Den röda tråden
- Stig Nilsson har sagt till mig "visst skulle vi kunna ha bättre sponsorstöd, men då skulle vi också haft fler direktörer i styrelsen".
Intervjuserie med Tomas Peterson, avsnitt 4.
Sedan 1976 har HBK tagit hela fyra SM-guld, ett Cup-guld och fostrat flera landslagsspelare. När toppspelarna försvinner till utlandet dyker det alltid upp nya. Med tanke på de knappa ekonomiska resurserna är detta en bedrift utöver det vanliga.
- Halmstads Bollklubb har alltid haft en väldigt rak linje när det gäller tränare och tränarfilosofi - med den där parentesen Jan Mak. Men dom fick hybris då, efter att ha vunnit andra gången. De trodde de kunde spela totalfotboll. Det var ju bara dumheter, det har de erkänt själva. Men bortsett från den här Maken, så går där en spikrak linje på tränarsidan i HBK, från Roy till Thern idag. Man har medvetet valt tränare med en fotbollsfilosofi som stämmer överens med föreningens.
- Just detta sätt att arbeta är, vad jag kommit fram till i all min fotbollsforskning, de faktorer som korrelerar mest med en långvarig och uthållig framgång. Man tänker långsiktigt, man har en röd tråd, och att man till nästan varje pris är beredd att följa den linjen. Så Göteborgs och Malmös framgångar från 80-talet och framåt 90-talet samt Halmstads, de bygger alla på detta.
Varje klubb har sin identitet. Något som kännetecknar klubben. Tomas berättar tre saker som karaktäriserat HBK genom åren.
- De följer en tråd som man är beredd att följa till varje pris, i stort sett.
- Det finns en långsiktighet.
- De äldre personerna på sittplats - de är själen.
Men gamla HBK:ares långsinthet kan även ha sina bisarra sidor. Tomas berättar med ett snett leende.
- Det finns folk som fortfarande inte förlåter Stig Nilsson när han tappade markering -59, då HBK degraderades till div II.
Tomas är tyst en stund och tillägger.
- Jag själv hävdade länge att de som inte var med när HBK spelade derby mot Nyhem på Sannarp -67 inte är några riktiga Bollklubbare. Men nu har jag insett att de flesta som håller på klubben inte var födda då...
Alla har vi väl vår uppfattning om gubbarna på sittplats. Ofta är de tysta på matcherna. En del kanske gnäller. Många har hatt eller en grå keps, men väldigt få klär sig i HBK:s färger.
- Många bland de yngre supportrarna som tillkommit på senare tid har ofta en slags nedvärderande syn på de gamla på sittplatsläktaren. Men det är dessa äldre personer som är Bollklubben. Det är dom som bär klubben genom årtionde efter årtionde.
Med undantag för åren runt gulden så hade HBK det kärvt ekonomiskt på 70 och 80-talet. Värst var situationen -74 och -87. Krisen var så stor att HBK tvingades låna pengar av sina medlemmar. 1974 gick 25 medlemmar i borgen för HBK och 1987 gjorde 30 det samma.
- De här gamla medlemmarna på sittplats som vi pratat om, det var de som gick in som borgensmän. Många av dem fick pantsätta sina hus för att rädda HBK:s ekonomi. Sedan dess har budskapet varit tydligt - aldrig mer att vi sätter oss i den situationen igen, aldrig någonsin mer!
Frågan är aktuell i dagens fotbollsvärld, flera klubbar har skulder och många har tvingats i konkurs. Trots detta storsatsar många klubbar utan att ha ekonomisk täckning. I Sverige är Helsingborgs IF i stor kris.
- Klubbar från Örebro, Kalmar, Växjö, Borås och Halmstad kan inte ha som målsättning att "vi ska komma bland de tre främsta". Målsättning A måste vara att hålla sig kvar. Målsättning B att komma i mitten av tabellen. Det kan inte Helsingborg göra, de måste vinna. Det finns andra krav på storstadslagen. Det ställer till besvär för dem, vilket jag tycker är tråkigt. Det är också därför HBK kan vinna SM-guld ibland.
