingår i laget. Jag tycker att det har fungerat rätt bra. Vi har kommit halvvägs och jag tror inte det finns en enda i truppen som kan säga till mig att "du har inte gett mig chansen". Och det är viktigt. Jag försöker att se till att så är fallet, eftersom det finns en långsiktig framtid för den här klubben och det finns - hoppas jag - en långsiktig framtid för mig här. Och jag vill ta reda på vilka spelare som vill följa med mig in i den framtiden.
>Läs del 5 här.
