Krönika: ! ? ! !

Fyra nyförvärv på kort tid. Sektion F ger sin syn på värvningarna som skall hålla Djurgården kvar i toppen.

Knappt hade det så kallade transferfönstret öppnats innan det blev korsdrag i Djurgårdens spelartrupp. Många besvika miner gick att skåda när det stod klart att Johan Elmander och Mikael Dorsin skulle lämna Djurgårdens IF. Johan återvände till Feyenoord efter att ha varit i Djurgården under en tio månader lång och succéfylld låneperiod. Mikael Dorsin såldes lite överraskande till franska Strasbourg. I den sistnämndes fall hade det varit väldigt spekulationsfritt i media.

Efter sig lämnade spelarna två luckor som skulle var svårfyllda med den spelartrupp som fanns just då. Johan Elmander hade visat att han var en perfekt "nia". Något som framför allt märktes när han inte spelade. På vänsterbackspositionen saknades en naturlig ersättare. Vänsterfotade spelare finns det visserligen gott om men inget av alternativen kändes helt bra. Rickard Henriksson är ingen naturlig ytterback. Än mindre när formen sviktar. Markus Karlsson gör sig bäst i mittförsvaret. Det är lite slöseri med resurser att inte få ut max av Mackan.

Lunkan & Co gjorde ganska omgående klart med försvarsspelaren Toni Kuivasto. En spelare som rankas som Finlands tredje bästa mittback. De senaste säsongerna har han spelat i Norska Viking Stavanger. En perfekt värvning inför det stundande Champions League-kvalet. Måhända att Djurgården är ett anfallsglatt lag, men utan en bra försvarslinje är det i princip omöjligt att ta sig till gruppspelet. Djurgården har haft en bra försvarslinje redan tidigare, men internationellt räcker den inte riktigt till. Något som märks när spelare som är för bra för Allsvenskan, läs Afonso Alves och Peter Ijeh, återfinns i motståndarlaget.

Nu är det givetvis för tidigt att säga om Toni Kuivasto är rätt man för Djurgården, men så här på förhand så känns värvningen klockRehn. Finnen kan bli ett riktigt utropstecken i DIF-tröjan.

Under matchen mot Örgryte började det viskas på läktarna. Ett rykte om att Djurgården skulle presentera en anfallare började florera. Ryktet visade sig vara sant. Bo Lundqvist presenterade Geert den Ouden. En holländsk anfallare från RBS Roosendaal med klart godkändt målsnitt. Den 192 centimeter långa spelaren skall ersätta Johan Elmander som nia. Ett och annat gott ord har sagt om Holländaren. Frågan är dock om han är så bra som de som rekommenderat honom säger. Det viskas samtidigt från annat håll att Holländaren inte besitter några särskilda kvaliteter och att han är en medelmåtta. Något som känns oroväckande är att Djurgården inte har sett honom spela på annat än några gamla videokasetter. Ett underlag som till och med Dragan och Bogic kunde imponera på. Geert har i alla fall lyckats göra mål i ungefär vart tredje match i Holland. Ett klart godkänt facit. Ligan är dock väldigt ojämn så det är svårt att veta hur kvalificerat motståndet varit vid dessa tillfällen. Kontraktet gäller i 2,5 år. Långa och dyra år om inte Geert håller måttet. I så fall luktar det "AIK-värvning" lång väg.

Givetvis så är det omöjligt att säga hur bra/dålig Geert den Ouden är innan vi fått se honom i djurgårdströjan i samband med match. Till skillnad på värvningen av Toni Kuivasto så är jag lite osäker på Holländaren. Tills han bevisat motsatsen ser jag honom som ett frågetecken. Jag hoppas dock att han lever upp till vitsorden och blir vår nya nia. Ett par nickmål skall vi i alla fall kanske kunna göra.

Det namnkunnigaste nyförvärvet är Jesper Blomqvist. Göteborgarna gråter och skriker Judas till höger och vänster. Det måste svida rejält att två av deras bästa spelare under mitten av 90-talet väljer att spela i Stockholm i stället för i Göteborg när de vänt hem efter sina utlandsäventyr. Den skadedrabbade mittfältaren är givetvis en chansning. Kontraktet verkar dock vara bra utformat för samtliga inblandade. Spelar Jesper får han betalt. Spelar han inte får han inte betalt. Djurgården chansar utan att riskera något. Om Jesper Blomqvist skulle hålla har Djurgården gjort ett kanonförvärv. Visst kan det vara så att han har en bit kvar till absolut toppform, men Jesper är så pass bra och har så pass mycket talang att han håller hög allsvensk även fast han inte är fulltränad. Jesper hade lekstuga i Allsvenskan innan han flyttade till Milano. Det finns egentligen inget, kapacitetsmässigt, som talar för att han inte kan ha det igen. Jesper blir ett utropstecken om han håller. Oavsett hur det går för Jesper är det ett styrkebesked för Djurgården som föreningen att lyckas knyta honom till sig.

Krutröken efter Blomqvist hade inte lagt sig när nästa nyförvärv presenterades. "Vi handlade snabbt" löd en av kommentarerna efter det att Elfsborgs Fredrik Stenman hade införskaffats. Luckan efter Mikael Dorsin var äntligen tilltäppt. Den vänsterfotade vänsterbacken påminner mycket om Mikael Dorsin i sin spelstil. En offensiv och löpstark spelare. I dagsläget är Fredrik Stenman ett litet steg bakom Mikael Dorsin i utvecklingen men med rätt omgivning och matchande kan han säkert vara lika bra inom en ganska snar framtid. Fredrik Stenman känns som en mycket bra manualvärvning om om det inte är helt klart att kommer att gå rätt in i laget.

Fyra nya intressanta spelare. Två med A-landslagsmeriter. Djurgården har blivit en klubb att räkna med och det är bara att acceptera att vi kommer att kallas för Köpegårdens IF. Fast vad spelar det för roll om vi når nya framgångar på fotbollplanen. Nu ser vi med tillförsikt fram emot hösten.

Givetvis så ses vi nere i Göteborg redan på torsdag.

thomas.alexanderson@home.se2003-07-14 13:25:00

Fler artiklar om Djurgården