Många klubbar satsar på att bolagisera och på så vis få loss kapital i ett inledningsskede.
- HBK skall fortsätta vara en förening utan bolag. Titta på näringslivet, vilka är det som det går bra för? Jo, de med långsiktig verksamhet. Det har visat sig att snabba klipp är dåligt i längden. Cavalli-Björkman sa när han lämnade Malmö FF "för guds skull bolagisera inte".
När Malmö FF sålde Zlatan Ibrahimovic till Ajax fick man nästan 90 miljoner kr. Idag är nästan alla pengarna förbrukade.
- MFF måste satsa pengarna. De har det kravet på sig från omgivningen.
Även HBK har på senare år fått en hel del pengar genom spelarförsäljning. Men någon direkt satsning på att köpa spelare för att nå framgång i Europa har man inte gjort. Något som många kritiserat HBK för. HBK har istället tagit det säkra före det osäkra. Det finns bl.a. en risk att teckna kontrakt som man inte har råd att fullfölja.
- Därför är det glädjande att läsa i Kvasten (medlemstidningen) där det står "vi tar inga beslut som vi ej kan finansiera med dagens ekonomi".
Vissa krisdrabbade klubbar har fått stor hjälp av ex.v. kommunen som klivit in som räddande ängel. HBK som numera har en sund ekonomi har inte fått några sådana pengar.
- Det är inte omöjligt att kommunen hade skjutit till pengar om HBK varit i kris. Men jag tycker HBK skall klara sig själva. De är ju pengar som man får ta från andra sektorer som vård skola och omsorg. HBK skall inte behöva göra som HIF, gå med mössan i hand och be "snälla kommunen rädda oss". Vi får se hur länge de klarar sig. De är ju under tvångsförvaltning nu, det kan inte kännas trevligt.
Historiskt sett har HBK varit restriktiv med att ge kapitalstarka personer inflytande i verksamheten. Från början och lång tid framåt grundade detta sig på HBK:s förankring kring arbetarklassen. Man satte stort värde av att inte vara beroende av andra. Då många klubbar lyckats få in stora pengar genom att knyta till sig rika personer har HBK hellre valt mindre pengar och frihet att själv bestämma.
- Stig Nilsson har sagt till mig "visst skulle vi kunna ha bättre sponsorstöd, men då skulle vi också haft fler direktörer i styrelsen".
På Örjans Vall träffas så gott som dagligen styrelsepersoner, spelare, supportrar, personal och ungdomsspelare i samma lokaler. Trots att HBK är en elitklubb finns småklubbskänslan. Spelare som lämnat föreningen talar alltid väl om HBK. Den fina klubbkänslan är en bidragande orsak till de sportsliga framgångarna.
- Det finns ett mycket gott intimt förhållande mellan förening och laget. Generellt vet man bland klubbar att funkar det inte i föreningen så märks det tydligt på laget.
- Jag tycker HBK gör ett väldigt bra jobb. HBK har fortfarande en långsiktighet som jag tycker är mycket glädjande. Det finns en röd tråd. De har insett att man skall rekrytera spelare först när de blivit 16-17 år, det är bra att de inte är yngre. Man skall fortsätta med att rekrytera från stora delar av Halland och en bit in i Småland, här finns det en stor fotbollskultur.
Hur det kommer att gå för HBK i framtiden är det ingen som vet. Tomas tycker i huvudsak att HBK skall fortsätta på den inslagna vägen.
- HBK:s framgångar har i huvudsak berott på långsiktighet. Hoppas vid min gud att de fortsätter vid den linjen.
- Jag hoppas att HBK strävar efter en bättre relation till fansen.
- Stabil ekonomi.
- Bra relation till samhället och klubbarna i närområdet.
- Att man fortsätter vara en ideell förening. Sverige är för litet för att alla ska bli aktiebolag.
