Grattis Peter Holm - du har varit bäst under april
Vår tuffe back har tagit ytterligare ett rejält steg i karriären. Framstegen har gett honom en plats i Hammarbys startelva. Peter har också fått ”nosa” på landslaget och redaktionen på Söderst@dion har efter den senaste tidens fina spel enhälligt utsett honom till april månads bästa spelare …
… vi sträcker Peters arm i luften och låter speakern förkunna ”an unanimous decision”. Och som ett bevis på framgångarna får Peter ta emot – inte ett brett mästarbälte – men väl Söderst@dions specialdesignade mästarkeps med nummer 22. Redaktionens motivering lyder som följer:
”Peter har genom ett målmedvetet arbete lyckats förvalta och utveckla den talang han begåvats med från födseln. Trots att karriären inte gått spikrakt uppåt har han med obändig vilja fortsatt utveckla sina starka sidor och med samma engagemang och lidelse har han stegvis rättat till de få svagheter som han haft. Resultatet är enastående! Han spelar i dag en mogen, kraftfull och omdömesgill fotboll, trots sin ringa ålder. Men Peter är långt ifrån nöjd. Spel i allsvenska och landslagsspel räcker inte. Han vill mer. Peters fotbollssaga har just börjat. Var den slutar råder bara han själv över …”
I samband med överlämnandet av den första åtråvärda kepsen – vilket för övrigt skedde i samband med träningen på Söderstadion (var annars?) det historiska datumet den 28 april år 2001 – passade vi på att växla några ord med Peter.
– Vi på redaktionen har ju sedan länge uppskattat ditt sätt att spela fotboll. Det gick ju bra på försäsongen, men då fick du inte spela så mycket. Hur resonerade du då? – Helt borta från diskussionen om en A-lagsplats var jag ju inte. Jag fick till exempel spela vänsterback mot Café Opera. Men det var nog så att jag var helt enkelt inte tillräckligt bra då. Men så började det gå allt bättre på träningarna, och jag kände att min chans skulle komma. Jag fick mer och mer självförtroende … jag kom in i en positiv spiral. Så jag deppade aldrig utan körde på ännu hårdare.
– Hur har du utvecklats om du jämför med förra året? – Jag fick ju mina chanser redan då. Men jag var inte ”mogen” uppgiften. Jag är mycket bättre i år. Jag är starkare, har bättre kondition. Är mycket bättre grundtränad helt enkelt. Sedan när man kommer in i laget och känner tränarens förtroende så är allt enklare. Det rullar på och det har mycket med självförtroendet att göra. Det har jag nu. Det är nog den viktigaste anledningen till att det går bra just nu.
– Vad är du hittills mest nöjd med vad gäller ditt eget spel? – Det har nog fungerat bäst defensivt. Jag har känt mig trygg på kanten. Det har väl bara varit lite problem i bortamatchen mot Örgryte, där Jeffery Aubynn kom runt några gånger. Däremot är jag inte alls nöjd med mitt offensiva spel. Jag skulle vilja komma fram fler gånger än vad jag gjort. Jag vill ju ”fylla på” i vårt anfallsspel. – Hur många inlägg tror du att du slagit i år? – Alldeles för få. Jag skulle gissa på maximalt fyra stycken.
– Du har ju spelat både till vänster och till höger i backlinjen. Och så fick du flytta upp som yttermittfältare i cupmatchen mot Örgryte. Vilken plats vill du helst spela på? – I slutet på matchen mot Örgryte var jag riktigt trött. Det kändes som jag sprang i lera. Så mina insatser där ger inte en rättvisande bild av vad jag skulle prestera som yttermittfältare. Men jag tror att jag passar bäst som back. Där kommer mina kvaliteter fram bäst. Och helst spelar jag till höger, eftersom min högerfot är bättre än den vänstra. Man får mer bollkontakt som back, som yttermittfältare är det lätt att komma bort i delar av matcherna. Jag arbetar på att komma framåt mer, men då måste samarbetet fungera med yttermittfältaren framför mig.
– Är det som höger ytterback du vill spela framöver? – Nja, om jag fortsätter att utvecklas så hoppas jag kunna konkurrera om en innerbacksplats. Men där har vi så bra spelare i dag, så nu är det svårt. Men framöver kanske … det är ännu roligare att spela innerback.
– Det är snart dags att möta årets lag så här långt i allsvenskan, med medias gullgosse, åttifemmiljonersmannen Zlatan. Om jag inte minns fel så har du väl mött honom för ett par år sedan. Kan du berätta lite om det mötet. Peter skrattar lite och skruvar på sig, nästan lite generat. Så säger han: – Det var för två år sedan i slutspelet i junior-SM. Zlatan är jobbig att möta. Han är en riktigt duktig fotbollsspelare. Men samtidigt är han ruggigt kaxig och snackar hela tiden. Vi hade många tuffa dueller. Och tillslut så tröttnade jag och gav tillbaka efter att ha fått hans ena armbåge i ansiktet. Det var dumt gjort och Hammarby stängde av mig från all fotboll för att jag i lugn och ro skulle tänka igenom mitt handlande. Det visade sig vara bra för mig. – Skulle samma sak kunna inträffa nu? – Nej, absolut inte! Tidigare hade jag tidigare lite problem med mitt humör, men jag har jobbat på det och jag är mycket lugnare i dag.
– Du har debuterat i U21-lagslaget. Berätta! – När vi var nere i Göteborg så berättade Thomas Dennerby att jag var reserv. Och det gjorde mig glad, men samtidigt så tänkte jag inte så mycket på det. Så gick Elfsborgs ytterback Johan Sjöberg sönder och jag fick på lördagen reda på att jag skulle åka med till Schweiz. Det var riktigt, riktigt roligt. Jag blev varm inombords, så där riktigt jävla glad som man kan bli ibland. Men det var bara att försöka koppla bort de känslorna och koncentrera sig på matchen mot Häcken på söndagen.
– Hur kändes det? – Det var väldigt roligt att komma ner till Schweiz och möta alla proffsen. Kanonkillar allihop. Jag fick dela rum med Christian ”Chippen” Wilhelmsson från Stabæk, en kul yttermittfältare som spelade i Mjällby tidigare. Men på träningarna så tycker jag inte att det var så märkvärdigt. Det är mycket högre tempo och intensitet på Hammarbys träningar. Missförstå mig nu inte, killarna har en mycket bra teknik och är otroligt duktiga på alla sätt och vis. Men det är tuffare i allsvenskan. I landslaget är det sjutton individer som ska bilda ett lag, i Hammarby är vi ett lag redan. Det var jävligt kul att fått var med. Jag hoppas att det blir mer av den varan i fortsättning. – Du råkade inte ut för något hyss som nykomling? – Nej, det var lugnt. Det enda jag fick göra var att hålla ett tal första kvällen, där jag berättade lite om mig själv.
Söderst@dion önskar Peter lycka till och hoppas att han fortsätter att utvecklas som fotbollsspelare och att han behåller sin plats i Hammarby länge samt att han tar en plats i landslaget. Grattis Peter – kepsen har du gjort dig väl förtjänt av. Vi säger ”hej” till varandra och Peter tackar för utmärkelsen och ger sig iväg för att ladda inför matchen mot Göteborg.
Hej på en stund /