Intetsägande förlust i Norrtälje
AIK förlorade med 0-1 mot Gefle IF. Träningsmatchen i Norrtälje lockade över tusen åskådare. Många var naturligtvis nyfikna på provspelarna Hjalmar Thorarinsson och Márcio Costa Saraiva men den som lös mest denna soliga lördagseftermiddag var förmodligen den spelsugne speakern.
Hjalmar Thorarinsson såg mycket fokuserad ut då han stegade in till matchen mot Gefle i Norrtälje. Tillsammans med den gode norrmannen Bernt Hulsker skulle han bilda ett anfallspar som i alla fall delvis lyckades oroa motståndarförsvaret under första halvlek.
Kanske inte så konstigt att islänningen stundtals tenderade att se aningen ivrig ut i sitt spelmässiga agerande, för honom var detta prövotidens stora eldprov men frågan är om inte Rikard Norling kan dra större slutsatser från veckans träningspass än dagens ganska intetsägande tillställning. Ett par halvchanser var resultatet i första halvlek för anfallaren som löpte mycket och ofta visade att han ville ha bollen vid sina fötter.
Wiltons kompis då, brassen Márcio Costa Saraiva? Hur bra var han på en skala? Kanske godkänd med plus för att han inte var sämre än någon annan, fungerade bra i positionsspelet och bjöd på ett par fina vunna nickdueller. Dock gav inte brassens 78 minuter (samma speltid som Thorarinsson) ett klockrent svar hurvida han skall få kontrakt eller ej.
Någon som hälsade både det ena och det andra var matchens speaker, dagens i särklass största behållning (tillsammans med den ensamme bajaren som sjöngskrek högt på "livet e en fest" vid Danderyd-tunnelbanans vänthall). Frågan man ställer sig är förstås hur mycket roligt måste inte denne karl sagt genom åren då han enkom denna dag bjöd på nyvunna klassiker som: "Kör AIK-låtar i bakgrunden" skrikandes i mikrofonen till sina underordnade till musikansvariga eller "Nu står vi upp!!!" som en ren befallning då storlagen gjorde entré. Den roligaste sekvensen skedde i pausvilan då han fullständigt uppeldad utan gehör skriker på tävlingsdeltagare och knattespelare (som av tävlingens regler ska fånga frisbee): "Kasta Frisbees!!! Kasta frisbees!!! De får inte nudda marken!!! Oj oj oj!"
AIK:s startelva i den här matchen såg ut som följer:
Målet vaktades som vanligt av Daniel Örlund. Hans ingripanden var överlag goda utan att han ställdes på svårare prov, målet undantaget då Örlund utan chans såg bollen gå in i ena burgaveln.
I backlinjen startade Costa Saraiva tillsammans med Daniel Arnefjord som mittbackar medan Jimmy Tamandi och Markus Jonsson tog hand om vänster- respektive högerkanten. Arnefjord styrde mest och agerade med pondus. Samma respektlösa spel som vi sett under hela året då Väsbys förre lagkapten fått chansen. Varken Jonsson eller Tamandi gör bort sig men de, i synnerhet den förstnämnde, såg ut att längta en del till tävlingssammanhangen.
På mittfältet fick vi stifta bekanskap med ett nykomponerat innermittfält då hjälpgumman Kristian Haynes gjorde Dulee Johnson sällskap. Detta var första halvtimmens klart starkaste enhet. Det var rörligt, bollvinnande, säkert och passningsskickligt. Dessvärre tvingades Johnson av banan efter en smäll över vänster vrist, dock lär skadan inte vara av det allvarligare slaget. Johnsons ersättare heter Brwa Nouri. Vänsterkanten tog Mats Rubarth, lagkapten dagen till ära, hand om medan en spelsugen Mattias Moström sprang sig relativt tidigt trött på högerkanten.
Som tidigare nämnt startade AIK med Hulsker och Thorarinsson på topp.
I första halvlek var AIK det något mer spelförande laget även om det var tämligen knappt. Bäst i AIK under första halvlek var Arnefjord, Johnson och Haynes.
Åtta byten i andra halvlek
Niklas Sandberg (som tog över kaptensbindeln från Rubarth), Wilton Figuiredo, Kenny Pavey, Markus Karlsson, Admir Catovic, Niklas Carlsson, Pierre Bengtsson och Daniel Tjernström fick alla speltid i andra halvlek. Förutom Wilton som kanske är något för viktig för AIK:s anfallsspel var det ingen som var direkt bättre än någon annan.
Gästernas mål kom i den 58:e matchminuten sedan Sandberg fumlat med bollen, blivit av med den och Gefle tog till vara på kontringschansen som uppstod genom att man först spelade ut den på högerkanten och senare in till inhoppande Benny Mattsson som enkelt kunde styra in vinstgivande 0-1 lågt i mål.
Provspelarnas andra halvlek var även den relativt lugn. Thorarinsson hade ett läge där han i offsideposition prickade stolpen men mycket mer än så blev det inte för anfallaren. Costa Saraivas är mycket svårbedömd, han beövde aldrig visa något extra i andra halvlek heller.
Svårt att avgöra om brassen och/eller islänningen får stanna...
Det känns onekligen bra att det är AIK:s kompetenta tränarteam som tar beslut om Márcio Costa Saraiva eller Hjalmar Thorarinsson ska få stanna. Jag tror inte någon av de dryga tusen personerna på plats i Norrtälje visste bättre efter dagens match...jo förresten kanske speakern: "Tusen tack, sa herrn i frack".
