U-laget och provspelare visade upp sig i internmatch
Såväl Gamla som nya ansikten på Kamratgården igår.
Det var till ett behagligt och soldränkt Kamratgården jag styrde kosan efter jobbet stress, press och ansvar. Luften här var bättre och så skulle det bjudas på fotbollsunderhållning i form av en internmatch. En intermatch där Blåvitts egna talanger blandats i två lag tillsammans med provspelare från först och främst västra Sverige.
Jag spenderade mesta tiden ståendes, noga vakandes över varje spelares steg, rörelse och tillslag. Värmen tvingade matchen att delas upp i tre perioder á 30 minuter, och mig att ta sista tredjedelen sittande jämte Bosse Johansson. Bosse tar det här med ro, det syns lång väg. Han är väldigt eftertänksam för att vara så spontan, Bosse. Han har alltid så nära till ett skratt och en kommentar, och då inte sällan en syrlig sådan.
Jag kände mig manad att fråga Bosse vad han ser efter när man studerar spelare så unga som femton år. Spelförståelsen, var hans givna svar. Att spelarna kan läsa spelet och hitta det givna i det komplicerade. Själv såg jag två spelare som genaste visade prov på de egenskaperna. Båda var mittfältare i laget med det blåvita hemmastället. Den ena var en blond mittfältsgeneral vid namn Erik Lund. Född så sent som 1988 och spelande för Ljungskile var det här en spelare med lugn, spelintelligens och såväl offensiva som defensiva kvaliteter. Jämte sig hade han Markus Berg, bror till Jonatan Berg - blåvit sedan två år tillbaka. Bröderna kommer från Torsby och är lika i både spelstil som kropp. Markus Berg är tuff, tvekar inte en sekund i närkamperna, och är mer utpräglat offensiv i sin läggning än Erik Lund. Markus Berg tog för sig rejält och bröt ofta in för att ta avslut. Friskt vågat.
Dessa två herrar imponerade som sagt mer än de andra på mig efter denna korta anblick. Ingen av de andra provspelarna gör på intet sätt bort sig, men det är svårt att begära alltför mycket av så unga spelare på så lite som 90 minuter. Prestationsångesten måste ligga när tillhands och flera av dessa talanger var säkert väldigt nervösa. Inte undra på det, när Bosse Johansson har sitt vakande öga där vill man givetvis visa att just jag ska få och ta chansen som erbjuds. Det är inte utan att man tänker på tjuren Ferdinand på julafton, då de unga tjurarna blir helt till sig när de får chansen att visa upp sig. Skönt att se var dock att de närvarande föräldrarna var ovanligt passiva och lugnt och stilla njöt av den fotbollsunderhållning som gavs i eftermiddagssolen.
Jag fick en kopia på laguppställningarna och noterade fundersamt hur en spelare från Malmö FF, född 1986, kunde ges tillfälle att visa upp sig för Blåvitt hur som helst. Svaret var att Muhammed, som han kort och gott hette, och hans familj ska flytta till Göteborg och grabben ska givetvis hitta en ny klubb att fortsätta sin karriär i. Muhammed har mycket i sig, men också mycket att lära. Man får lätt känslan att många av invandrarkillarna i Malmö alla tror de är Zlatan.
Ytterligare noterbart är hur tre av matchens fyra mål, den slutade oavgjort 2-2, gjordes av provspelande Arbin Plava, Gustav Nordmark och Robin Wickins. Det fjärde målet gjordes av Blåvitts egen Patrik Werner.
En av spelarna jag bevakade extra noggrant var Andrés Vasques, som alla talar om just nu. Den här grabben har något alldeles extra, inget tvivel där inte. Andrés tar nästan aldrig upp bollen med händerna vid inkast, han använder fötterna hela tiden. Det är inte tillgjort ett utstuderat, bara självklart. För dagen fick Andrés spela vänsterback och klarade det fint. Sista tjugo minuterna fick han ta klivet högre upp i banan och skapade genast farligheter. Andrés inlägg är ren njutning. Flacka, utan skruv och på läppen. Och förresten, gissa vem Andrés ersättare var på vänsterbacken - ingen mindre än Mikael "Nisse" Nilsson, som kom in då skada uppstod. "Nisse" visade gammal god form, nåja, och slog fler långbollar ensam sista kvarten än någon av de andra utespelarna tillsammans gjorde under 90 minuter.
Följande elva spelare startade matchen:
Blåvita laget
David Stenman, 1988 - Kungshamns IF
P Carlsson, 1986 - Blåvitt
R Bastos, 1985 - Blåvitt
A Wessman, 1984 - Blåvitt
M Zoric, 1985 - Blåvitt
Gustaf Nordmark, 1986 - IFK Heimer
Erik Lund, 1988 - Ljungskile
Markus Berg, 1986 - Torsby
J Berg, 1985 - Blåvitt
Robin Wickins, 1986 - Lysekils FF
Patrik Werner, 1985 - Blåvitt
Röda laget
Alexander Nadj, 1986 - Blåvitt
Robin Nilsson, 1988 - Alingsås IF
Joel Gustafsson, 1986 - Blåvitt
Vladimir Majdncic, 1987 - Blåvitt
André Vasques, 1987 - Blåvitt
Per Olofsson, 1987 - Blåvitt
Daniel Psag, 1985 - Blåvitt
Muhammed, 1986 - Malmö FF
M Balta, 1985 - Blåvitt
P Magier, 1984 - Blåvitt
Arbin Plava, 1986 - Tanums IF
Resurser var Jonas Sörborn och Joakim Svensson som båda kom in mot slutet och gjorde väldigt bra jobb. Speciellt Sörborn som visade att det var skillnad mellan de yngsta och äldsta under internmatchen.
